460 000 svenskar lider av underfunktion i sköldkörteln

460 000 Svenskar Lider Av Underfunktion I Sköldkörteln

Oförklarligt trött, deppig, frusen och värkig? Det kan bero på hypotyreos, underfunktion i sköldkörteln. Minst 460 000 svenskar lider av sjukdomen – men långt ifrån alla är nöjda med den vård de får. 

Text: Irmi Persson Foto: Sköldkörtelförbundet/Mattias Hamren

Sköldkörteln sitter strax under struphuvudet i halsen och styr ämnesomsättningen i kroppen. Det är viktigt att den fungerar som den ska för att vi ska må bra. Men många drabbas av en underfunktion, alltså att sköldkörteln av någon anledning inte producerar tillräckligt med hormon. Då tvingas kroppen gå på lågvarv, vilket kan ge en rad diffusa men jobbiga symtom, som till exempel trötthet, nedstämdhet, viktuppgång, håravfall, värk och frusenhet.

Varannan blir inte bättre av behandling


– Det är främst kvinnor som får hypotyreos, men det kan även drabba män, säger Anders Palm, ordförande för Sköldkörtelförbundet. 
Anders har själv hypotyreos och tycker liksom många andra att det kan vara svårt att få hjälp i sin sjukdom. När Sköldkörtelförbundet gjorde en undersökning bland nära 3000 patienter visade det sig att hälften inte blev bättre på den behandling som erbjuds i vården. Sju av tio ansåg också att läkarnas kunskap var för låg. 


– Tyvärr stämmer det här väl överens med mina personliga erfarenheter. Jag är en ganska typisk patient, bortsett från det att jag är man. Många kvinnor menar att sköldkörtelsjukdom är lågt prioriterad för att det är en kvinnodominerad sjukdom och det är nog tyvärr en del av sanningen, säger Anders Palm.

Symtomen är ofta otydliga


För många är vägen till en diagnos lång. Det är inte ovanligt att det tar många år och flera läkare innan man får svart på vitt att det handlar om just hypotyreos. Symtomen kan lätt förväxlas med andra tillstånd, såsom depression och utmattning. 
– Klagar man på trötthet, nedstämdhet, övervikt och liknande kan det ju bero på många saker. Standardsvaret blir ofta att man lider av depression eller utmattning och så skriver läkaren ut antidepressiva. Tyvärr fungerar det inte jättebra mot sköldkörtelproblem

Hypotyreos och Hashimotos hänger ofta ihop


Hypotyreos diagnostiseras med hjälp av blodprov. Bland annat kontrolleras då halterna av sköldkörtelhormon men även av TSH, ett hormon som utsöndras av hypofysen för att stimulera sköldkörteln. Man kan också titta på andra blodvärden för att hitta den bakomliggande orsaken till patientens hypotyreos. Ofta finns förklaringen i Hashimotos, en autoimmun sjukdom som innebär att kroppen själv angriper och bryter ner sköldkörteln. 


I dag behandlas nästan alla hypotyreospatienter med Levaxin, ett läkemedel som innehåller syntetiskt sköldkörtelhormon. Enligt Anders Palm är det problematiskt.


– Om Levaxinet förbättrar blodvärdena kan läkaren anse att patienten är välbehandlad trots att hon eller han fortfarande mår dåligt. I vår undersökning svarar hälften att de inte får någon symtomlindring alls av Levaxin.

Blodvärdet är inget bra mått


Varför det ser ut så här är inte helt klarlagt, men sköldkörtelhormon är aktivt först på cellnivå och därför säger inte blodvärden nödvändigtvis så mycket om hur effektiv en hormonbehandling är.  


– Kroppen är komplex. Man vet idag inte så mycket om hur sköldkörtelhormoner transporteras ut till olika organ i kroppen och används i cellerna på människor, säger Anders Palm.


Ett läkemedel som kan fungera som komplement till Levaxin är Liothyronin. Det innehåller liksom Levaxin syntetiskt sköldkörtelhormon men av en annan typ.
NDT, frystorkat sköldkörtelhormon från gris, är ett alternativ till både Levaxin och Liothyronin eftersom det innehåller båda hormonslagen, T4 och T3. 


Trots att Levaxin inte fungerar för många kan det vara svårt att få annan behandling. Bara två procent av alla patienter ges i dag Liothyronin eller NDT.

Kunskapsluckor i vården


– Många läkare vet inte ens att läkemedlen finns eller får inte förskriva dem. Det är olika i olika landsting. En del menar att det inte finns tillräcklig forskning på preparaten, men det gör det egentligen inte på Levaxin heller menar vi. Till och med SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) säger att vården av hypotyreos är en kunskapslucka, säger Anders Palm. 


En förklaring till att läkare är försiktiga med förskrivningen av Liothyronin, är att det är mer potent än Levaxin och kan påverka exempelvis hjärtat. Därför ska man helst gå hos en specialist i endokrinologi för att få läkemedlet, och det finns det inte så många i Sverige.

8 av 10 blir bättre av NDT


– Levaxin omvandlas sakta i kroppen medan Liothyronin går rakt ut i cellerna. Vid för hög dos kan det påverka hjärtat, liksom många andra läkemedel som kan ge icke-önskvärda biverkningar i för hög dos. Men eftersom det hjälper många tycker vi ändå inte att det ska undanhållas patienterna som inte blir bättre på Levaxin, säger Anders Palm.


NDT skrivs i dag ut till färre än 1000 personer i Sverige och majoriteten av patienter uppger att det hjälper. Att det inte är fler som tar det kan förklaras med att NDT bara kan fås genom licensansökan av läkare. Det är alltså inte godkänt i Sverige eller övriga Europa, vilket främst beror på att de företag som tillverkar läkemedlet anser att kostnaden för ett godkännande i Sverige och inom EU är för hög i förhållande till de låga volymer som säljs här i dag.


– I vår undersökning svarar 80 procent av de som provat NDT att de fått en symtomförbättring. Därför vill vi som patientförening förstås gärna att det godkänns. Det viktigaste måste vara hur patienten faktiskt mår, inte att blodprover ser friska ut, säger Anders Palm.

Kort om sköldkörtelsjukdom

Hypotyreos
Hypotyreos är den vanligaste sköldkörtelsjukdomen och innebär att sköldkörteln inte producerar tillräckligt med sköldkörtelhormon. Ungefär 80 procent av de drabbade är kvinnor. I de flesta fall i västvärlden orsakas hypotyreos av den autoimmuna sjukdomen Hashimotos. Immunsystemet attackerar då sköldkörteln så att den förstörs.
Det kan ta lång tid att få diagnosen hypotyreos. Symtomen är ofta diffusa, varierande och lätta att förväxla med symtom på andra tillstånd. I Sverige fick ungefär 460 000 personer behandling mot hypotyreos 2017.

Några av symtomen kan vara: 

Onormal trötthet
Nedstämdhet
Viktuppgång
Minnesproblem
Humörsvängningar
Låg kroppstemperatur
Torr hud och torrt hår
Håravfall

Hypertyreos
Vid hypertyreos överproduceras sköldkörtelhormon. Kroppen tvingas då gå på högvarv och blir så småningom utbränd. Hypertyreos är inte så vanligt. 2017 behandlades ungefär 10 000 personer i Sverige för sjukdomen. 

Hypertyreos orsakas oftast av den autoimmuna sjukdomen Grave’s som får immunsystemet att ”lura” sköldkörteln att utsöndra för mycket hormon. 

Några vanliga symtom:

Trötthet
Hjärtklappning
Viktnedgång
Svettningar
Depression

Källa: Sköldkörtelförbundet

Spännande forskning pågår!


Forskare på KI, Karolinska Institutet, arbetar med en studie på personanpassad livsstilsmedicin och nedsatt sköldkörtelfunktion. Studien består dels av en kartläggning av symtombilden hos patienter som har funktionsnedsättande symtom trots läkemedelsbehandling mot hypotyreos och normala sköldkörtelvärden, dels av en interventionsstudie för att prova ut ett nytt behandlingsprogram för patienterna. 

Deltagarna får lära sig mer om hur livsstilsfaktorer som kost, motion och stresshantering kan påverka deras hälsa. Prövningar enligt samma modell pågår vid Cleveland Clinics Center for Functional Medicine i USA.

Kerstin Brismar, professor och specialist i endokrinologi, leder studien som finansieras av Skandia, Länsförsäkringar och EuroAccident.

Källa: Sköldkörtelförbundet

Läs mer: Sköldkörtelsjuka Nadja känner sig nästan frisk