Bokhandlaren Shaun Bythells vardag blev oväntad bästsäljare

Bokhandlaren Shaun Bythells Vardag Blev Oväntad Bästsäljare

Ett antikvariat som väcker en liten by till liv med hjälp av bokrusiga besökare. Det låter kanske osannolikt i dessa näthandelstider men är likväl alldeles sant. Den årliga bokfestivalen i skotska Wigtown är ett vackert exempel på litterärt nytänkande på landsbygden.

Initiativtagaren Shaun Bythell driver till vardags antikvariatet The Bookshop i Wigtown. Dessutom kan han numera titulera sig bästsäljarförfattare. Hans debut En bokhandlares dagbok (The Diary of a Bookseller) har hittills givits ut på ett tjugotal språk. Tidigare i höst kom uppföljaren Confessions of a Bookseller ut på engelska. Den är andra delen i en planerad trilogi om livet i och omkring Bythells antikvariat.

I Wigtown finns ett uppiggande oproportionerligt högt antal bokhandlar i förhållande till invånarantalet. Det går en bokhandel på 50 personer i denna stillsamma by i sydvästra Skottland som befolkas av runt 1000 personer. 

Där, på 17 North Main Street, ligger Shaun Bythells  ”The Book Shop”, Skottlands största antikvariat. Bakom en grönmålad dörr döljer sig drygt 100 000 böcker på sammanlagt flera kilometer långa hyllor. Där finns slingrande gångar, fåtöljer, öppna spisar och till och med en säng. 

– Den är praktisk när någon behöver ta en tupplur eller en god natts sömn. Inte minst i festivaltider, säger Shaun Bythell som har blivit något av en attraktion själv efter bokframgångarna.

Det mest fotograferade objektet i antikvariatet är emellertid en krossad läsplatta, fäst på en träplatta som egentligen är gjord för jakttroféer. Under den hårt åtgångna e-boksläsaren sitter en plakett med texten ”Amazon Kindle, skjuten av Shaun Bythell den 22 augusti 2012”.

– Jag försökte få en trasig läsplatta att fungera igen och hittade en instruktionsvideo, ”Så här lagar du din Kindle” på nätet. Och då gick det som det gick, konstaterar Shaun Bythell som beskriver ”slaktandet” av läsplattan som något av det mest tillfredsställande han har gjort. 

– Jag avskyr Amazon. Det är ett vidrigt företag, helt hänsynslöst. För köpare kan det vara lysande men det är förödande för säljare.

Jag har hellre min själ i behåll än tjänar pengar genom Amazon

Shaun Bythell har nu bestämt sig för att sluta sälja över nätet över huvudtaget – även via nätbokhandeln Abe Books som han inte hyser något agg mot:

– Det är på det hela taget för mycket elände med att sälja böcker via nätet. Kunder ringer och klagar för att inte boken har kommit fram, och så visar det sig att personen i fråga har varit bortrest en månad…

När Shaun Bythell skrev på Facebook att det inte längre kommer att gå att beställa böcker på nätet från ”The Bookshop” hörde många av sig. 

– De var upprörda och skrev att de köper alla sina böcker på nätet. Men det är deras förlust. Inte min. 

Kommer du inte att förlora pengar på att sluta med näthandeln?

– Jo, det kommer jag med största säkerhet, men det gör mig ingenting. Jag har hellre min själ i behåll än tjänar pengar genom Amazon. Dessutom förlorade jag som regel på försäljningarna där.

När det var dags att skriva kontrakt med förlaget som gav ut En bokhandlares dagbok bad Bythell att det i avtalet skulle stå att boken inte fick säljas hos Amazon förrän ett halvår efter utgivningsdatumet.

– Jag ville ge alla fysiska bokhandlar en chans. Tyvärr gick inte förlaget Profile Books med på det. De är livrädda att Amazon ska straffa dem och inte sälja deras böcker.

The Book Shop i Wigtown som är ”skådeplatsen” för ägaren Shaun Bythells trilogi om vardagen och livet i och omkring en bokhandel.

Bokhandlar och inte minst antikvariat har en tendens att locka till sig “diplomerade galningar”, som George Orwell uttryckte sig i Bookshop Memories (1936). I den boken skildrar han sin tid som expedit i en bokhandel i London. I En bokhandlares dagbok (Natur och Kultur 2018, översättning Andreas Vesterlund)  inleder Shaun Bythell varje kapitel med ett citat från Orwells bok.

Hur kom då din egen bok till, hade du redan fört dagbok?

Den skotske bokhandlaren Shaun Bythell fick med sina dagboksanteckningar en oväntad internationell bästsäljare.

– Nej, det hade jag inte. Men efter det att många hade sagt till mig att jag borde skriva en bok om allt galet som händer här satte jag igång. Utan att vara säker på om jag ville skriva en bok, eller om jag ens skulle klara av det.

Under ett år, 2014, skrev Shaun Bythell ner vad som gjordes, såldes och sades varje dag. Kunder och anställda citeras och ibland nästan dissekeras. När året var över kontaktade Shaun Bythell den kända litterära agenten Jenny Brown i Edinburgh.

Och hon blev alltså förtjust?

– Nej, inte till en början. Hon tyckte den var ganska usel. Men hon såg att där fanns en kärna. Jag fick skriva om alltihop, säger Shaun Bythell.

Skottlands nationella bokstad

Wigtown, som numera också är Skottlands nationella bokstad, präglas av bokevenemang året om med festivalen som det största. Den är inte lika stor som världsberömda Hayfestivalen som har funnits sedan 1988. Wigtown-festivalen är tio år yngre och ökar i omfång och i antal festivalfarare och -firare för varje år.

Skottland är just nu en nation i fokus såväl inom Europa som resten av världen, beroende på Brexit – Storbritanniens utträde ur EU. En stor del av skottarna känner sig kidnappade eftersom en majoritet röstade för att stanna kvar i den europeiska gemenskapen. Självständighetslängtan har stärkts hos den skotska befolkningen och en ny folkomröstning om huruvida Skottland ska lämna den brittiska unionen eller inte blir allt mer trolig.

Kommer Brexit att påverka din verksamhet tror du?

– Absolut. Jag säljer böcker över hela världen. Det kommer att komplicera handeln som förmodligen blir dyrare för både köpare och säljare. Det kan också bli problem för långväga gäster som ska till bokfestivalen.

– Men jag är för ett självständigt Skottland och är övertygad om att det kommer att bli så. Brexit skyndar på den processen, säger Shaun Bythell som vill betona att festivalen är opolitisk.

Den skotska litteraturen är redan självständig och spritter av liv. Något som Wigtown-festivalen är ett bevis på, men därmed inte sagt att den är ett insulärt evenemang. Tvärtom. Festivalens paroll är att vara ”en mötesplats och smältdegel av olika kulturer”. Den hålls i slutet av september och början av oktober varje år och tar vid kort efter det att  världens största bokfestival, Edinburgh Book Festival, har avslutats. Då går de litteraturhungriga lämmeltågen istället till Wigtown.

Staden, i själva verket alltså en by, ligger i rådsområdet Dumfries & Galloway som består av grevskapen Wigtownshire, Kirkcudbrightshire, och Dumfriesshire. Det är en del av Skottland som brukar kallas för ”det bortglömda hörnet” eller ”nationens bäst bevarade hemlighet”. En juvel som många missar. Kommunikationerna är urusla. Ändå söker sig tiotusentals människor hit varje år för att besöka bokfestivalen. Hela trakten har fått ett ekonomiskt uppsving tack vare festivalen. Bythells egna böcker bidrar förstås också till att locka människor hit.

– I år höll vi den tjugoförsta festivalen i ordningen och den här gången kom det runt 12 000 personer. Folk som söker sig till Wigtown återvänder gärna, en del flyttar till och med hit, säger Shaun Bythell, själv uppvuxen på en gård i trakten. 

– Det är givetvis både bra och roligt men också tveeggat. Just lugnet och stillheten är det som vi som bor här älskar. Det får inte bli för många som flyttar hit, säger Shaun Bythell, lika rakt på sak som han är i sina böcker, vilka är fulla av dråpliga misantropiska iakttagelser.

I sin första bok beskriver Bythell något som han kallar ”bibelkampen”. En av de anställda, Nicky, är Jehovas vittne och envisas med att ställa Darwins Arternas överlevnad bland skönlitteraturen.

– Varje gång det hände svarade jag med att placera Bibeln där också. Idag jobbar Nicky med sitt drömjobb, att beskära träd, och vi är fortfarande vänner, säger Shaun Bythell.

Festivalen, antikvariatet, byn och omgivningarna går inte att särskilja när det gäller att sälja in Wigtown-festivalen till besökare.

– Naturen är fantastisk här, så varierad. På en och samma dag kan jag kan simma i havet längs med en sandstrand, klättra i berg, fiska i sjöar och floder och promenera genom skog och över betesmarker.

Trakten Dumfries & Galloway är också rik på historia. Den mest berömde skotten av dem alla kom härifrån, kung Robert I av Skottland, också kallad Robert Bruce (1274–1329). I staden Dumfries mördade han sin främste rival om tronen, John Comyn, vid altaret i stadens kyrka. I samma stad är Skottlands nationalskald Robert Burns begravd och ett mausoleum har uppförts till hans minne.

Nationalskalden Robert Burns.

Skottlands världsberömda nationalskald Robert Burns är begravd i Dumfries & Galloway i den sydvästra delen av landet där Wigtown ligger.

Andra storheter som har anknytning till Dumfries & Galloway är J.M. Barrie – mest känd för böckerna om Peter Pan – och den framstående barnboksillustratören Jessie Marion King som lät sig inspireras av sin läromästare, arkitekten, formgivaren och målaren Charles Rennie Mackintosh. 

I Glentoo, det gallowayska höglandet, utspelar sig John Buchans roman De 39 stegen som Hitchcock gjorde film av.  Buchan hyste stor kärlek till sydvästra Skottland och många av hans spion- och äventyrsböcker utspelar sig i Galloway. Just John Buchan, hans liv och författarskap var en av programpunkterna på festivalen i Wigtown häromåret. 

Hittade förstaupplagor av Ian Fleming

Festivalen till sig drar stora namn. Kriminalförfattarna Peter Robinson och Denise Mina och historikern Andrew Lownie, aktuell med The Mountbattens, Their Lives and Loves, är några som har deltagit. Festivalen handlar dock lika mycket om att lyfta fram lokala författare och sådana som på något vis har anknytning till Dumfries & Galloway. Levande som döda. Häromåret blåstes det liv i S.R. Crocketts (1859–1914) verk. Traktens son var en av sin tids mest lästa författare. Kring hälften, trettiotvå stycken, av hans romaner utspelade sig i Galloway och såldes i hundratusentals exemplar. Det sägs ibland att Crockett var lika viktig för Dumfries & Galloway som Sir Walter Scott var för the Borders, gränstrakterna mot England.

Skottlands nationella bokstad Wigtown ligger naturskönt och inte sällan stannar besökare längre än vad de först hade tänkt sig, säger författaren och bokhandlaren Shaun Bythell. Wigtown Harbour på bilden. Foto: Dreamstime

Till skillnad från Scotts romaner föll Crocketts i glömska efter det att han dog 1914 och första världskriget bröt ut. Modernismens intåg bidrog till att han inte längre var lika populär, hans böcker ansågs alltför bakåtblickande och nostalgiska. Nu är han åter rätt i tiden och i samband med hundraårsminnet av hans död  gav det skotska oberoende förlaget Ayton Publishing ut  ”Galloway Collection”, bestående av S.R. Crocketts trettiotvå romaner med Galloway som spelplats.

Den siffran lär förmodligen inte Shaun Bythell komma upp i vad gäller författarkarriären – men han har med såväl Wigtown-festivalen som med sina böcker om antikvariatet onekligen satt Galloway på kartan i modern tid. 

Själv hade han aldrig kunnat ana att han en dag skulle driva ett antikvariat även om han har älskat böcker så länge han kan minnas. När han tog över antikvariatet minskade hans läsande i intensitet.

– Det är en ofrånkomlig sanning att bokhandlare i princip slutar läsa böcker så fort de öppnar sin verksamhet. 

Men något finns det väl fortfarande som gör dig uppspelt på bokfronten?

– Ja, en skicklig historieberättare. Min fru tipsade mig om den skotska debutanten Gail Honeymans Eleonor Elliphant mår alldeles utmärkt som slagit stort i Storbritannien. Hon är en begåvad berättare och upplösningen av handlingen är överraskande.

Romanen, flerfaldigt prisbelönad på den brittiska marknaden, kom ut på svenska 2017 (Lind & Co, översättning Ylva Mörk) men den har inte fått samma genomslag här som i hemlandet. Det är inte heller den typ av böcker som går att hitta i The Bookshop. Det måste vara mer unikt.

Det som Shaun Bythell njuter mest av i sitt jobb är just att köpa in böcker – men då på auktioner och hemma hos folk som vill sälja sin boksamling. Ofta handlar det om dödsbon.

Vilket är då det bästa fynd som du någonsin har gjort?

– Det var när jag gick igenom sådär 12 000 böcker i ett skitigt garage i Edinburgh. Många av dem var halvt uppätna av möss och jag hade nästan gett upp när jag hittade flera förstaupplagor av Ian Fleming i perfekt skick.

Av någon anledning hade mössen inte gett sig på just de här eftersökta böckerna och Shaun Bythell såg till att snabbt få ut dem därifrån:

– Jag sålde sedan Ian Fleming-romanerna på en auktion i  Edinburgh och tre av dem gick för rekordhöga priser.

Pengar som går rakt in i verksamheten och som kan hjälpa till att  hålla igång Wigtown-festivalen.

Nyligen kom den sista delen i Shaun Bythells bokhandlartrilogi ut på engelska: ”Seven Kinds of People You Find in Bookshops.”