Bortskänkes: Venezuelas barn

Bortskänkes: Venezuelas Barn

Fattigdomen i Venezuela har ökat dramatiskt och allt fler föräldrar tvingas göra det otänkbara. Lämna bort sina barn.

Mitt bland ett dussintal sängar med fridfullt sovande småbarn ligger en flicka i prickig dräkt. Hon heter Maria och när hon var ett dygn gammal knackade hennes mamma på barnhemmets dörr.

”Jag har inte råd att försörja ett barn. Jag vill inte se min dotter arbeta som liten. Ta hand om henne och hitta en adoptivfamilj”, sa Marias unga mamma till en av socialarbetarna.

Här, på barnhemmet Bambi i Caracas, har sovsalarna blivit allt trängre under de senaste åren. Det är inte längre ovanligt att barnen överlämnas med svåra sjukdomar och svältsymptom.

Maria ligger i sin spjälsäng i barnhemmet Bambi, Caracas. Foto: Manu Quintero

– De anländer med större behov för varje gång. Och resurserna blir allt mindre, säger föreståndaren Dayana Sanchez.

En bit bort, på Caracas största barnhem Fundana, uppger personalen att antalet nya barn exploderade under 2018, från omkring två per månad under början av året, till ibland sex per vecka framåt årsskiftet.

Enligt Maria Alejandra Zambrano, assistent och en av Fundanas omkring hundra anställda, har det blivit vanligare att föräldrar överlämnar sin son eller dotter på eget initiativ.

– Innan tog vi oftast emot barnen från mellanhandsorganisationer, efter att de omhändertagits till följd av våld, övergrepp eller vanvård. Nu kommer istället föräldrar frivilligt och lämnar sitt barn för att det inte ska svälta, säger hon.

Nio av tio lever i fattigdom

Samtidigt har de inhemska donationerna till Bambi och Fundana sjunkit till en bråkdel av vad de var. Gåvor från utlandet har blivit en nödvändighet för att hålla igång barnhemmen.

– Venezuelaner i Europa och USA organiserar insamlingar och skickar blöjor till oss. Vi prioriterar förstås att köpa in blöjor och mat även om inflationen gör att vi får betala dubbelt från en månad till en annan, säger Maria Alejandra Zambrano.

Utanför barnhemsfönstren påminner Caracas höga, modernistiska byggnader om oljenationens fornstora dagar. Idag lever nio av tio venezuelaner i fattigdom. Den ekonomiska kris som briserade för snart sju år sedan har resulterat i en skriande brist på mat och hygienartiklar. Tillgången på läkemedel har sjunkit med minst 90 procent vilket har gjort vanliga infektioner till dödliga sjukdomar. 

Fattiga barn i Venzuela
Barn leker i ett av Caracas marginaliserade höghusområden. Foto: Manu Quintero

Officiell statistik över folkhälsan i landet har inte publicerats sedan 2013. Men 2016 började den internationella biståndsorganisationen Caritas att utföra omtalade nutritionsstudier bland barn under fem år i ett dussintal venezuelanska stater. Deras första kvartalsrapport från 2019 visade att 52 procent av de undersökta barnen antingen var undernärda eller på väg att utveckla undernäring.

Hjärnskador hos barnen

– När vi gjorde undersökningar för tre år sedan hade utsatta familjer åtminstone råd att äta ägg. Med tiden har vi sett hur en vanlig lön inte räcker till en grundläggande diet med någon slags proteinkälla, säger Janeth Marquez som är direktör för Caritas i Venezuela.

Nu börjar organisationens medarbetare att se svältrelaterade hjärnskador hos barnen de möter. Caritas delar ut näringsersättning och bistår med barnläkare i några av landets fattigaste delar. Men i den ständiga kampen mot varubrist och oförutsägbara priser känns arbetet ibland tröstlöst, säger Janeth Marquez.

– Familjer är beroende av en tredje part, antingen vänner eller hjälpinitiativ eller olika regeringsprogram, för att kunna äta. Hela tiden ökar behoven och humanitära organisationer kan inte tillgodose dem.

En soppköksmåltid som serverats åt barn i en venezuelansk kyrka. Foto: Manu Quintero

Som konsekvens har Venezuela blivit skådeplats för den största migrationen i Latinamerikas moderna historia. Enligt FN-organet UNHCR har mer än fyra miljoner flytt det krisande landet. De flesta tar sig till grannländerna, inte sällan till fots.

Människorättsadvokaten Leonardo Rodriguez i Caracas säger att migranterna ibland måste lämna kvar sina minderåriga i Venezuela.

De flesta är flickor

– Föräldrar lämnar över dem till grannar eller släktingar som ofta saknar möjligheter att försörja andra barn än sina egna. Istället tar barnen till gatorna för att skaffa mat, säger han.

Leonardo Rodriguez leder verksamheten på en grupp härbärgen för hemlösa barn som går under namnet Casa Don Bosco. Under första halvan av 2018, då sjunkande oljepriser fick Venezuelas ekonomi att störtdyka, ökade inackorderingarna i Casa Don Boscos tio boenden med sextio procent.

Framför allt ökade antalet flickor, enligt Leonardo Rodriguez.

– Tidigare utgjorde flickorna mindre än tjugo procent av gatubarnen. Idag är de fler än pojkarna. De stannar inte längre hemma för att hjälpa till med hushållet och småsyskonen. För att de yngre i familjen ska kunna äta sig mätta lämnar flickorna hemmet och bosätter sig på gatan.

Leonardo Rodriguez ser hur många av flickorna hamnar i en ond cirkel av oplanerade graviditeter och ökad utsatthet. Under den ekonomiska krisen har Venezuela klättrat mot toppen av Världshälsoorganisationens lista på de länder med flest tonårsgraviditeter i Sydamerika.

Malariasjuka barn tigger mat i El Peru, nordvästra Venezuela. Foto: Manu Quintero

Skyddslösa tonårsmammor

Läkaren Yoisis Berroterán säger att majoriteten av de gravida kvinnorna som kommer till barn- och mödravårdssjukhuset där hon arbetar, Concepción Palacios, är mellan 15 och 19 år. Ofta frågar hon sig hur de kommer ha råd att försörja ett barn.

– Om vi till exempel behöver ett blodkemiprov, så ber vi patienten att ta proverna på en annan klinik för ungefär 20 000 bolívares. Det motsvarar ungefär en dollar. Och många gånger har kvinnorna inte råd med det, säger hon.

Gabriela Rojas som är sexualrådgivare vid Plafam, en lokal organisation förreproduktiv hälsa, påpekar att många venezuelaner inte heller har råd att skydda sig mot graviditeter.

– P-piller har i princip försvunnit från apoteken under de senaste två åren och tillgången på andra metoder har sjunkit dramatiskt. Istället säljs preventivmedel via sociala medier, på Instagram till exempel, till svartmarknadens priser.

Hur många av alla ofrivilliga graviditeter som avbryts vet ingen, säger Gabriela Rojas, eftersom abort är förbjudet under alla omständigheter utom när kvinnans liv är i fara. 

– Det vi sexualrådgivare framför allt ser är att fler kvinnor lämnar bort sina nyfödda barn till barnhem.

En barnfamilj väntar på vatten i ett slumområde utanför Caracas. Foto: Manu Quintero

Bebisarna på barnhemmen Bambi och Fundana är fortfarande lyckligt ovetandes om krisen utanför hemmens grindar. Förhoppningsvis kommer barn som Maria snart att få höra berättelsen om hur Venezuela en gång var ett land i kris, så djup att hennes mamma tvingades lämna bort sin dotter. Inte för att hon inte älskade henne, utan just för att hon gjorde det.