Därför är generalister bättre på att gissa än experter

Därför är Generalister Bättre På Att Gissa än Experter

Vårt samhälle bygger på expertkunskap. Kunskapen är specialiserad. Men är det klokt? Borde vi istället lyssna mer på breda generalister? Personer med bredd har fler perspektiv än smala experter. 

Foto: Alex Cook / Unsplash

I boken Bredd: Därför lyckas generalister i en specialiserad värld (kommer på svenska i augusti 2020), skriver David Epstein om psykologen Philip Tetlock. Som 30-åring hamnade Tetlock på ett möte med experter som diskuterade relationen USA-Sovjet. Året var 1984. Det var under kalla kriget. 

Tetlock lyssnade till de äldre, tvärsäkra experterna som pekade med hela handen. Experterna motsade ofta varandra. De var uppdelade i två läger: liberala (vänster) och konservativa (höger). Liberalerna trodde att Gorbatjov skulle reformera Sovjet, medan de konservativa trodde att kommunistregimen var immun mot reformer. Båda sidor var överens om att Sovjet skulle bestå.

Generalister bättre än experter

Sovjets sammanbrott överraskade i stort sett alla. Men det fanns några experter som gissade rätt. Det var experter som kunde ta till sig argument från både liberaler och konservativa. De hade en bredare bakgrund. De smälte samman argument från båda sidor. De var generalister.

Efter mötet med experterna gick Tetlock vidare med en studie för att undersöka hur bra experter egentligen är på att förutsäga framtiden. Han samlade ihop 284 experter. De fick sedan under en period på 20 år ange sannolikheter för framtida händelser.

Det visade sig att experter var dåliga på att förutsäga framtiden. Många experter medgav aldrig att de gissat fel, trots att felen var uppenbara. När de gissade rätt var det helt och hållet deras förtjänst. När de gissade fel hittade de alltid ursäkter. 

generalister och vetenskap
En hypotes måste vara testbar. Det är vetenskapens kärna. Foto Gerd Altmann / Pixabay

Det går alltid att rätta till data i efterhand. Vetenskapsfilosofen Karl Popper kallar det för ad hoc-hypoteser. Experter måste därför förutsäga vad ett sant och ett falsk utfall är. En hypotes måste alltså gå att testa. Det är vetenskapens kärna.

Tetlock lade också märke till något han kallar ”perverse inverse relationship” – sambandet mellan hur känd en expert är och hur väl de lyckas med sina prognoser. De experter som medverkar i TV har mest fel av alla.

Rävar och igelkottar

Skillnaden mellan bra och dåliga experter liknade Tetlock vid rävar och igelkottar. De experter som är bättre på att gissa är rävar. De vet lite om mycket. De dåliga experterna är igelkottar. De är närsynta. De vet en sak väldigt bra. Igelkottarna är djupa, men smala, medan rävarna är grunda och breda.

Igelkottar bygger sin världsbild utifrån ett snävt kunskapsperspektiv. De vrider data för att passa in dem i sin världsbild. Oavsett om de har rätt eller fel tycker de sig ha rätt. De vill inte erkänna fel. De vill inte lära sig. De gillar inte att samarbeta med de som tycker olika.

Rävar har ett annat tänk- och arbetssätt. De samlar in kunskap från flera olika perspektiv. De accepterar oklarheter och motsägelser. De är fokuserade på problemet.

Rävar är generalister
Rävar samlar in kunskap från flera olika perspektiv. De accepterar oklarheter och motsägelser. Foto: Zdeněk Macháček / Unsplash

Igelkottarna var särskilt dåliga på prognoser inom sitt eget expertområde. Ju mer information, desto lättare är det att bygga ett pussel av data. Igelkottar kan därför skapa episka berättelser utan motsägelser. Det ger dem en stor fördel. De kan med myndig stämma och slagkraftiga one-liners berätta historier om världshändelser genom sitt nålsöga av expertis. Det är därför de är med i TV.

Generalister gör bättre prognoser

Som en följd av Tetlocks forskning startade Intelligence Advanced Research Projects Activity i USA 2011 en prognos-turnering mellan fem forskarledda team. Tetlock ledde ett av teamen. Tetlocks team skilde sig från de övriga genom att det var öppet för ansökningar från allmänheten. Det viktiga var inte team-medlemmarnas bakgrund utan deras ”räviga” egenskaper: nyfikna team-medlemmar med breda intressen. De fem teamen gjorde en prognos per dag i fyra år. Tetlocks ”räv”-team krossade sina motståndare.

De bästa prognosmakarna är inte bara rävar, de är också bra på att samarbeta. De delar med sig information och samtalar om förutsägelser med de andra i teamet.

Igelkottar har ett perspektiv. De ser ner på andra perspektiv och ämnesområden. De har taggarna utåt. De befinner sig i ett läger och vägrar lyssna på andra läger.

I ett team med rävar är det just de olika perspektiven som är drivkraften i samtalet. Menar du så här? Ge ett exempel? Kan det inte var så att …? De har hårda men artiga diskussioner. De är fokuserade på problemet, alltså inte på person och läger.

Allt är lärande

De bästa prognosmakarna ser sina egna idéer som testbara hypoteser. De ser inte som sin huvuduppgift att övertyga teamet om sin egen expertis, utan att uppmuntra de övriga i teamet att hjälpa dem att falsifiera de egna gissningarna. De diskuterar sina antaganden. De låser sig inte fast vid den första idén och de blir inte låsta av någon ledare som direkt eller indirekt talar om hur det borde vara.

samarbete
En modern, agil organisation bygger på samarbete, flexibilitet och öppenhet. Foto StartupStockPhotos / Pixabay

Det handlar alltså om lärande. En modern, agil organisation bygger på samarbete, perspektiv, återkoppling, flexibilitet och öppenhet. Syftet är att bli bättre och det bästa sättet att bli bättre är att inte vara rädd att göra ”fel” och att hela tiden fokusera på lärande.

Källor:

Tetlock, Philip. (2009). Expert Political Judgment: How Good is It? How can We Know?.

Mellers, B., Ungar, L., Baron, J., Ramos, J., Gurcay, B., Fincher, K., et al. (2014). Psychological strategies for winning a geopolitical forecasting tournament. Psychological science, 25(5), 1106-1115. http://dx.doi.org/10.1177/0956797614524255

David Epstein, Bredd : Därför lyckas generalister i en specialiserad värld. Utgiven på svenska: 2020-08-18. Förlag: Volante.