De byggde ett exotiskt uterum – istället för sommartorp

De Byggde Ett Exotiskt Uterum – Istället För Sommartorp

Kanske du också tillhör dem som skulle vilja ha ett stort, ljust uterum att njuta av, omgiven av växter från fjärran länder? Den drömmen har Thomas och Anna-Lisa Julin i Forsa, Hälsingland uppfyllt, även om det inte var tänkt så från början.

Text och bild: Dan Rosenholm

Upprinnelsen var att Thomas ville köpa ett torp. Han önskade sig någonstans att vara på somrarna, ett ställe i det gröna där man kunde känna sig friare. Anna-Lisa var tveksam. Hon tyckte det fanns en risk att de skulle dra på sig för mycket jobb.

– Vi diskuterade både hit och dit, berättar Anna-Lisa. Visst skulle det vara trevligt att göra något utöver det vardagliga under sommarhalvåret. Men vad? Meningen var ju att vi skulle koppla av.

Till slut kom de på lösningen, ett sommarhus på tomten. Men inte en liten stuga som står för sig själv utan en vinterträdgård där man kan vistas bland buskar och blad även när det är kallt ute.

Stort, ljust och öppet vill Thomas och Anna-Lisa ha i sitt uterum. Växterna har mycket plats och det är nära ut till trädgården
Stort, ljust och öppet vill Thomas och Anna-Lisa ha i sitt uterum. Växterna har mycket plats och det är nära ut till trädgården

Platsen var given. På södra gaveln av deras en och en halvplansvilla fanns enbart en trist gräsmattestump. Där skulle uterummet placeras. Hade de frågat en arkitekt hade svaret blivit detsamma; oftast är det bäst att lägga påbyggnader mot gavlarna, då förstörs inte husets uttryck. Eftersom de redan bestämt att de skulle ha det rymligt lät de uterummet uppta hela den befintliga gräsmattan, med samma bredd som huset.

Ljust ville de också ha, både för växterna och sin egen skull. Förutom två korta snuttar av tegelvägg som stack ut från huset lät de alla ytterväggar vara glasade. Som skydd mot kylan använde de konventionella treglasfönster. Av liknande skäl blev det ett riktigt tak, tätt, välisolerat och starkt nog att bära snön. Till golv valde de skifferplattor lagda direkt i sand.

Stora, frodiga, rosa pelargoner i krukor, placerade på uteplatsen framför vinterträdgården, fungerar både som avgränsare och blickfång.
Stora, frodiga, rosa pelargoner i krukor, placerade på uteplatsen framför vinterträdgården, fungerar både som avgränsare och blickfång. Sorten är ’Mårbacka’.

Trädgård för vinter och vår

Vad kallar man ett ljust, uppvärmt uterum fyllt av stora, exotiska växter? Vinterträdgård, vad annars? Och lyckat blev det, en så angenäm plats att hela första vintern höll de varmt och skönt där. Vilket var mindre lyckat för plantorna än för dem själva.

– Växterna mådde dåligt, berättar Anna-Lisa. De behöver en svalare period när det är som mörkast ute. Numera håller vi ungefär 5–8 grader större delen av den kallaste årstiden.

Istället nöjer de sig med att värma upp kring juletid. Julaftonen avnjuter de i tropisk grönska, ibland med utsikt över snöiga fält. Men som bäst är det lite längre fram på säsongen.

– Det är under vårvintern och den tidiga våren det är som mest nytta med ett uterum, säger Thomas. Senare på säsongen vill man vara utomhus. Och så har vi faktiskt bestämt en viss dag när våren kommer till vinterträdgården, det är den 14 februari. Då börjar ljuset komma tillbaka.

I vinterträdgården är en vindruva nedgrävd i marken, en idealisk tillvaro med soliga somrar, svala vintrar och utrymme för rötterna.
I vinterträdgården är en vindruva nedgrävd i marken, en idealisk tillvaro med soliga somrar, svala vintrar och utrymme för rötterna. Sällskapsdam är en bronsstaty, en födelsedagspresent till Thomas.

Härligt, visst! Men en annan fråga blir oundviklig. Det går väl åt en massa extra energi?

– Nej, det verkar inte alls så, svarar Thomas. Vi värmer både hus och vinterträdgård med pellets, och jag kan inte märka någon skillnad i åtgång. Det beror antagligen på att värmen från solinstrålningen tas tillvara tack vare den noggranna isoleringen.

I skydd av en kvarvarande tegelvägg har Anna-Lisa och Thomas placerat en säng. Där kan man sussa ostört med den svaga doften av grönska och varm jord i näsborrarna.
I skydd av en kvarvarande tegelvägg har Anna-Lisa och Thomas placerat en säng. Där kan man sussa ostört med den svaga doften av grönska och varm jord i näsborrarna.

Goda frukter och bär

För växter har ett frostfritt men svalt uterum rejäla fördelar jämfört med uppvärmda utrymmen – viktigast är som sagt att temperaturen är låg under vintern samtidigt som växterna får en hygglig mängd ljus. En fördel med rejäla utrymmen är att det går att odla storvuxna plantor direkt i marken eller i stora lådor, det ger tillgång till vatten och näring på ett helt annat sätt än i små, trånga krukor. Och med hjälp också av gröna fingrar blir det härligt lummigt.

Goda frukter och bär är lika tacksamma att odla under tak som utomhus. I de två yttre hörnen har Anna-Lisa och Thomas placerat varsin vinranka som svingar sig upp mot taket. Redan till midsommar brukar druvsskörden börja – detta samtidigt som vi andra i bästa fall gräver upp färskpotatis. Men en av det två plantorna funderar de faktiskt på att avlägsna, druvorna är inte tillräckligt smakliga.

I en rejäl kruka står ytterligare ett vin planterat. Var kommer den ifrån?

– Vi kallar den Rödika, berättar Thomas. Om man uttalar det sakta så låter det som röd-ICA. Det var nämligen så att det fanns en bit kvar av stammen på en druvklase vi köpte på ICA. Vi planterade den och nu har den vuxit upp och ger goda, röda vindruvor, men vi har ingen aning om vilken sort det är.

Det finns fler ätliga växter hemma hos dem. Av fikon finns både en ungersk sort och ett storvuxet, så kallat, Bornholmsfikon. Två skördar brukar det bli per år, förra våren blev det 65 fikon, inte dåligt.

I uterum trivs fikon utmärkt. Med svala vintrar och varma, ljusa somrar växer de så det knakar och ger gott om frukt.
I uterum trivs fikon utmärkt. Med svala vintrar och varma, ljusa somrar växer de så det knakar och ger gott om frukt.

Kiwin, Actinidia deliciosa, är tjusig, men riskerar ändå att åka ut. Den varken blommar eller ger bär. Kanske ett taggfritt, storfruktigt björnbär får ta dess plats? Frukt ger däremot persikoträdet, som är självfertilt. Men eftersom det inte finns några insekter som pollinerar inomhus brukar Thomas hjälpa till med det någon gång under mars.

Blommor och en näspetande pojke

Blommande växter hör naturligtvis också hemma i en vinterträdgård. Tidigt på våren står både kamelia och praktmagnolia i blom och i en av odlingslådorna växer en bougainvillea ända upp till taket. Som sällskapsdam har den en texensis-klematis av sorten ‘Princess Diana’ som ger blommor oavbrutet från tidig vår ända in på hösten. Och naturligtvis finns det Afrikas blå lilja, Agapanthus praecox, den är svår att leva utan. Ett träd som i sin naturliga miljö blommar fenomenalt vackert är jakaranda. Den växer så det knakar också här men nöjer sig med att visa upp ett bedårande bladverk, mer kan man inte begära av ett storvuxet träd nedklämd i en kruka.

Till pojken som petar näsan hör en anekdot om Thomas morfars far.
Till pojken som petar näsan hör en anekdot om Thomas morfars far.

En rödmålad pojkstaty inbäddad i gröna löv petar sig i näsan. Till honom hör en anekdot. Under 1800-talet var Thomas morfars far ute och vandrade i Stockholm tillsammans med en konstnär. De passerade en grabb som stod och petade sig i näsan när Thomas anförvant lär ha sagt: ”Vilken bild, det där skulle man göra en staty av”. Så blev det och den finns fortfarande kvar i familjens ägo.

Lika frodigt ute som inne

Rakt i söder framför vinterträdgårdens stora glasytor har Anna-Lisa och Thomas placerat en uteplats med storslagen utsikt över landskapet. I slänten nedanför har de anlagt en skimrande rabatt med stäppsalvior, kantnepeta, glansmiskantus, rosenflockel, smällspirea, japansk magnolia och andra stolta växter. Allt självfallet väl synligt inifrån.

I direkt anslutning till vinterträdgården ligger uteplatsen omgiven av robusta buskar och perenner.
I direkt anslutning till vinterträdgården ligger uteplatsen omgiven av robusta buskar och perenner. I förgrunden bäddar rödblommig alunrot, Heuchera, in en kärleksört, Hylotelephium telephium, som ännu ej slagit ut.

Strax utanför en av vinterträdgårdens entréer finns ett annat blickfång, en damm, kantad av frodiga perenner och buskage. I dammen simmar koikarp och guldfisk. Avkopplande och smakfullt. Tittar man sig omkring inser man snart vilka som är favoritväxterna.

– Utomhus är det skuggväxter som astilbe och funkior jag gillar bäst, säger Anna-Lisa. Det är variationen i bladverken som är viktigast, blomningen är inte lika betydelsefull.

Vegetationen väller ut över dammens kanter. Astilbe av okänd härkomst samsas med funkior som ‘Fringe Benefit’ och ‘Gold Standard’, liksom ormbunkar och dagliljor.
Vegetationen väller ut över dammens kanter. Astilbe av okänd härkomst samsas med funkior som ‘Fringe Benefit’ och ‘Gold Standard’, liksom ormbunkar och dagliljor. I bakgrunden klättrar klematis ‘Södertälje’ i en ligustersyren.

Då ska man kanske tillägga att hennes astilbe inte alls verkar bry sig om hennes åsikter utan blommar alldeles sagolikt både kring dammen och på flera andra ställen i trädgården. Vilka sorterna är går inte att reda ut. När Anna-Lisa köpte dem för tre decennier sedan valde hon helt enkelt de som var snygga, på samma sätt som vi alla oftast gör, och sedan tänkte hon inte mer på det.

När man vandrar runt tomten står det klart att omgivningen är lika viktig som inredningen, med frodig vegetation, färgglada blommor och en strålande utsikt. Ute och inne hör ihop. Hemma hos Anna-Lisa och Thomas har de lyckats med båda.

På kirgislök, Allium aflatunense, blir bladen småfula innan de ens blommat ut. Anna-Lisa har planterat dem tillsammans med perenner som kommer igång något senare. Simsalabim, det osköna döljs medan kirgislökens runda fröställningarna framhävs.
På kirgislök, Allium aflatunense, blir bladen småfula innan de ens blommat ut. Anna-Lisa har planterat dem tillsammans med perenner som kommer igång något senare, i det här fallet astilbe. Simsalabim, det osköna döljs medan kirgislökens runda fröställningarna framhävs.

Anna-Lisa och Thomas sju bästa tips för uterum

  • Snåla inte med utrymme, det är trevligt med stor plats och man kan bjuda hem massor av människor samtidigt.
  • Det får inte vara för varmt för växterna på vintern. Under den mörka årstiden mår de flesta bra av en temperatur mellan 5–10 grader.
  • Välisolerat tak och riktiga treglasfönster håller ner uppvärmningskostnaderna och gör uterummet användbart redan under vårvintern.
  • Låt kraftfulla växter stå i stora kärl eller direkt i marken med gott om plats för rötterna.
  • Upphöjda lådor och höga krukor är bra för ryggen.
  • En bekväm hörna där man kan slumra är aldrig fel.
  • För att skapa den rätta känslan är det viktigt med en trevlig trädgård också utanför.

Dan Rosenholm

Skribent och fotograf inom trädgård, parker, odling och natur, såväl i Sverige som internationellt. Författare till tio böcker.