De hjälper patienter som förlorat en kroppsdel

De Hjälper Patienter Som Förlorat En Kroppsdel

Till specialisttandvården i Örebro kommer patienter som på grund av exempelvis cancer förlorat ett öga, sin näsa eller ett öra. Tandvårdens långa erfarenhet av implantat är en viktig framgångsfaktor i behandlingen av dessa patienter.

Foto ovan: Unsplash

– Det är de större defekterna som vi behandlar efter att sjukvården skickat remiss till oss. Orsaken till att patienten hamnar i tandvården är att det är just anaplastologer med tandteknisk bakgrund som har utvecklat metoderna för ansiktsepiteser. Dessutom arbetar vi med implantat vilket historiskt är ett tandläkarområde. Vi har helt enkelt mest vana av att arbeta med dessa produkter, säger övertandläkare Carl-Fredrik Arnelund, även chef för specialisttandvården i Region Örebro län.

Tre trappor upp i det tegelröda huset för Folktandvårdens specialisttandvård i Örebro möter vi Kerstin Bergström, övertandläkare Carl-Fredrik Arnelund och Barbro Swartz, övertandläkare och specialist i protetik. Här har det sedan början av 1980-talet funnits ett samarbete mellan mottagningen och anaplastologen Kerstin Bergström. Hon har sin huvudsakliga arbetsplats i Göteborg, men är i Örebro och arbetar flera gånger per månad.Vården inom käk- och ansiktsprotetik är bred. Första instansen är givetvis alltid sjukvården och öron-näsa-hals-, ögon- eller plastikkirurgiska kliniken. För den oinsatte kan det tyckas märkligt att en patient som förlorat ett öga får hjälp hos specialisttandvården.

De finns med hela vägen, både inför vid planering och sedan vid rehabilitering efter att cancern har tagits bort.

När en patient behöver operera bort en ansiktsdel som sedan ska ersättas är det alltid en fördel att anaplastolog och protetiker är med i ett tidigt skede. Att se hur patienter ser ut före operationen hjälper anaplastologen att åstadkomma ett mer realistiskt resultat.

– Om den möjligheten inte har funnits kan jag när det gäller ögon titta på det friska ögat och arbeta utifrån det. Det går också att titta på gamla foton eller gjuta av syskons näsor. Men mest värdefullt är det om man gör en avgjutning innan näsan tas bort, förklarar Kerstin Bergström.

Så här ser hantverket ut när Kerstin Bergström ska lämna ut ett öga. Det vi ser är baksidan av epitesen så Kerstin måste hela tiden tänka spegelvänt när hon arbetar. Foto: Maria Eremo

Kerstin Bergström arbetade med Barbro Swartz i Göteborg redan under tidigt 1980-tal. När Barbro sedan flyttade till Örebro tog hon samarbetet med sig och sedan dess har många patienter även i Örebroregionen fått hjälp av Kerstin.

– Det här är ett enormt lagarbete för att få hela logistiken att fungera. Kerstin är artisten, men det är jag och våra tandsköterskor, och nu framöver Carl-Fredrik, som sett till att det finns en patientplan och att allt är förberett så att Kerstin kan göra det hon är expert på, säger Barbro Swartz som alldeles nyligen gått i pension.

Fram till i våras var det hon som bar huvudansvaret i Örebro, men nu är det Carl-Fredrik som tagit över hennes roll.

– God planering är det viktigaste i hela den här kedjan. Inte bara mellan oss utan även med kirurgerna. Det går inte bara att operera in en skruv. Det är viktigt att det finns förutsättningar att skapa både funktion och estetik. Här finns inga standardlösningar, säger Barbro Swartz.

Finns inga facit för behandlingar

Ungefär tio nya patienter per år kommer till den här delen av specialisttandvården i Örebro. Inte bara från länet utan även från Värmland, Dalarna, Västmanland och Gävle. Alla befintliga patienter kommer på regelbundna kontroller och behöver dessutom ungefär vart tredje år en ny epites.

– En epites är gjord av silikon. Den slits och håller två till fyra år, sedan är det dags för en ny, säger Kerstin Bergström.

Sedan 2008 finns ett nationellt nätverk för protetiker som arbetar med käk- och ansiktsprotetik som träffas årligen.

– Det finns inget facit för den här typen av behandlingar, vi löser hela tiden utmaningar på olika sätt. Men samarbetet och utbyte av erfarenheter från tidigare behandlingar är mycket viktig, säger Kerstin Bergström som är en av 15-tal anaplastologer i hela landet.

När en patient har opererats är det viktigt att inte ta avtryck allt för tidigt, det har med läkningsprocessen att göra.

– Vävnaden krymper och det måste vi vänta in. För mig är det betydelsefullt att få vara med hela vägen, säger Kerstin Bergström.

Hon gör modellerna för hand. Det är en kombination av hantverk och tekniskt kunnande som står i centrum. Att till exempel se till så att mimiken stämmer, att ögat får ögonfransar och att eventuella pigmentfläckar målas dit.

– Det går inte att komma i från det manuella hantverket även om den digitala utvecklingen går framåt. Jag går till och med in och målar i det nya ögat så att det passar det friska ännu bättre. En patient kan dessutom få en sommar- och vinterepites om man vet med sig att man blir väldigt brun under sommarhalvåret.

Att tappa ansiktet
Proteser av det här slaget innebär, till stor del, ett manuellt hantverksjobb för tillverkaren.

Viktigt att lyssna in patienten

Kerstin förklarar att det finns två olika sätt att fästa en epites på en patient som förlorat ett öga. Implantat är att föredra då dessa ger ett exakt läge att fästa epitesen i.

– Det sker en osseointegrering av implantatet och sedan använder vi ofta magneter för att fästa epitesen.

Det andra sättet är att varje dag fästa epitesen med hjälp av ett speciellt lim.

– Det sättet sliter mer på epitesen och sitter inte alltid riktigt lika bra som med implantat.

En som hade besvär med limmet var patienten Lucia Asker som därför har implantat sedan mars i år.

– Det var besvärligt med klistret och jag kände alltid en osäkerhet om epitesen satt fast ordentligt eller inte. Nu vet jag att det sitter som det ska och det är inte heller lika jobbigt att göra rent, säger Lucia Asker.

Kerstin Bergström poängterar vikten av att både hon och all inblandad tandvårdspersonal hela tiden lyssnar in patienten och deras eventuella oro.

– Det här är ett livslångt åtagande och det är vi som sedan följer upp patienten efter operation. Många av patienterna har även intraoral defekt, säger Barbro Swartz.

Att ha öga för estetik, färg och form tillsammans med teknisk kunskap är avgörande i Kerstins arbete.

– Man måste också ha en speciell känsla och förståelse för patienten och ett empatiskt förhållningssätt. Det är inte bara en epites. Det här är sköra patienter och att få en sådan typ av defekt är ångestskapande.

Att ge patienten realistiska förväntningar är också en viktig bit. Att förklara att epitesen är en ersättning och kan därför heller aldrig bli som det var från början.

– Vi är helt klart problemlösare som testar alternativa vägar.

Carl-Fredrik Arnelund som nu tagit över beskriver insatserna som så specialiserade att inte alla känner till hur det går till.

– Det kan till och med vara så att man inte ens vet att det här finns.

Faktaruta

  • Det finns ett 15-tal anaplastologer i Sverige och ett 20-tal i Skandinavien.
  • Sedan 2008 finns ett nationellt nätverk för käk- och ansiktsprotetik. Här träffas man årligen för att stötta varandra.
  • De flesta patienter i Örebro har passerat 60-strecket, men även yngre får hjälp med epiteser vid både sjukdom eller medfödd defekt.
  • Vid patientens första besök görs om möjligt en avgjutning av den kroppsdel som ska ersättas.
  • De allra flesta epiteser görs för hand då hantverket är oerhört avgörande.
  • En epites är gjord av silikon och håller i två till fyra år innan den behöver bytas.
  • Per-Ingvar Brånemark var en svensk anatomiprofessor och känd för utvecklingen av osseointegration. En metod för att permanent förankra implantat i skelettet.