De lever på att skörda och sälja vild tång

De Lever På Att Skörda Och Sälja Vild Tång

Tång kan vara framtidens råvara. Medvetna om det valde Linnéa Sjögren och Jonas Petterson att säga upp sig från sina jobb som bibliotekarier i Göteborg för att starta tångverksamhet. Sedan januari 2014 ägnar de sig åt att skörda vild tång på beställning längs Bohuskusten. Och de har fullt upp.

Linnéa berättar att efterfrågan på färsk tång ökar och att årets första beställningar kom redan i slutet av januari. Som tur är så är vissa sorter goda tidigt på säsongen.

– Purpurhinnan är fin när det är kallt i vattnet. Sockertången är också bra redan i slutet av januari, även om den är allra finast tidigt på våren. Man får räkna med att jobba i kallt vatten ibland, säger Linnéa som valde att genomföra den kylslagna insamlingen i vadarbyxor.

Linnéa berättar att vissa sorters tång växer i strandkanten och andra på lite djupare vatten.

Andra sätt att skörda är från klippkanten, från en liten båt, eller genom att dyka.

– Det beror på vilken sorts tång man är ute efter. Vissa sorter växer i strandkanten, andra på lite djupare vatten, säger hon.

Catxalot anordnar kurser, föreläsningar och vandringar på temat tång och strandväxter. På sommaren håller de sina kurser här i Tjurpannans naturreservat, mellan Grebbestad och Havstenssund i norra Bohuslän. Här är det delvis helt öppet ut mot havet och kan bli riktigt höga bränningar när det stormar.

Många sorter

Det finns flera hundra sorters tång i svenska vatten, men Linnéa och Jonas nöjer sig med att skörda 10-15 sorter, bland dem sockertång, blåstång, sågtång och fingertång.

– Sockertången är en av mina favoriter. Den är allsidig. Man kan torka den och använda den i bröd, man kan göra tångchips, steka eller wooka den, bland annat. Den smakar varken hav eller fisk, snarare är den lite mineralig, köttig och söt i smaken. Men vill man äta rå tång så rekommenderar jag blåsor från blås- eller knöltång. De är krispiga och jättegoda råa.

Sockertång är en favorit

Alla får plocka

I enlighet med allemansrätten kan vem som helst bege sig till kusten för att plocka tång. Enligt Linnéa är det dock få som faktiskt gör det ännu så länge.

– Min erfarenhet är att många är lite rädda för att plocka och äta sånt som växer i havet. Men det finns ingen giftig tång i Sverige. Men den kan förstås vara mindre ren. Därför ska man välja sina plockställen. Man ska undvika hamnar, och platser med stillastående vatten. Bäst är att välja öppna platser där vattnet rör på sig. Ju bättre vatten desto finare råvara.

Och att hitta ett bra plockställe är enligt Linnéa något alldeles speciellt.

– För mig är det rent upphetsande, som att hitta ett fint kantarellställe i skogen. Jag känner mig rik när jag går hem med en påse färsk tång.

Sverige ligger efter

Historien om tångföretaget Catxalot tog sin början 2013. Via en artikel i tidningen Gourmet fick Linnéa och Jonas upp ögonen för att det faktiskt finns ett näringsrikt och lättillgängligt skafferi i svenska hav. Med Göteborgs universitetsbiblioteks böcker som källor började de förkovra sig, dels i marinbiologi, dels i tång.

– Vi var inställda på att göra något nytt, och insåg att det fanns en lucka i marknaden. Vi ligger efter i Sverige. I Asien och Sydamerika har man ätit tång i tusentals år. Och det är tradition även i vissa europeiska länder. Island, Frankrike, Irland och delar av Storbritannien till exempel.

Således valde paret att säga upp sig. De flyttade från Göteborg till Grebbestad för att starta sitt företag i januari 2014, och helt oväntat fick de god hjälp på traven i uppstarten. Detta tack vare att stjärnkocken Tommy Myllymäki hörde av sig. Han var ute efter svenska alger till ett av sina tävlingsbidrag Bocuse d’Or Europé 2014 (Kock-VM).

– Det var verkligen jätteroligt. Så roligt att jag först trodde det var ett skämt. Hur som helst så skickade vi massor av tång. Han använde bland annat vår havssallat, som han friterade och dekorerade som ett transparent segel på en fiskrätt. Hur tjusigt som helst.

Linnéa och Jonas har sin bas och sitt lager med torkad tång i Tångmagasinet i södra hamnen i Havstenssund. Färsk tång skördar de bara på beställning, på platser längs Bohuskusten, från Koster ner till Styrsö.

Dekorativt och klimatsmart

Apropå tjusigt så är en av fördelarna med tång på tallriken just att det attraherar ögat.

– Många sorter är jättefina att dekorera maträtter med. Brun tång till exempel, de blir vackert knallgröna när de hettas upp. Torkad tång är också vacker eftersom gröna, röda och bruna alger ger sin egen färg till pulvret.

En annan fördel är förstås att tång är en klimatsmart råvara. Den behöver ingen bevattning, inget tillsatt ljus och ingen gödning. Tång tar också upp näring ur vattnet vilket kan minska effekter av övergödning. 

Därför pågår förstås forskning om tångodlingar. Sedan cirka tre år tillbaka pågår forskningsprojektet Seafarm, ett samarbete mellan KTH, Chalmers och Göteborgs universitet, utanför Kosterfjorden i norra Bohuslän. Utöver att titta på tång som livsmedel ska projektet utveckla tekniker för att odla tång i svenska vatten.

– Vill man ha stor produktion är det odling som gäller, och vissa sorter går bra att odla. Jag är säker på att vi kommer att ha tångbönder längs kusten ganska snart.

Ju fler människor som lär sig att se havet som sitt eget trädgårdsland, desto färre kommer att slänga skräp i det.

Värnar om havet

Miljömedvetenhet står högt upp på Catxalots agenda. Paret anordnar därför tångpaddlingar några gånger varje år. Utrustade med sax och påse får de kajakburna deltagarna bland annat lära vilken tång som är godast och hur man skördar vild tång på ett hållbart sätt.

– Vi vill få människor att knyta an till havet. Alger är en jätteviktig del långt ner i näringskedjan, så återväxten är viktig ur alla möjliga synvinklar. Ju fler människor som lär sig att se havet som sitt eget trädgårdsland, desto färre kommer att slänga skräp i det.

Tångdykerskor

För att hinna med den ökade efterfrågan på färsk tång har Linnéa och Jonas utbildat ett gäng tångdykerskor som hjälper paret att plocka vid behov.

– Ett 20-tal faktiskt. En hel liten armé. Alla är inte kvinnor, men vi kallar dem för dykerskor ändå, för att hylla Amadykerskorna i Japan och Korea, säger Linnéa.

FAKTA:

Om råvaran

Tång är ett samlingsnamn för stora vattenlevande flercelliga alger, som rödalger, grönalger och brunalger. Tång växer framförallt i strandkanten, på klippor eller klippbotten. Enligt forskning finns ingen giftig tång i Sverige, däremot finns det sorter som inte smakar särskilt bra, till exemel fintrådig tång. Varje tångsort har sin egen smak, vars karaktär förändras om den torkas. Många sorter är också rika på umami som ger fyllig smak, vilket gör gör dem särskilt lämpade att använda i matlagning. De flesta sorters tång kan lagras färsk i max en vecka. Godast är den dock inom ett par tre dagar. Förvara den i kylen, i en plastpåse eller i en bunke med lock så att de håller sig fuktiga.

Blåstång

Miljöfördelar

Svensk tång är ett klimatsmart alternativ eftersom det är närodlat. Den behöver ingen tillsatt energi för att växa, vare sig bevattning, gödning eller extra belysning. Tång tar också upp näring ur vattnet vilket kan minska effekter av övergödning i havet.

Så skördas tång

Tång kan skördas på flera olika sätt. Från klippkanten, från en liten båt, vid snorkling eller dykning med tuber. Vilken metod som är bäst är dels en smakfråga, dels beroende på var den sort man är ute efter växer. Skördar gör man genom att klippa eller skära av de delar av växten som ska ätas. Resten lämnar man intakt för att säkra återväxten. Att skörda tång är ett hantverk som ofta utförs i kallt vatten. Väder och säsong styr vilket utbud som finns för stunden. 

Torka tång

Tång kan torkas utomhus på en tvättlina eller i en bärsil till exempel. Om det är sol och lite blåsigt ute så torkar den på en dag. Är den krispig så är den torr. Man kan annars eftertorka den i ugnen på 40 grader med öppen lucka. Torkad tång ska förvaras mörkt, torrt och i normal rumstemperatur.

Så använder du råvaran

Tång kan användas till mycket, lite beroende på sort. Man kan steka den i smör, wooka den eller pickla den. Man kan göra tångchips. Man kan torka den och använda den som krydda eller smaksättare i bröd. Man kan marinera den och göra algsallad, eller använda den som grönsak och smaksättare i såser, soppor och grytor. Vissa sorter är också goda att äta råa.

Näringsämnen

Tång är rikt på mineraler, fibrer, vitaminer, spårämnen, antioxidanter, omega 3 samt protein i varierande mängd beroende på art.

Blåstången har gaffelgreniga skott

Blåstång är en brunalg med gaffelgreniga skott och tydlig mittnerv. På västkusten växer den framför allt i ett några decimeter brett bälte i tidvattenszonen. I Östersjön förekommer blåstång från lågvattenlinjen och nedåt mot det saltare bottenvattnet, ibland ända ner till tio meters djup.

Sockertången, som har långa, stora, brungröna blad som växer på stjälk, är en mycket mångsidig tångsort enligt Linnéa. Den är bland annat god att steka, wooka, fritera eller att göra tångchips av.


När Tommy Myllimäki vann Bocuse d’Or Europé 2014 (Kock-VM) ingick alger från Catxalot i två av hans bidrag. En av dem var Sallad med blåmussla, vit sparris, broccoli och havsblad.

3 RECEPT

POTATISSALLAD MED FURIKAKE

Tång är gott ihop med jordiga grönsaker, som potatis.

färskpotatis, 10 normalstora

1 tunt skivad gul lök

100 g mangold, gärna med olika färger på stjälkarna

1 msk hackad persilja

3 finhackade champinjoner

1 näve sockerärter, lätt förvällda om de är grova, annars råa. Strimla dem ev på längden.

Dressing:

5-6 msk olivolja

ca 3 msk ketjap manis (söt soja)

ev. pressad lime

Koka potatisen. Blanda dressingen direkt i salladsskålen. Lägg i grovt skuren mangold och ev sockerärter när ca 2 min av koktiden återstår. Häll av vattnet och låt ånga av och svalna lite. Skär potatisen i mindre bitar för att de lättare ska dra åt sig av dressingen. Lägg allt i skålen och blanda så att dressingen kommer på alla bitar. Låt dra i minst 15 min. Smaka av med mer ketjap manis om det behövs. Strö på rikligt med furikake innan servering. (Furikake är en japansk kryddblandning med tång och sesamfrön som finns att köpa i de flesta i asiatiska mataffärer.) 

Furikake är gott också på rotmos och potatismos.

TÅNGBRÖD

Gott tångbröd som bland annat serveras under Tångdagarna på Caxcalot i Grebbestad. Tången ger degen bättre jäskraft.

Deg för ett lite större bröd eller 8–10 småbröd.

3 g (3 krm) jäst

300 g (3 dl) kallt vatten

390 g (6 1/2 dl) mjöl

6–9 g (1–1 1/2 tsk) salt

20 g torkad mald sockertång och/eller fingertång

Rör ut jästen i vattnet och tillsätt sedan mjöl och salt. Rör kort (en halv minut räcker gott), täck med plastfolie eller lock och och låt stå 8–10 timmar i rumstemperatur (över natten till exempel). Degen ska vara lös.

Häll ut degen på ett mjölat bakbord, dra ut den till en kvadrat och vik sedan ihop den till ett paket. Momentet gör att degen håller ihop bra och lätt kan delas när den jäst klart.

När man vikt ihop degen kan man vända den upp och ner så öppnar den sig inte i skarven när den jäser. Så snart degen är ihopvikt sätter man på ugnen på full värme. Sätt en plåt eller en baksten på mittersta falsen och en oöm plåt på nedre hyllan. När degen jäst mellan en halv och en hel timme skjutsar man in brödet i ugnen. Den där oömma plåten man ställde längst ner kan man lägga några isbitar på, de smälter till ånga som gör bröden fina.

Baka bröden på 250 grader, men titta till dem efter tio minuter eller så, har de då väldigt mycket färg sänker du till 200 grader. Lufta ugnen mot slutet, öppna en stund så att fukten åker ut. Det ger knaprigare skorpa.

Fransk chokladtårta med dulse

250 g mörk choklad

250 g smör

6 ägg

2 3/4 dl strösocker

1 dl vetemjöl (60 g)

8 g torkad dulse (rödalg), ca en liten näve torkad.

Klassisk fransk kletig chokladtårta i vilken rödalgen dulse (söl) lagts till. Dulse finns att köpa på påse i välsorterade butiker. Den ger en lätt sälta och rund fin smak. Jättegod med choklad! Baka en dag i förväg eller låt kakan svalna och ställ den sen i frysen i 1 tim.

Sätt ugnen på 175 grader. Smörj en rund form, 26 cm i diameter.

Finhacka chokladen. Blötlägg dulsen i någon minut i kallt vatten. Hacka den fint. Smält smöret och blanda med chokladen tills den smält. Rör ner dulsen och rör om. Vispa ägg och socker poröst och blanda det med chokladsmöret. Rör ner mjölet, gärna siktat. Häll smeten i formen. Grädda i nedre delen av ugnen i 25-30 min tills smeten precis börjat stelna. Den ska inte vara genomgräddad!

Dulse är en mycket god och användbar vild alg från Island.

Linnèa tipsar:

  • Våga experimentera!

Kort om Linnéa och Jonas

Namn: Linnéa Sjögren och Jonas Pettersson

Ålder: 54 resp. 48 år

Bor: Grebbestad

Familj: Linnéas två vuxna döttrar.

Gör: Driver företaget Catxalot tillsammans med Jonas Pettersson. Catxalot säljer tång och tångprodukter till restauranger och butiker samt håller kurser och föredrag där de lär ut hur tång skördas och tillagas.