Experten: ”Så kan miljön gynna barnens lek”

Experten: ”Så Kan Miljön Gynna Barnens Lek”

Barn behöver utrymme att leka fritt, utan att stå under ständig ledning och kontroll av vuxna. I dag är barnens tillvaro starkt styrd. Vardagen rymmer inte tillräckligt med tid eller fysisk plats att utforska och fantasileka. Det är hög tid att uppvärdera barns fria lek, menar arkitekten Annika Brommesson.

 Annika Brommesson är arkitekt med särskild inriktning på hur platser utformas för att fungera för de som bor och verkar där. Hon har studerat barns behov och hur barnen leker när de får möjlighet. För några år sedan gjorde hon en studie på hur barn rörde sig i Tegnérlunden i Stockholm. Själv växte hon upp alldeles intill.

– Tengan är min barndom. Här lekte vi fritt redan som mycket små, och den fungerar året runt. På vintern åkte vi kälke, berättar hon.

Parken är sig lik än i dag – och barnen hittar samma spännande vrår som då.

En solig eftermiddag i juni är Tegnérlunden fylld av ungdomar, små barn med föräldrar, en och annan uteliggare och en del pensionärer. En trumpetare står i skuggan bakom Strindbergstatyn och lägger en ljudmatta av psalmer och sånger. Den blomstertid, Studentsången, Här kommer Pippi Långstrump…

En bit natur mitt inne i Stockholm. Tegnérlunden är en spännande plats att utforska. Foto: Dagmar Forne

Parken ligger på en höjd. Den anlades på 1890-talet, men omdanades på 1940-talet för att ge mer utrymme för lek, men också för att bli mer intressant för alla grupper. 

Holger Blom var stadsträdgårdsmästare i Stockholm i mitten av förra seklet. Han ansåg det nödvändigt att skapa plats för lek.

Det är lönlöst att iordningsställa en park, om inte barnens behov av lekplatser först tillgodosetts. Barnens lekbehov tar ut sin rätt. Om de sakna livsrum sprida de sig likt Egyptens gräshoppor /… /Holger Blom 1948.

Lite farligheter behövs

I Tegnérlunden har man gjort verklighet av visionen. På parkens högsta punkt står en pagod där man kan sitta med sin matsäck och mysa eller bara klänga på räcket. I pagoden rinner en källa upp och leds i en bäck som slingrar mellan stenblock och planteringar. Den har små vattenfall och slutar i liten damm. I hörnet av dammen finns en välvd stenbro, och bortanför den en stor torrlagd damm, Plaskdammen, som brukar fyllas under högsommaren. Men nu är den en torr plan yta perfekt att åka sparkcykel eller springa på. Längst ner i parken finns en stor sandplan med gungor och andra lekredskap.

Det är tryggt, men också utmanande. Man kan ramla och skrapa knäna, halka i och bli blöt, eller trilla när man klänger på räcket vid den lilla stenbron.

Den danska landskapsarkitekten Helle Nebelong är en internationell auktoritet när det gäller barns lek i urbana miljöer. I sin bok ”Vi leger at…”  förmedlar hon sina tankar om lek och inlärning.

Hon anser att lekmiljöer för barn måste innehålla natur, faror och möjligheter att lära sig. Lekplatser där alla brännässlor är utrotade, där marken under klätterställningar och gungor består av mjuk gummimassa, där färgerna är grälla och alla kanter avfasade ger inte möjligheter att utforska faror och lära sig bemästra dem. Barn behöver konfronteras med natur, kallt vatten, vassa stenar, nässlor som bränns, eld och höga klätterträd. 

Fredrika Mårtensson är universitetslektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU i Alnarp. Hon har sedan 1990-talet forskat om barns fria lek utomhus. 

Hon framhåller att barn är nyfikna och behöver utforska sin omgivning. När de är ute och leker fritt i naturen blir leken mycket mer flexibel. Barnen växlar snabbt mellan olika aktiviteter. 

Två små flickor vid en damm
Barn behöver utforska världen. Två flickor leker med vattnet i en damm.

–­När de är ute och leker kan de tillgodose både fysiologiska, sociala och psykologiska behov. De kan vara i solen eller i skuggan, de kan leka vilt eller mer stillsamt och de hittar ofta saker som de tycker är spännande att undersöka, säger hon.

Fredrika Mårtensson lyfter fram att barn har andra krav än vuxna.

– Vuxna vill ha lite lagom mångfald, en mer städad miljö, medan barn tycker om variation. De gillar buskar, träd, djur, växter, vatten och stenar. En bra lekmiljö ska vara kuperad, rymlig och varierad, ge möjlighet att bygga kojor och gömma sig från vuxenvärldens kontrollerande blickar. Det är också viktigt att den finns nära hemmet eller skolan.

Vågar utforska

Denna ljusa försommardag i Tegnérlunden tycks många föräldrar ha hämtat sina barn tidigt från förskolan. En pappa sitter uppe i pagoden och plockar fram smörgåsar. En elvamånaders flicka klänger på bänken, hennes fyraåriga syster följer vattnets väg nerför bäcken, balanserar på stenarna, når dammen där några pensionärer sitter på bänkarna. Raskt klättrar hon upp igen till pappa. Men en liten stund senare lockas hon av trumpettonerna och vågar sig ända bort till Strindbergmonumentet och gör en liten dansuppvisning i gräset innan hon ser att pappa håller på att packa ihop. Hon skuttar tillbaka.

Annika Brommesson kommenterar att om en människa är trygg, vågar hon utforska omgivningarna. Miljön måste erbjuda stimulans, men också skydd.

Ett par pappor kommer från gungorna. De har med sig sina döttrar i 4 årsåldern med varsin sparkcykel och en ettårig lillasyster till den ena i vagn.

Klara, färdiga, gå! Torrlagd plaskdamm är perfekt att springa i Foto:Dagmar Forne

Flickorna organiserar genast leken. Det blir springtävling – Klara-färdiga-gå! En liten jämnårig kille som mest hållit sig i närheten av sin farmor/mormor hakar på.

Vi fiskar! Foto Dagmar Forne

Snabb omgruppering – nu blir det fiskafänge med pinnar i dammen. Ettåringen är mycket intresserad. Hon stretar mot dammen vid pappas hand, skriker när han lyfter bort henne. De tre sportfiskarna övergår till att blöta händerna och göra våta handavtryck på den varma stenen.

Kalas i Tegnérlunden Foto:Dagmar Forne

Längre bort pågår ett födelsedagskalas med tårta och ballonger under blommande kastanj.

– Tegnérlunden är ett stycke ordnad natur, där barnen kan röra sig fritt. Här finns lite läskiga partier, till exempel pergolan uppe i norra delen av parken där det kan sitta A-lagare, branten mot söder och det fuktslemmiga under stenbron.  De finns också ställen att gömma sig på under buskar och bakom träd. Parker är viktiga för barn som växer upp i urbana miljöer, säger Annika Brommesson.  Hon poängterar att pagoden, bäcken och dammen inte primärt är designade för att barnen ska leka där, utan för att vara vackra och trivsamma, men att de inbjuder till lek och att barnens lek förhöjer stämningen i parken.

Missat perspektiv

Hon framhåller att barnperspektivet sällan finns med när nya bostadsområden planeras och byggs.

– Marken är dyr, och ska användas ”produktivt”. Därför bygger man höga hus, får in så mycket uthyrningsbar eller säljbar yta som möjligt. Men det blir inte mycket plats över för barn. Det blir platta gummiklädda ytor med certifierade lekredskap där ingen kan ramla och slå sig, säger hon.

Vad ska vi göra här? Har platsen något lekvärde? Foto: Dagmar Forne

Grejen är att ingen leker där heller. Platsen känns för ödslig och dyster.

–En knäckfråga är vem som ska ansvara för marken mellan husen och stå för underhållet. En annan fråga är tryggheten. En skogsdunge kan vara underbart mysig på dagen – men skrämmande nattetid. Vi vill ha platser för barnens lek, men riskerar samtidigt att sparad natur också blir en plats där ungdomar hänger och det händer obehagliga saker, säger hon.

Annika Brommesson har under många år inriktat sin verksamhet på att analysera platser och att arbeta med att göra dem tryggare och mer attraktiva.

– En plats som fungerar väl för barn och gamla fungerar för alla. Platsen blir attraktiv om den ger utrymme för både lek och vila, där det finns saker att titta på och uppleva med sina sinnen. Attraktiva platser blir mer värdefulla, och därför lönar det sig på sikt att ha med barn- ungdoms- och åldringsperspektiv i planprocesserna.

Fakta

  • 85% av Sveriges barn mellan 0-18 år bor i urbana miljöer. 
  • En ny trend är att barnfamiljerna stannar kvar i stan när familjen växer. 
  • Barn fortsätter allt högre upp i åldrarna att vara beroende av vuxna som skjutsar dem runt till olika aktiviteter. 
  • Olika forskningsstudier har visat att barn som leker fritt i naturen får bättre fysisk hälsa och att de får lättare att samverka med andra.

Dagmar Forne

Journalist, med ett långt förflutet på branschtidningen Dagens Handel. Numera frilans med djupa kunskaper inom handel men också stort hjärta för samhällsfrågor - hållbarhet, stadsbyggnad, säkerhet och integration.