Forskare: Perfektionism orsak till att unga mår sämre

Forskare: Perfektionism Orsak Till Att Unga Mår Sämre

Höga betyg, senaste märkeskläderna och många likes i sociala medier. Strävan efter perfektion har ökat dramatiskt hos unga. Forskare slår nu larm om att det kan finnas ett samband mellan den ökande psykiska ohälsan och jakten på att alltid ligga på topp.

– Barn och tonåringar måste träna på att våga släppa på kraven, säger psykologen och forskaren Alexander Rozental, verksam vid Karolinska institutet.

Att ha högst betyg, de senaste märkeskläderna och få flest likes i sociala medier är viktigt för dagens unga.

Men många mår dåligt av den ständiga jakten på perfektion och riskerar att drabbas av ångest och psykiska sjukdomar som depression och ätstörningar.

– Perfektionism är något eftersträvansvärt i vårt alltmer prestationsinriktade samhälle, inte minst bland unga, som lever med en ständig ängslan för att göra fel eller inte nå upp till alla krav, säger Alexander Rozental, som studerat behandlingsinsatser för personer med svåra former av perfektionism.

– Skillnaden mot förut är att strävan efter perfektionism genomsyrar vårt sätt att tänka och agera på ett helt annat sätt än för säg 10–15 år sedan, då sociala medier inte hade en sådan genomslagskraft, säger han. 

I sociala medier visar vi upp den perfekta versionen av våra liv. Foto: Gian Cescon/Unsplash

Perfektionism bland barn

På Snapchat och Instagram visar unga upp den perfekta bilden av sina liv.

Men dessa inlägg är ju inte en spegling av verkligheten, menar Rozental.

Alexander Rozental är psykolog och forskare och har skrivit boken ”Dansa på deadline”.

Han tycker det är dags att lägga ribban på en mer rimlig nivå.

– Det är viktigt att inte basera sin självbild enbart på prestationer eller ett enskilt livsområde såsom studier, arbete eller utseende, säger han.

Brittiska psykologforskare konstaterar i en undersökning publicerad i tidskriften Psychological Bulletin att perfektionism hos barn och unga ökat markant mellan 1989 och 2006.

Perfektionism riktad mot en själv hade ökat med 10 procent. Samma krav riktade mot andra hade ökat med 16 procent. Och upplevelsen att omgivningen kräver perfektion av en själv hade ökat med hela 32 procent, skriver tidningen Modern Psykologi, som refererar till undersökningen.

Samtidigt ökade den psykiska ohälsan hos barn i åldern 10-17 med över 100 procent mellan åren 2006-2016, enligt siffror från Socialstyrelsen.

Barn och unga behöver höra av vuxna att det är ok att misslyckas. Foto: Sharon McCutcheon/Unsplash

Högpresterande föräldrar

Rozental betonar dock att ökningen inte är helt fastlagd och att det rör sig om samband. Att ha höga ambitioner i sig är inte fel, så länge man inte mår dåligt i sin strävan efter perfektion i alla lägen.

Barn och unga med högpresterande föräldrar löper större risk att utveckla skadlig perfektionism.

– Många speglar sig i sina föräldrar och har lättare att drabbas av prestationsångest om de tar efter deras beteenden. Här har vi vuxna ett stort ansvar att agera förebilder och tala om att alla misslyckas då och då, det tillhör livet och att det är helt okej att sänka sina krav. En vanlig missuppfattning, speciellt bland unga, är att de lever i tron att alla andra är så perfekta. Men så ser världen inte ut, säger Alexander Rozental.

3 tecken att vara uppmärksam på

Om personen ältar att alla andra är bättre än en själv.

Personen mår dåligt och börjar visa tecken på oro, depression eller ångest.

Magont, huvudvärk och sömnproblem.

Förälder, så kan du hjälpa till

  • Prata med ditt barn och förklara att bilden i sociala medier inte visar verkligheten.
  • Utvärdera vilka för- och nackdelar som kommer av att alltid vilja vara perfekt. Vilka vinster och kostnader kan det medföra?
  • Träna i att våga misslyckas, till exempel lämna in en skoluppgift som inte är perfekt. Vad är det värsta som kan hända?
  • Hör efter med kompisar om de har lika höga krav.
  • Som förälder är det viktigt att berätta om egna tillkortakommanden och att världen inte går under för att man misslyckas.
  • Vidga de livsområden från vilka barnet baserar sin självbild, exempelvis genom att även göra saker som inte bara handlar om att prestera.
  • Lägg till aktiviteter i vardagen som inte bara handlar om prestation, till exempel avkoppling, sociala händelser eller bara egentid.
  • Testa antagandet om saker och ting alltid behöver vara svart eller vitt. Finns det nyanser i hur väl man själv och andra presterar?
  • Testa antagandet om att man presterar bättre om man gör saker perfekt? Ofta visar det sig att ytterligare ansträngning inte gör slutprodukten bättre.
  • Om problemen inte blir bättre, kontakta elevhälsovård eller psykolog.