Så vet du om du är drabbad av PMDS

Så Vet Du Om Du är Drabbad Av PMDS

Vänds din värld upp och ner varje månad? Känns livet meningslöst, vill du plötsligt skilja dig eller slå något hårt i huvudet på chefen? Då kan du vara drabbad av PMDS, en allvarlig form av PMS.

PMDS står för Premenstruell dysforiskt syndrom och är en svår form av Premenstruellt syndrom. Trots att så många som 5-8 % av alla kvinnor kan lida av PMDS finns det väldigt lite forskning på området och man vet fortfarande inte riktigt vilka mekanismer som ligger bakom tillståndet.  

– Men en trolig förklaring är att de drabbade kvinnorna tycks ha en överkänslighet mot hormonella nedbrytningsprodukter som skjuter i höjden efter ägglossning, säger Marie Bixo, professor och överläkare på enheten för obstetrik och gynekologi vid Umeå universitet.   

Överkänsligheten yttrar sig i symtom som nedstämdhet, ångest, irritabilitet och humörsvängningar och besvären är så kraftfulla och svåra att de påverkar det dagliga livet, inte sällan lider den drabbade av själmordstankar men symtomen är väldigt individuella. Gemensamt för alla drabbade är dock att deras besvär kommer efter ägglossningen och klingar av när det är dags för mens. 

Kvinna ligger på mage i en säng
Nedstämdhet, humörsvängningar och trötthet är några symtom på PMDS. Foto: Vladislav Muslakov / Unsplash

– Det är alltså inte symtombilden i sig utan sambandet med menscykeln som gör att vi kan ställa diagnosen, påpekar Marie Bixo. 

Hon förklarar att de kvinnor som söker vård för misstänkta PMDS-besvär därför får i uppgift att skriva en symtomdagbok som löper över en längre tid, där de kan beskriva sina symtom och skatta dem på en skala. 

– Med en dagbok blir det snabbt tydligt om besvären har hormonell koppling eller inte, säger hon och förklarar att man därefter kan sätta in behandling, vanligen med antidepressiva läkemedel eller p-piller, och i vissa fall KBT-terapi. 

– Somliga kvinnor blir dock hjälpta bara av att föra dagbok över sina symtom. Att ha kontroll och veta vad man har att vänta och när samt kunna planera livet efter det kan göra det lättare för många att leva med PMDS, menar Marie Bixo. 

Så vet du om du är drabbad: 

  • Du lider av minst fem av nedanstående besvär, och minst en av de fem översta: 

Nedstämdhet 

Irritabilitet 

Humörsvängningar 

Ångest/oro 

Minskat intresse för dagliga aktiviteter 

Koncentrationssvårigheter 

Trötthet/minskad energi 

Aptitförändring/sötsug 

Sömnstörning 

Känsla av kontrollförlust 

Bröstspänning/svullnad 

Tillståndet påverkar påtagligt social funktion och arbetsliv.  

Besvären finns under tiden från ägglossning fram till mens. 

P-piller mot blå och rosa bakgrund
För vissa hjälper P-piller som behandling mot PMDS. Foto: Unsplash

Metoderna som kan hjälpa vid PMDS: 

  • Antidepressiva läkemedel – Den vanligaste behandlingen mot PMDS är escitalopram som är ett antidepressivt läkemedel. Läkemedlet verkar annorlunda vid PMDS än vid depression och du tar det bara under tiden som du mår dåligt. 
  • P-piller – Att tillsätta hormoner och på så vis hämma ägglossningen kan hjälpa vissa kvinnor som lider av PMDS, medan det för andra kvinnor skapar nya besvär. 
  • Vätskedrivande läkemedel – Behandling med vätskedrivande läkemedel kan hjälpa eftersom det delvis blockerar effekten av vissa hormoner. Du tar det en till två veckor före mens och gör sedan uppehåll.  
  • Kemiskt klimakterium – Genom att med läkemedel försätta kroppen i ett kemiskt klimakterium tar du bort ägglossningen och även PMDS-besvären. Denna behandling är ett sista alternativ, och går bara att göra under kort tid eftersom den ökar risken för både benskörhet och bröstcancer. 
  • KBT – Kognitiv beteende terapi har i vissa studier visat sig kunna lindra PMDS-symtom effektivt.  
  • Yoga och meditation – intensiteten i PMDS-besvären har visat sig kunna påverkas av yttre faktorer såsom stress, vilket innebär att yoga, meditation och annat som verkar stresslindrande för många kan vara gynnsamt. 
  • Skriva symtomdagbok – En del kvinnor blir hjälpta bara genom att ha koll på sin menscykel så att de kan vara förberedda sig på när och hur symtomen yttrar sig. 

Källa: Marie Bixo och 1177 

Kvinna mediterar i solljus
Yoga och meditation kan lindra PMSD-symptom eftersom att det verkar stresslindrande. Foto: Madison Lavern / Unsplash

”Hade det varit en sjukdom som drabbade män tror jag att det sett annorlunda ut”

Karolina Jurzyk, 31, har lidit av PMDS sedan 12-årsåldern. Det tog tid innan hon förstod vad det handlade om, men med tiden blev sambandet mellan hennes mående och hormonerna allt tydligare.  

Hon brukar beskriva det som att ett monster, som hon är helt oförmögen att kontrollera, tar över hennes liv en gång i månaden.  

– Det börjar vid ägglossningen med att sådant som normalt inte påverkar mig känns som en katastrof, jag blir överdrivet arg och ledsen och rabiat om någon påpekar det. 

Allteftersom dagarna går drabbas hon av trötthet, klumpighet och sämre koncentrationsförmåga, följt av ledvärk och ångest. Ofta är symtomen så kraftfulla att hon blir sängliggande. 

När det är som värst upplever Karolina att hela hennes personlighet försvinner och efter varje period måste hon kämpa med att bygga upp sig själv igen, samtidigt som hon försöker ta igen det hon missat när hon varit sjuk, vilket resulterar att hon får jobba dubbelt så mycket i sina friska perioder. 

– Ofta tampas jag också med skuldkänslor över att jag tappat förmågan att tänka rationellt och sårat andra med mina humörsvängningar.  

Besvären har hon haft sedan 12-årsåldern då hon först fick sin mens. Ändå var det inte förrän i 20-årsåldern hon såg sambandet med menscykeln och fick sin diagnos. 

På senare år har hon testat det mesta för att lindra sina besvär, men eftersom hon är känslig för hormoner har de flesta behandlingar gjort henne sämre, med ökad nedstämdhet, trötthet, personlighetsförändring och viktökning som resultat. 

– Min uppfattning är att det har forskats för lite på PMDS. Jag vägrar att tro att det som finns i medicinväg idag är det bästa vi kan få fram. Hade det varit en sjukdom som drabbade män tror jag att det sett annorlunda ut, säger Karolina.   

Idag försöker hon handskas med sin diagnos genom att föra kalender och vara öppen och ärlig mot folk i sin närhet. Hon menar att både samhället i stort och vården behöver få bättre kunskap om PMDS och vill bidra genom att berätta så mycket som möjligt om sina besvär. 

– Jag hoppas innerligt att flickor i framtiden ska slippa undra vad det är för fel på dem när världen plötsligt en dag vänds upp och ner, säger hon.  

Helen Bjurberg

Jag har bakgrund som barnsjuksköterska, men arbetar sedan femton år tillbaka som frilansjournalist för några av landets största tidningar och magasin med uppdrag framförallt inom hälsa, inredning och porträtt.
Jag har också skrivit böckerna Livet enligt Dagny (Forum), om och med den nu 107-åriga bloggerskan Dagny Carlsson, Mitt liv och mina
hundar (Forum) med musikproducenten och Idoljurymedlemmen
Anders Bagge och Med livet som insats (Lind & Co) om youtubern Carl Démans svåra spelmissbruk.