Fridfulla novemberdagar i Abisko innan vintersäsongen drar igång

Fridfulla Novemberdagar I Abisko Innan Vintersäsongen Drar Igång

För många är november den gråa månaden mellan höst och vinter och det kan vara svårt att finna inspirationen. Men den går att hitta i Abisko dit vintern redan anlänt samtidigt som dagsljuset finns kvar. Det är en perfekt tid att uppleva fjällens fridfullhet innan vintersäsongen drar igång på allvar.

Jag anländer till Abisko med tåg under eftermiddagen. Efter att ha installerat mig på mitt vandrarhem väntar en enkel middag och ett bastubad – vilket är perfekt för en restrött kropp.

På norrskensjakt

Jag kollar diverse väderappar och ser att det finns en hyfsad chans att se norrsken. Jag småpratar med två andra gäster i det gemensamma köket, en utbytesstudent från Thailand och en militär från Belgien. Vi bestämmer oss för att ta en biltur och jaga norrsken. Över Abisko dominerar molnen himlen, så vi bestämmer oss att fortsätta mot Riksgränsen. Vi har knappt hunnit över till den norska sidan förrän vi skymtar ett grönt sken på himlen. Vi fortsätter en bit längs vägen mot Narvik, parkerar bilen och riktar blicken mot himlen för att följa norrskenet dansa.  Trots att jag har sett aurora borealis tidigare fascineras jag fortfarande av detta skådespel.

I fjärran syns Nuolja, berget som vakar över Abisko.

Mot de frusna fallen

Nästkommande dag vaknar jag strax efter soluppgången och ger mig ut på mina låneskidor. Till en början går det lite trögt, det var ändå ett tiotal år sedan jag  åkte längdskidor. Som tur är bevittnar inte många min vurpa strax utanför Abisko turiststation. Men så är november en av de lugnaste perioderna i Abisko – sommaren och hösten är förbi, men vintersäsongen har inte dragit igång.

Efter två kilometer kommer jag till startpunkten för Kungsleden. Jag bestämmer mig för att och följa skoterspåren och leden mot Kårsafallen. Leden går parallellt med älven Abiskojåkka, genom björkskog och över myrmark.  Ett par renar som vandrar förbi är de enda som jag möter under min fyra kilometer långa tur. En timme senare är jag framme vid de frusna vattenfallen i Kårsajåkka – där jag stannar för en stärkande kopp kaffe och en bulle. På vägen tillbaka tar jag det lite lugnare och möts av en vacker vy av Abisko och Torneträsk.

Emil Annetorp vid Kårsafallen.

Lugnet infinner sig

Solen kämpar sig upp denna avresedag och jag hinner med en promenad i riktning mot Lapporten. Åt ena hållet skymtar jag den välkända u-dalen och i ryggen har jag berget Nuolja som tornar över Abisko. Ett obeskrivligt lugn tilltar. Jag känner mig liten och fascinerad av det majestätiska landskapet.

Sjön speglas i solen

Strax innan min avfärd promenerar jag ner till Torneträsks strandkant den än så länge isfria sjön och de omgivande bergen som lyses upp av solen. Motvilligt, men ändå nöjd med resan, promenerar jag bort mot tåget som tar mig vidare mot den norrländska kusten och sen hem till Stockholm.

Emil Annetorp

Frilansjournalist med fotboll, friluftsliv och Island som huvudområden.