Gatuhunden Arthurs liv ska bli Hollywoodfilm

Gatuhunden Arthurs Liv Ska Bli Hollywoodfilm

Du har säkert läst den fantastiska historien om den världsberömda, sydamerikanska gatuhunden Arthur. Han fick några köttbullar av Mikael Lindnord och följde honom sen över berg, på floder och genom djungel. Efter mycket pappersarbete och fyra månader i karantän har han nu äntligen fått komma hem till sin nya familj i Örnsköldsvik och nu ska hans liv bli Hollywoodfilm med Mark Wahlberg i huvudrollen!

Text: Hélène Lundgren

Vilken eländig hund, tänkte Mikael Lindnord när han först fick syn på en strävhårig, smutsig gatuhund med vackra ögon och en tovig, ljusgul päls högt uppe i en liten by i Ecuador. Det var här på flera tusen meters höjd i en liten bergsby i Anderna som det svenska multisportlaget tog några timmars rast, innan de skulle vidare på den sex dagar tuffa tävlingen. 

– Han luktade illa, det var blod över ryggen och hela buken var svart av all ingrodd smuts, berättar Mikael Lindnord som är lagkapten över det svenska multisportlaget. 

Sju stora filmbolag i Hollywood har redan hört av sig till Mikael för att göra en film om Arthur

Mikael tyckte synd om hunden och kunde inte låta bli att ge honom en av de frystorkad köttbullar han hade med sig. Det måste ha varit något alldeles speciellt med dessa proteinrika köttbullar….  

– Max tre köttbullar fick han av mig och det märkliga är att det var säkert tio lag som hade varit i den här lilla bergsbyn före oss. Efteråt fick jag höra att det var fler än jag som hade gett honom mat. Jag märkte på en gång att vi hade en speciell kontakt. Han lyssnade på mig direkt, och när han blev stressad, så lugnade han sig så fort jag pratar med honom, berättar husse Mikael.

Arthur älskar att springa och hänger med när multisportarna Mikael och Helena tränar.

Av någon anledning så bestämde sig den raggiga hunden för att slå följe med det svenska gänget, och han vek inte från deras sida under hela tävlingen.

Just multisport, är bland det tuffaste man kan ägna sig åt och det gäller verkligen att kämpa. Det visste nog inte hunden när han valde att följa med just dem genom djungeln. De gav honom namnet Arthur efter kung Arthur.

– Det var inte jag som valde honom, utan det var som att han valde mig. Han följde med oss när vi sprang 20 timmar genom djungeln. Vi sprang i lera upp till knäna på en gammal upptrampad led, full med djupa fotspår och vi behövde aldrig hjälpa honom. Jag har aldrig varit med om en starkare hund som är så vältränad. Jag tror att han tilltalade oss så mycket, just på grund av sin kämparanda, att aldrig ge upp, säger Mikael.

När laget kom fram till floden och skulle paddla sju mil med kajak, så blev de tvungna att säga adjö till sin nya vän. Arthur hade dock andra planer, och när han såg kajakerna försvinna hoppade han, med stor målmedvetenhet i vattnet och simmade efter. Mikael kunde bara inte lämna honom där i floden. Han vände om för att lyfta upp honom i kajaken till allas stora jubel som stod där på strandkanten och tittade. Under hela den 14 timmar långa paddlingen låg han sen i Mikaels knä. 

– Arthur och jag har väldigt känslosamma band tillsammans. Varje gång när jag pratar om hur han såg ut när jag först såg honom och när jag lyfte upp honom i kajaken, så känns det i själen, säger Mikael. 

Tvååriga Flippa och Arthur kommer bra överens

 Efter sex dagar korsade laget mållinjen tillsammans med sin nya lagmedlem. För att fira att de äntligen hade kommit i mål gick hela gänget ner till en restaurang på stranden för att äta. Arthur följde med som vanligt och ägaren skulle precis ge hunden en spark när Mikael varnade honom.

– Det här är min hund och det där gör du inte om igen.

Restaurangägaren stirrade på mig som att jag inte var klok, berättar Mikael.Mikael kände att han inte kunde lämna sin nya vän kvar i det skick han var, och laget satte igång att försöka få med sig Arthur hem till Sverige.

Det blev otaliga veterinärbesök, telefonsamtal och många papper som skulle fyllas i till Jordbruksverket. Mitt uppe i allt detta var det sju personer som trädde fram och berättade att de var Arthurs riktiga ägare. 

– De ville nog försöka tjäna sig en hacka på honom. Om någon av dem skulle vara ägare till Arthur så förtjänar de inte att ha en hund, så misskött och misshandlad som han var. Jag tror att någon har slagit honom med en grep eller liknade och hans sår på ryggen tog nio månader att läka. Han hade inte klarat sig om ingen hade tagit hand om honom. 20 minuter innan vi skulle checka in på flygplatsen för att flyga hem, fick vi äntligen klart med alla tillstånd och papper. Tillstånden tog tid, och det blev inte klart förrän vi fick hjälp av Ecuadors socialminister som godkände pappren i sista stund, säger Mikael. 

Väl framme på Arlanda fick Arthur åka direkt till karantänen i Vallentuna, och där tillbringade han fyra månader. Mikael och familjen har varit och hälsat på honom några gånger innan han i slutet av mars äntligen kom ut från karantän. Då kördes han direkt till Bagarmossens djursjukhus för att operera tänderna.

– Veterinären som tog bort hans nedslitna framtänder, tror att han är tre år.

En av veterinärerna på djursjukhuset sa, ”att en hund som Arthur får man bara en gång i sitt liv”. Han berättade att han själv hade haft en sådan hund, berättar Mikael. 

Äntligen var det dags för Arthur att få flyga hem till sitt nya hem i Örnsköldsvik, tillsammans med Mikaels fru Helena och deras lilla tvååriga dotter Philippa. 

– I planet tjöt Arthur så mycket att piloten frågade om han skulle klara det här. Jag satte mig i lastrummet så länge jag fick och då lugnade han ner sig när han hörde min röst, berättar Mikael. 

När Mikael ringde Helena från Ecuador och berättade om Arthur så förstod hon direkt att de hade en fått en mycket speciell kontakt med varandra. 

– Det märks att de har starka band och Arthur håller sig gärna vid Mikaels sida hela tiden, säger Helena.

Arthur har bara varit hemma i familjens hus i Örnsköldsvik några veckor, men har redan gjorts sig väl hemmastadd. 

– Så fort han kom hem så gick han runt överallt och snusade i hela huset. På kvällen gick han och la sig i sin hundsäng i vardagsrummet, precis under det vita älghuvudet. Där sov han lugnt hela första natten, berättar Mikael.  

Arthur älskar sin hundsäng i vardagsrummet

– Jag sa att han kommer nog inte att använda hundsängen men han gick direkt och la sig i den. Han vill gärna vara nära oss och lägger sig på mattan en trappa upp, när vi jobbar på kontoret, berättar Helena Lindnord. 

Mikael och Helena träffades när de var 18 och 16 år och ett nytt barn är på väg i augusti. De arbetar, tränar, tävlar och reser mycket tillsammans. Både Mikael och Helena är med i Multisportteamet och driver laget som ett familjeföretag. De tränar mycket och på morgonen har Mikael och Arthur redan varit ute och sprungit en mil.

Det är tänkt att Arthur ska vara en vanlig familjehund, men med en husse och matte som båda är med i det svenska Multisportlaget. Då kanske familjehund har en lite annan innebörd. 

– Det tog fyra månader att återhämta sig från tävlingen och vi har inte riktigt landat ännu, men grundtanken är att han ska hänga med på allt vi gör. Det märks att han gillar att springa, säger Mikael. 

Hela familjen har precis börjat lära känna Arthur lite mer och han har gjort Mikael mer känslosam än han brukar vara. 

– Känslan av att ha två som möter en på tröskeln när man kommer hem från ett hårt träningspass är oersättlig, säger Mikael. 

Arthur har inte haft några problem att anpassa sig. Han säger till när han vill gå ut trots att han inte är tränad och han är jättesnäll mot barn. 

– Philippa var lite reserverad mot Arthur i början, men nu halvligger hon på honom, och han är så tålmodig. På morgonen när hon vaknar, säger hon vövve och i morse låg de och vilade tillsammans, sida vid sida, berättar Helena. 

Arthur har inte haft några problem att anpassa sig och är snäll mot alla

Hemma i Ö-vik är Arthur redan känd och en av grannarnas barn, Erik kommer springande på gatan och frågar om han får hälsa. Arthur charmar alla när han hoppar upp och försiktigt lägger sina stora tassar på magen och tittar en i ögonen med sina uttrycksfulla ögon. Mot andra hundar är han däremot lite avvaktande och litar inte riktigt på grannens cocker spaniel, Charlie som vill komma fram och hälsa. Kanske handlar det om en slags hundarnas kulturkrock och kontrasten mellan ett liv på gatan och livet i ett svenskt villaområde?

– Har han fajtats hela livet för att överleva så är det kanske inte så konstigt, säger Mikael.

Sju stora filmbolag i Hollywood har redan hört av sig till Mikael för att göra en film om Arthur och flera bokförlag vill skriva en bok om hans öden och äventyr. Arthur själv är lyckligt ovetande om all uppståndelse där han ligger i sin korg och tuggar nöjt på ett grisöra så att det hörs ända ut i hallen….


Info
Arthur Foundation: Det finns många hundar som misshandlas och vanvårdas i länder som t ex Ecuador och Mikael har startat organisationen, Arthur Foundation. Organisationen arbetar för att herrelösa hundar ska få ett värde i samhället samt stödjer ett nytt lagförslag. Det ska gatuhundar rättigheter mot våld och övergrepp samt ska ge landet ett bättre djurskydd. www.teampeakperformance.se/arthur
Multisport: Sporten startade i mitten av 80 -talet och innefattar orientering, löpning, paddling och mountainbike. Under VM i Ecuador tävlade ett 50 -tal lag med fyra deltagare under sex tuffa dagar. 2006 arrangerade Mikael och Helena VM i Hemavan. http://multisport.se/multisport

Felix Oppenheim

Freelance photographer since 1979. Travel, sports, nature, outdoor, adventure, portraits, corporate etc.