Guide: Roadtrip genom Nya Zeeland

Guide: Roadtrip Genom Nya Zeeland

Skummande oceanvågor, stränder med vit drivved, ormbunksskogar, snöklädda alper, djupa fjordar, turkosgröna floder och blåskimrande sjöar. 

Här finns helt enkelt så mycket att uppleva att vi alltid längtar tillbaka – och gärna återvänder. 

Nya Zeeland lockar med en enastående vacker natur, vänliga människor och spännande upplevelser. 

Foto: Charlotte Brundin

Krispiga vågor slår upp med kraft mot klipporna utanför Kaikoura på västra sidan av Sydön.
Krispiga vågor slår upp med kraft mot klipporna utanför Kaikoura på västra sidan av Sydön.

Tre långa resor har det blivit till landet på andra sidan jorden, där solen går högre på himlen och du får världens bästa cappuccino. Nu ska vi vara borta en hel månad, utforska nya ställen – och åka tillbaka till platser som blivit favoriter. 

Lake Hawea, en av de blå sjöarna på Sydön, ligger i regionen Otago med så mycket att uppleva vid sidan av vild och vacker natur.
Lake Hawea, en av de blå sjöarna på Sydön, ligger i regionen Otago med så mycket att uppleva vid sidan av vild och vacker natur.

Det är alldeles omöjligt att under en resa uppleva allt fantastiskt och spännande i Nya Zeeland. Men varje besök i ö-nationen långt bort i Oceanien blir ett minne för livet.

Här smyckar honungsfågeln en av många campingbussar vi möter on the road.
Fågeln tui med sin vita boll på halsen och höga rop är en av de vanligaste fåglarna på Nya Zeeland. Här smyckar honungsfågeln en av många campingbussar vi möter on the road.

På många sätt känner vi igen oss i alper, fjordar och böljande jordbrukslandskap. Men häpnar över allt vi aldrig sett eller upplevt. Som inte finns någon annanstans är just här i en annan del av världen.

Vattenfall i regnskogen - en natur med anor från dinosauriernas tidevarv.
Vattenfall i regnskogen – en natur med anor från dinosauriernas tidevarv.

En hike intill en kristallklar flod, ett vattenfall som studsar ner i regnskogen, känslan är att såhär nära naturens ursprung kommer vi inte. 

 Det kristallklara vattendraget i ormbunksskogen ligger i Putaruru i regionen Hamilton Waikato på Nordön.
Blue Springs är något av det mest magiska man kan uppleva i Nya Zealand. Det kristallklara vattendraget i ormbunksskogen ligger i Putaruru i regionen Hamilton Waikato på Nordön.
Vandra i Blue Spring på Te Waihou Walkway, det är tre timmar tur och retur från parkeringen vid Whites Road. Eller stanna vid Leslie Road, parkera bilen och vandra in till källan. Men missa inte detta fantastiska natursceneri på din väg i Nya Zealand.

Vi möter inga dinosaurier, men däremot fåglar och växter som bara finns här och alltid har funnits här, sedan miljontals år. Tiden står stilla i regntunga ormbunksskogar, övergivna gruvsamhällen, i de svarta lavabergen och över mjuka, gröna kullar. 

Halvön Coromandel blir första nya etappen på vår resa down-under.
Halvön Coromandel blir första nya etappen på vår resa down-under.

Charmiga små städer, en välkomnande otrendig atmosfär och naturscenerier upplevs allra bäst på färd i egen bil. GPS i all ära, men det är inte dumt att planera och följa färden på en väl vikt karta.

Detaljerad vägkarta
Detaljerade vägkartor finns att hämta gratis på alla turistbyråer.

Air New Zealand flyger regelbundet mellan de största städerna Auckland, huvudstaden Wellington och Hamilton, Nelson, Christchurch och Queenstown bland andra. Vi har flera gånger kombinerat hyrbil med inrikesflyg vilket fungerar smidigt.

Denna gång lämnade vi en hyrbil i Wellington, tog färjan över till Picton, där vi bokat en ny hyrbil som vi vid resans slut lämnade i Queenstown för flyg till Auckland och hemresa. 

Färja på vattnet med bergen i horisonten.
Färja från Nordön och huvudstaden Wellington mot staden Picton på Sydön.

Inför vår resa i januari hade vi förbokat boende i de mest turisttäta orterna. Det är perioden som aussies och kiwis, som australiensare och nyzeeländare kallar sig, har ledigt. Skolorna är stängda och många familjer reser runt, precis som vi. 

Drivved som liknar urtidsdjur
Vit drivved på orörda oceanstränder kan se ut som urtidsdjur! Den här hittade vi utanför Kaikoura på Sydön.

Det kinesiska nyåret lockar även mängder av asiatiska turister, så att förboka B&B och motell är bra om man reser i början av året. Boendestandarden är bra, vi har aldrig under våra resor råkat ut för något riktigt dåligt boende. Tvärtom, ofta har vi blivit överraskade över hög motellstandard – och alltid välkomnats med mjölk i kylen. 

En capuccino med kakao på toppen
En av många koppar i landet där minsta lilla café har en rejäl espressomaskin och vi får världens godaste cappuccinos.

Tredje gången gillt…

Vår rundresa on the road i Nya Zeeland börjar denna gång i Auckland. Här stannar vi i två dagar, en välkommen start efter maratonflyg från Sverige med endast en kort mellanlandning i Singapore. 

Hamnen i Auckland
Sky Tower reser sig fortfarande högt över hamnen i Auckland där urbaniseringen skapar nya promenader, hotellkomplex, restauranger och bostäder. Och snart också en tunnelbana!

Auckland är inte huvudstad, men en brusande smältdegel och centrum på Nordön i den mest beboddaa delen av Nya Zeeland. Samtidigt rusar tiden i den urbana explosion där Auckland ligger i topp med en rekordsnabb förvandling av stadsbilden. 

Det byggs som aldrig tidigare i Auckland, framförallt i hamnområden där äldre magasin och lastkajer ersätts med restauranger, barer, bostadsrättskomplex och hotell. 

Arkitektur i Auckland
Nya vinklar i en gammal stad där viktoriansk byggnadsstil får kraftig konkurrens i den
urbana utvecklingen. Som här nere vid Freemans Bay. Byggnaden till höger rymmer i gatuplan Auckland Fish Market, ett säkert stopp för lunch med många menyer att välja.

Vi strosar runt i myllret, anpassar oss till tidsskillnaden och planerar inför veckorna i bil runt på Nord- och Sydön. 

Asiatiska turister utanför Gucci-butiken
I vimlet på shoppinggatan Queen Street köar turister utanför lyxbutikerna där ordningsvakter släpper in grupper i en strid ström. 
Barinterör
The Occidental Belgian Beer Café är det stolta namnet på den hundraåriga puben på Vulcan Lane i Auckland. Här tar vi en paus och vilar trötta fötter. De omgivande kvarteren och parkerna med gammal viktorianska byggnader är tips för stadspromenaden.

Men efter våra dagar i byggbuller och turistträngsel är det skönt att återvända till flygplatsen, hämta hyrbilen och styra upp mot halvön Coromandel, och vårt förbokade motell. Regionen är känd för sin vackra, klippiga kust, varma källor och böljande landskap med utsikt mot Stilla havet och bukten Hauraki.  

Tidvattnet har dragit sig tillbaka, solen tittar fram och vi har precis checkat in på vårt nya boende i lilla staden Thames.

Två dagar stannar vi i orten Thames, äter pinfärsk fish&chips, reser över kullar och små byar, fikar, promenerar på stränder (missa inte New Chums Beach) och njuter av naturen på halvön Coromandel. Här har många aucklandbor sina sommarhus och regionen prickas in av turister, så vi är glada för vårt förbokade fina motell.

Boende på Harbour View Motel
Fint boende invid havet på Harbour View Motel i Thames. Till vänster intill det lilla köket står den oumbärliga kylväskan med mat och dryck. Glöm inte packa ner inför NZ-resan, eller köp en ”eski” som de kallas vid ankomsten.
Landskap med en Lilja argaphantus i förgrunden.
Ormbunkspalmen är uråldrig och endemisk, finns bara på Nya Zeeland. Liljan argaphantus däremot, som växer i prunkande fält, i trädgårdar och längs vägarna, är faktiskt en invasiv art. Argapantus växer vilt i Afrika, men har slagit rot och förvildats i Nya Zeeland, sedan kolonister från Europa tog med sin växten till sina trädgårdar när de utvandrade.
Gulorange himmel
Det är tidig eftermiddag och vi är på väg tillbaka längs kusten när himlen blir märkligt gulorange. Det är röken från de förödande skogsbränderna i Australien som tagit sig 250 mil över Tasmanska havet och förmörkar himlen över norra Nya Zeeland. En kuslig upplevelse.

För en blomsterälskande vintertrött svensk är det helt paradisiskt att möta den nyazeeländska naturen. De fantastiska regnskogarna, mäktiga palmer och höga barrträd, blommande trädgårdar och välskötta parker.

Orange blomma
Hamilton Gardens stora växthus rymmer exotiska arter från hela världen.

När vi fortsätter resan blir det med ett långt stopp i Hamilton Gardens, ett blommande paradis med idéträdgårdar, växthus och prunkande rabatter. Själva staden Hamilton är stor och brusande, så bättre att välja övernattning i surfarstaden Raglan ute vid kusten och stanna några dagar.

Dahliarabatterna i Hamilton Gardens
Dahliarabatterna i Hamilton Gardens är förtrollande vackra och välskötta, liksom växthuset med exotiska plantor och de fint anlagda idéträdgårdarna. Ett långt stopp med fika och lunch rekommenderas!
Skylt till Bow street studios
Prisvärt och personligt boende invid havet i Raglan, men boka i tid!

Raglan är en charmig bohemisk kombo av nytt och gammalt, en liten stad med mysiga restauranger, butiker och caféer med uttalad ekologisk vision. Här samsas surfare, semesterboende och internationella turister för att njuta en avslappnad och vänlig atmosfär och göra utflykter till bad- och surfstränder.

Gågata i Raglan, med surfbutik
Stopp i surfarstaden Raglan med en skön atmosfär och stark ekoprofil.
Raglan utan ärm – och plast!
Vattenfallet Bridal Viel Falls
Gör en utflykt till vattenfallet Bridal Viel Falls. Branta trappor ner till sjön blir en välbehövlig strapats efter tid i bilen.
Vintageduk och cappuccino på charmiga restaurangen La La Land i Raglan.
Vintageduk och cappuccino på charmiga restaurangen La La Land i Raglan.

Marknader med organiskt odlade produkter, ett väl utvecklat sopsorteringssystem, vintagebutiker och mysiga B&B gör lilla Raglan värd att besöka. I omgivningarna finns fantastiska vattenfallet Bridal Viel Falls, kustvägen högt över Tasmanska havet bjuder hisnande vyer. Och såklart – cappuccino i toppklass!

Tasman Sea slår in mot kusten i Raglan, och högt över stränderna växer flax, en sorts höga gräslika buskar med höga fröstänglar, som är ett signum för Nya Zealand. Trots namnet har växten inte något att göra med lin, utan är en ursprunglig art i landet. Maorierna kallas växten harakeke och den används i tvål, handcreme, schampo bland annat.

Färden går vidare med övernattning vid Lake Taupo, den stora sjö som bildades efter ett av jordens största vulkanutbrott. Taupo är en trevlig, sportig stad med mycket folkliv, en knutpunkt mitt på Nordön och värd att stanna i för vandring, paddling, fiske och bad.

Denna gång väljer vi bara en övernattning, nästa dag styr vi mot nationalparken Tongariro, en av höjdpunkterna på resan.

Kort stopp med solnedgång vid Lake Taupo innan resan fortsätter mot lavafält och vandringsleder i Tongariro.
Kort stopp med solnedgång vid Lake Taupo innan resan fortsätter mot lavafält och vandringsleder i Tongariro.

Nationalparken Tongariro tar vid i södra änden av Lake Taupo och är den första nationalpark i världen som fått status som världsarv av UNESCO. Parken är dem äldsta nationalparken i Nya Zeeland och omfattar inte mindre än tre snöklädda aktiva vulkaner och en alldeles fantastisk natur – sommar som vinter.

Som ett monument mitt i ingenstans ligger Chateau Tongariro invid foten av vulkanen Ruapehu. Hotellet uppfördes på uppdrag av nyazeeländska regeringen för att locka turister till den avlägsna nationalparken.

Tidigare resor har vi besökt parken under en dag, men nu ska vi bo här på Chauteau Tongariro, stort och pampigt och närmast osannolikt placerat i den karga vulkaniska naturen. Hotellet byggdes 1929 och blev en dåtida skandal, då budgeten sprack och bygget, som initierats av regeringen, försenades kraftigt.

Mjuka steg på tjocka heltäckningsmattor och en inredning som gör skäl för benämningen vintage. Här är det som om tiden stannat och det är en helt oemotståndlig atmosfär i hotellet som har såväl restaurang, biljardrum och en egen biograf!

Här på hotellet bodde regissören Peter Jackson med sina filmteam under arbetet med Sagan om Ringen-triologin. Mäktiga vulkanen Mount Ngauruhoe fick till en del agera Mount Doom i det onda riket Mordor och åtskilliga sekvenser i filmen är inspelade på Whakapapas svarta lavafält och invid vattendrag i Tongariro.

Eftermiddagsljus över parken med Mount Ngauruhoe i fonden.
Eftermiddagsljus över parken med Mount Ngauruhoe i fonden.
En stunds kontemplation invid Gollums Pond. I verkligheten Tawhai Falls och ett av många mål för vandring i nationalparken Tongariro.
En stunds kontemplation invid Gollums Pond. I verkligheten Tawhai Falls och ett av många mål för vandring i nationalparken Tongariro.
Vidsträckt utsikt över Tongariro National Park. Vandringen Tongariro Crossing genom parken tar mellan sex till åtta timmar beroende på väder och det går att boka stuga för övernattning. Själva väljer vi att vandra en fin sträcka på drygt tre timmar.
Selfiefotografering på hög nivå. Aktiva vulkanen Mount Ruapehu är 2 797 meter och hade sitt senaste utbrott 2007.

Vi åker upp till Whakapapa, skidorten uppe på lavaberget, tar linbanan upp och vandrar i sten och snö. Den nybyggda topprestaurangen har fantastisk utsikt över den vidsträckta parken där vi en förmiddag går Taranaki Falls Track, en av de finaste vandringarna under resan.

Vandring över vidderna mot Taranaki Falls med Mount Ruapehus snöklädda sluttningar långt därborta.
Vattenfallet Taranaki är en showstopper på vandringen och platsen för halsbrytande instagrammande. Själva höll vi oss såklart till den utmärkta vandringsleden.
Skönt att sjunka ner i de väl insuttna fåtöljerna i hotellets lounge efter en lång dags vandring och se solen gå ner över sagans Mount Doom.

Vi lämnar Tongariro och styr mot orten Taumarunui. Här börjar Forgotten World Highway, en sträcka på drygt 14 mil på State Highway 43 till staden Stratford. Färden tar cirka tre timmar – och vilken fantastisk väg vi följer!

Färden går längs floder, över berg och bergskammar, ner i djupa dalar.
Gamla broar och övergivna samhällen möter under färden på The Forgotten Highway. Hårnålskurvor, sträckor med grusväg och ovana turistande bilförare gör att vägen rankas som en av de farligaste enligt den nyazeeländska polisen. Kör försiktigt!
Vi stannar för lunch på Laurens´s Lavender Farm.
Nästa stopp med vandring in i regnskogen med ormbunkspalmer som stora gröna paraplyer.
Vulkanen Taranaki kommer i sikte, snart är vi framme i centralorten New Plymouth på västkusten.

New Plymouth har etablerat sig som en modern framåtblickande stad, känd för satsning på urban utveckling och offentlig konst. Här har vi inte varit tidigare och stannar några nätter för att lära känna trakten.

Strandpromenaden Puke Ariki Landing är sju kilomter och en sann naturupplevelse. Den byggdes som en grön oas sedan järnvägsspår längs havet togs bort.

Till New Plymouth kom nybyggarna från Europa och staden har ett starkt brittiskt såväl som maoriskt arv. Väl värt att besöka är museet Puke Ariki, byggt på just en maorisk plats. Museet berättar i utmärkta utställningar och maorisk kultur, europeiskt nybyggarliv samt natur och djurliv.

Missa inte museet!
Utställning på Puke Ariki med porträtt av maoriska kvinnor med den traditionella ansiktstatueringen moko kauae. Foto: Tania Niwa.
New Plymouth satsar på ny urban arkitektur och offentlig konst, som här en väggmålning av ett silk tree.
Sista eftermiddagen i New Plymouth bjuder naturen på ännu ett minnesvärt scenario, som här när regn, storm och tidvatten drar undan, ljuset spricker fram och speglar sig i den våta sanden.

Vi lämnar New Plymouth och kör den vackra vägen 45 runt Taranakis kust. Sedan väntar en lång dag i bil ner till Greytown, nästa stopp på resan. Men vi kör inte non-stop, utan stannar för glass med färska bär och muffins. Många frukt- och bärodlare i Nya Zeeland driver även caféverksamhet, här svänger vi gärna in för dagens fikapaus.

Muffins med jordgubbar extra allt!

Vi kommer efter en lång dag i bilen fram till Greytown, etablerad redan 1854 och för några år sedan utsedd till den vackraste småstaden i Nya Zeeland. Självklart val tycker vi som återvänder till ett mysigt resmål.

Silk tree i full blom utanför en av huvudgatans små butiker.

Här flanerar vi huvudgatan fram och tillbaka, kikar in i matbutiker med närodlat sortiment, äter lunch på anrika hotellet White Swan, botaniserar i den fina bokhandeln och tittar på kvarterens charmiga äldre hus, tidstypiskt byggda med verandor med gjutjärnsdekorationer och tak av korrugerad plåt.

Boka boende i boutiquemiljö eller välj ett välskött motell – men reservera i god tid.

Närheten till vinodlingar i regionen Wairarapa ser vi i Greytowns välfyllda Wine Market. Här köper vi med oss några flaskor gott vin från distriktet Martinborough och äter en härlig lunchmacka på Village Café alldeles intill butiken.

Besök en vinodling eller boka en vinprovning – utbudet är stort för alla vinintresserade turister.
Objekt med potential, kanske ett nytt boutiquehotell eller en liten butik. Kvar står huset med sin förfallna charm och tidstypiska detaljer bevarade.
Såhär kan en glass se ut om man beställer hos Pinehaven Orchard i greytown och väljer färska björnbär.

Fin vandring en eftermiddag genom fårhagar, över fält och upp på kullarna utanför Greytown.
Fåren tittar lite nyfiket, men tar ingen notis om oss som vandrar in i hagarna.

Greytown är sista stopp på Nordön innan färjan över till Picton. Resan ner till Wellington går vida State Highway 2, över otillgängliga Rimutaka Pass. Vägen drogs fram längs de branta bergssidorna av unga brittiska män på väg till träningsläger och överskeppning till Europa under Första Världskriget.

Vild och vacker natur på väg ner till huvudstaden Wellington och färjan över till Sydön.

Äventyret fortsätter söderöver…

Gyllene fält, blå ocean och höga bergskammar i Kaikoura.

Sydön är till ytan större än Nordön, men med betydligt färre invånare. Tre fjärdedelar av befolkningen bor på Nordön, resten på Sydön som av många är ansedd som den vackraste delen av Nya Zeeland.

Det är bara att hålla med och nu ska vi återse några av våra favoritresmål i landet långt bort i världen.

Kaikoura var tidigare en stad för valfångare. I dag fångar vi de mäktiga däggdjuren i våra mobiler. Har har vi fått uppleva fantastiska möten med valar, delfiner och albatross.
Lunchstopp på välbesökt (och välskött) restaurang intill Stilla Havets brusande vågor.
Mums on the road på The Store.

Jordbävningen som drabbade Kaikoura 2016 hade en magnitud på 7,8 på Richterskalan, ett enorm kraftigt skalv vid midnatt den 14 november. Epicentrum låg i havet högre upp på kusten, men fick enorma konsekvenser för den lilla staden. Bergssidor och landmassor störtade ner, havsbotten reste sig flera meter, hus och vägar störtade samman.

Klippig oceanbotten reste sig ur havet, unika naturvärlden försvann på kusten vid Kaikoura. Nu bygger man en ny väg och rejäla parkeringsplatser för turister som kommer i mängd för att se Kaikouras många sälkolonier ute på klipporna.

Kaikoura var under lång tid helt avskuren från transporter landvägen och isolerat. Som genom ett mirakel dog endast två personer, men förödelsen blev enorm och fortfarande bygger man nytt och reparerar vägen längs kusten.

Tidvatten och höjningen av havsbotten skapar nya naturscenerier och det är spännande att promenera ut över klipporna.

Långa promenader ut på oceanbotten, när tidvattnet dragit sig tillbaka blir spännande upptäcksfärder. Här möter det som vi inte ser under de krispiga vågorna. Sälkolonier har tagit Kaikourakusten i besittning och det är ytterligare ett skådespel att se sälungar leka i vågorna och mammorna vila på klipporna.

Kaikoura är också centrum för den legaliserade handeln med de färgstarka paua-snäckorna. Det är strängt förbjudet med privat shelling på Nya Zeeland, så souvenirjakten rekommeneras i det stora magasinet hos Southern Paua & Pacific Jewels vid infarten till Kaikoura.

Pier Hotel invid den gamla hamnen i Kaikoura har b&b, pub, restaurang och uteservering och nyfångad crayfish på menyn.

Från öst till väst går vår färd vidare, tvärs över Sydön och återbesök vid Punakaiki, de märkliga pannkaksformade klipporna i Paparoa National Park. Vi styr bilen via Hanmer Springs och stannar i två dagar för att bada svavelbad och vandra i naturen som på många sätt liknar Europa.

Mjuka veck i vulkaniska berg inramar jordbrukslandskap i Hanmer Springs.

Svavelbaden, möjligheterna till biking och hiking lockar turister till Hanmer Springs och vi är glada för vårt förbokade motell, en jättefin nybyggd liten tvåvåningslägenhet.

Ingen skylt man vill mötas av.
Vandringen upp på Conical Hill i Hanmer var mödan värd. Här är vi högt över varma källor och grön granskog i en natur som påminner om Österrike.
En till övernattning innan vi når västkusten, här invid Lake Brunner där vi vaknar till den här utsikten.
Pannkaksklippor säger både vi och nyazeeländarna om de mäktiga kalkstensformationerna.

Punakaiki ligger mellan städerna Westport och Greymouth på västkusten och är ett av Nya Zeelands mest välbesökta landmärken. De märkliga klippformationerna med fräsande vågskum upp ur marken (om man har tur med vågor, tidvatten och vindar) ligger i nationalparken Paparoa och har bildats genom miljontals år av oceanvågornas erodering.

Vandringsleden i klipparken går högt över havet och ett verkligt scenario för fotografering.

Redan vid några strandstopp på väg till Punakaiki händer det som inte får hända – närkontakt med sandflugor. Det låter kanske inte så besvärligt, men faktum är att sandflugor helt kan förstöra din semesterresa!

Flugorna finns i hela 19 arter, men endast tre ger sig på människor. De är små och otroligt aggressiva och arten som härjar på västkusten är svart i färgen. Flugorna sticker inte, utan biter till och orsakar en enorm sveda, klåda och ofta en stark allergisk reaktion med svullnad.

Väl bestyckade med sandflugeskydd går vi in i regnskogen.

När vi ger oss iväg in i regnskogen på Pororari River Track har vi garderat oss med supereffektivt medel och klätt oss i täckande plagg. Inte helt bekvämt i värmen, men alldeles nödvändigt.

Som en rest av en urtidsödla ligger sandstensklippan i Pororari River.

Vi närmar oss slutet på vår långa, härliga resa. Efter att ha kört ner från Punakaiki längs ner längs den vackra kusten på kringelikrokiga och längs alpvägar via Frans Josef pass, stannar vi för natten på ett enkelt motell i Haast.

Nästa morgon väntar en av resans vackraste sträckor när vi tar väg 6 mot Wanaka och ner till Arrowtown, vårt allra sista stopp på den långa resan.

Lake Hawea välkomnar oss till regionen Otago och sista etappen på resan.

Oh, Otago! Regionen på är den kanske mest besökta på södra Sydön. Här ligger de stora sjöarna Wanaka, Hawea och Wakatipi, här finns städer som Cromwell, Dunedin och turistmagneten Queenstown. Här ringlar Kawaru River med sitt osannolikt turkosa brusande vatten och längs vägarna möter naturscenerier värda många, många stopp.

Otago tillsammans med sjöarna Lake Tekapo och Lake Pukaki vid vägarna 8/80 och är närmast ett måste på en resa i Nya Zeeland.

Queenstown intill Lake Whakatipu och med utsikt mot toppiga alper är det stora resmålet på Sydön och har det mesta för det flesta.

Queenstown har 20 000 invånare, men lockar hela tre miljoner besökare – varje år! Staden expanderar hela tiden, nya hotell byggs och turistströmmarna sportar, festar, vandrar, hoppar bungy jump, spelar golf, åker forsfärd.

Ett säkert tips i Queenstown är att ta bilen och följa sjön Wakatipis kust upp till Glenorchy, Top Of The Lake. Samma namn har en prisad och sevärd dramaserie, skriven och regisserad av nyazeeländska Jane Campion och med Elisabeth Moss i huvudrollen.

Resans sista dagar blir något av en höjdpunkt. Vi har bokat boende på Millbrook Resort, en halvtimmes väg utanför Queenstown och alldeles intill Arrowtown. Hit utvandrade i mitten på 1800-talet två bröder från Frankrike. Driftiga män som vaskade guld, startade kvarn, sågverk, jordbruk och byggde upp den stora farmen Millbrook.

En av många äldre byggnader på den gamla farmen som tagit tillvara på Millbrook Estate.

Under senare delen av 1900-talet såldes ägorna flera gånger, ingen kunde riktigt hantera landområdet, innan den japanske industrimannen Eiichi Ishii för några decennier sedan investerade i det som skulle bli Millbrook Resort.

Idag är Millbrook förvandlat till ett stort resort med flera golfbanor, hotell och lägenheter, restauranger och barer. Det är helt lysande iscensatt och ett härligt boende även för icke-golfare som vi.

Parken med vattendrag, byggnader och den gamla kvarnen står kvar, varsamt renoverade.
Klubbhuset är byggt av gammalt virke med tak av korrugerad plåt.
Små nybyggda minilägenheter för övernattning intill den lilla flod som rinner genom Millbrook.
Kan man tro att här ligger en golfbana?

Med Millbrook som bas gör vi utflykter, till Queenstown förstås, men också till omgivningarna. Här finns så mycket att se!

Brusande Kawaru River vid kraftstationen Roaring Meg.
Mäktiga Kawaru George Suspension Bridge över floden. Här startade kiwin AJ Hackett världens första kommersiella plats för buny jump. Bron är ett hisnande stycke ingenjörskonst och att vandra över de slitna träbjälkarna är svindlande.
Den gamla guldgrävarstaden Arrowtown ligger fint invid Arrow River, även det en inspelningsplats för scener i Sagan om ringen-filmerna. Här vandrar vi längs floden, äter lunch, lär om gamla tider och kikar på folklivet.
Vi tar Cardrona Valley Road till Cardrona Hotel, ett historiskt hotell från guldruschens dagar. Hotellet är inte bara hotell, utan ett fint utflyktsmål med sin vackra trädgård, gamla byggnader, hantverksbutik, restaurang och café. På bilden fina planeringarna utanför hotellets tillbyggda del.
Guldgrävarkoja i trädgården intill Cardrona Hotel. Intill ligger skidorten Cardrona Alpine Resort. Vägen upp längs bergssidan är krokig och på sina ställen brant, men utsikten absolut resan värd.
Efter fina dagar i Otago firar vi slutet på resan med gott vin från Wine Market i Greytown.

Tips på vägen!

Visa & Körkort

Nya Zeeland kräver numera visa, vilket du ordnar via nätet i förväg. Hyrbilsföretag vill ha engelsk översättning av körkortet, allra bäst är att beställa internationellt körkort. Det kostar drygt 400 kronor, men rekommenderas starkt. 

Studera & planera

Surfa på nätet, se reseprogram på teve, köp en bra guide (Lonely Planet eller Nya Zeeland/Reseförlaget) och läs på om landet. Tänk igenom vad ni vill se och göra och planera resan i förväg. Oavsett om du gillar historia, djurliv, sport, fiske, vinodling, vandring, mat, blommor eller lite av allt, finns det så mycket att uppleva på resan.

Historic Cromwell med bevarade hus är ett av många utflyktsmål på vägen i regionen Otago.

Vandra är exempelvis ett alldeles förträffligt sätt att njuta av naturen som passar de allra flesta. Sköna skor, ryggsäck, vattenflaska och keps är basutrustning. 

Kartor & broschyrer

Turistkontor, visitor center, finns i alla städer och på mindre orter längs vägen, ofta i kombination med butiker eller sevärdheter, mindre museer och utställningar. Här får du information om vad som gäller för orten, kartor och broschyrer, tips på aktiviteter, hjälp med bokningar och mycket annat. Kika bara efter skylten i-SITE! 

Butik med turistkontor i småstaden Tirau invid väg 1 på Nordön, värd ett stopp på vägen.

Läs mer!

Nätet är en utmärkt källa när du ska planera ditt resande. En del arrangörer har färdiga resepaket som inkluderar såväl hyrbil och boende som avgifter och färdväg. Vare sig du väljer ett resepaket eller lägger upp rutten själv är det kul och nyttigt att läsa på.

  • Isite.nz
  • etavisa-newzealand.com
  • myplanet.se
  • msverige.se
  • tourism.net.nz
  • australienresor.se
Blommande pohutukawa vid stranden i Taupo får avsluta vårt resereportage från Nya Zeeland. Varmt lycka till med din resa!

Charlotte Brundin

Frilansjournalist/redaktör med uppdrag inom branschpress och copy/content. Skriver om design/inredning, arkitektur/utställningar, trädgård/resor.