Han vet varför unga begår brott

Han Vet Varför Unga Begår Brott

Det gäller att förstå varför vissa men inte andra hamnar i kriminalitet och det handlar ytterst om de moraliska miljöerna omkring ungdomarna, säger professor Per-Olof Wikström.

Det går bara att förhindra brott om man förstår varför människor begår brott. Men brottspreventiva åtgärder som vidtas i dag bygger ofta mer på hemmasnickrade idéer och anekdoter än på forskning.

Den salvan kommer från kriminologiprofessorn Per-Olof Wikström. Sedan 20 år verkar han i Cambridge. Hans forskning går ut på att förstå orsakerna till brott och varför vissa personer blir brottslingar, medan andra från samma miljö avhåller sig från att begå brott.

Han gästade nyligen KTH i Stockholm för att tala inför nätverket Säkra Platser om hur brottsförebyggande arbete ska bedrivas för att få effekt:G

– Glöm inte bort individen. Det är inte så att tillfället gör tjuven. Snarare är det så att tjuven tar tillfället i akt, säger han.

En stad fick forskarbesök

Situationell Handlingsteori betonar samspelet mellan individ och miljö. Teorin bygger på en mycket omfattande studie gjord i staden Peterborough i östra England. Studien, kallad PADS+, omfattar 716 slumpvis utvalda ungdomar ur en årskull som följts från 12 till 24 års ålder, från 2003 till 2015. Undersökningen omfattar, förutom detaljerad information om deltagarnas brottslighet, alkohol och droganvändning, allt från deras genetik, familje-, skol- och kamratförhållanden till detaljerad information om hur de lever sina liv, alltså vad de gör med vem och i vilka omständigheter, och hur det förändras med åldern.

Det första året, när de var 12 år, intervjuades föräldrarna om deltagarnas utveckling och erfarenheter från födseln. Forskarna fick en god uppfattning om deras sociala och känslomässiga barndomsmiljö.

Studien kompletterades med en särskild undersökning av 7,000 slumpmässigt utvalda personer (18 – 64 år) där staden delades upp i små områden med cirka 300 invånare i varje som detaljstuderades avseende sådant som social kontroll, social samhörighet och socioekonomiska förhållanden. Det gjorde man för att kunna studera vilka olika slags miljöer ungdomarna exponeras för.

Moral diskuteras

En central del i intervjuerna med ungdomarna var hur de ställde sig i moralfrågor, eller som professor Wikström hellre uttrycker det –  vilka handlingsregler de följde.

– Människor begår helt enkelt brott därför att de finner det acceptabelt att göra så i den omständighet de befinner sig i eller för att de inte kan motstå ett yttre tryck, exempelvis kamrattryck, på grund av bristande självkontroll, säger han.

Det är en avgörande punkt i resonemanget.
Vad som är ok skiljer sig över tid och från plats till plats.

– Att förebygga brott är i grunden en fråga om att förstå varför vissa brottsliga beteenden blivit acceptabla för vissa människor i vissa omständigheter. Det gäller att identifiera de miljöer, alltså de moraliska sammanhang som uppmuntrar kriminalitet. Då kan man utveckla åtgärder som motverkar deras uppkomst och inflytande, anser han.

Kriminell karriär startar tidigt

Han framhåller att barn som börjat begå brott mycket tidigt oftast är de som gör kriminella karriärer.  Tidiga åtgärder är därför viktiga. Föräldrar och skolpersonal har mycket stort inflytande över barnens utveckling. I Peterboroughundersökningen finner man att tonåringar i genomsnitt tillbringar 70 procent av sina vakna tid i miljöer där vuxna är närvarande.

– Att påverka föräldrar och lärare är därför grundläggande för effektiv brottsprevention, eftersom de har stort inflytande på hur unga människor utvecklar sin moraluppfattning och förmåga till självkontroll. Det gäller särskilt att påverka dysfunktionella familjer och skolmiljöer, säger han, men betonar samtidigt att erfarenheterna talar för att det är svårt att engagera familjerna. 

Skolan bästa chansen

– Skolan är samhällets bästa chans att verka preventivt. Skolan kan påverka elevernas moralbildning och utveckling av förmåga till självkontroll. Men det har visat sig svårt att engagera skolans personal i detta arbete.

Problemet är enligt Per-Olof Wikström särskilt stort i utsatta förortsområden och det förstärks av att där finns en koncentration av familjer med olika sociala problem som har svagt socialt kapital. I sådana områden är det ofta svårare att motverka uppkomsten av miljöer som uppmuntrar kriminalitet som acceptabelt beteende. 

Han betonar dock starkt att Peterboroughstudien liksom många andra undersökningar, visar att även om det är vanligare med kriminalitet bland unga människor från dessa områden är det också så att de flesta som växer upp och bor i sådana områden inte utvecklar någon omfattande eller allvarlig kriminalitet.

Fritidsgården inte lösningen

Per-Olof Wikström vänder sig starkt emot att många brottsförebyggande projekt har en så svag vetenskaplig grund. Han anser att de mer bygger på antaganden än på fakta. Han ger som exempel den vanligt förekommande idén att ungdomar begår brott för att de inte har något att göra.

– Visst finns många goda skäl för att skapa en bra fritidsverksamhet för ungdomar men fritidsaktiviteter förebygger inte brott. 

Tidigare publicerad i Skydd&Säkerhet 2/2018

Dagmar Forne

Journalist, med ett långt förflutet på branschtidningen Dagens Handel. Numera frilans med djupa kunskaper inom handel men också stort hjärta för samhällsfrågor - hållbarhet, stadsbyggnad, säkerhet och integration.