Har du en high need baby?

Har Du En High Need Baby?

High need baby, spirited child, fussy newborn, överlevnads- eller plusbarn. Känner du igen bebistermerna som dykt upp på senare tid? Men vad betyder de egentligen? Och har de någon vetenskaplig grund, eller är det bara ännu ett trendigt påhitt? 

För Ulrica Karlsson och sambon Jens började föräldraskapet som en chock. Efter en dramatisk förlossning med sugklocka redan i vecka 35 kom dottern Ellen till världen. De första veckorna tillbringades den lilla familjen på Danderyds sjukhus neonatalavdelning där Ellen mestadels sov nöjt, men så fort familjen kom hem blev verkligheten en annan.

– Det första vi började reagera på var att Ellen slutade sova helt under dagtid. Somnade hon var det bara under korta, korta stunder. Det gick heller inte att lägga ner henne, hon krävde att få vara nära mig, och i rörelse hela tiden, annars skrek hon bara, berättar Ulrica.

Den första tiden var extremt slitsam, minns Ulrica. Hon och Jens försökte turas om men en ständigt missnöjd bebis tärde på relationen. Ulrica gick till föräldragruppen ett par gånger, men slutade för att hon inte orkade se alla andra glada föräldrar med bebisar som jollrade nöjt medan hon själv gick runt svettfläckar under armarna och vyssade sitt gallskrikande barn. Snart började hon även undvika andra platser och situationer. Öppna förskolan blev ofta till en mardröm, fika hos vänner likaså. Till slut kändes det omöjligt att bara gå till mataffären.

– Ellen var som en tickande bomb. Jag visste aldrig när hon skulle börja skrika och när hon väl gjorde det gick det inte att lugna henne, berättar Ulrica och förklarar hur oerhört stressad hon blev av maktlösheten i att inte kunna förstå och lugna sitt eget barn.

Paret blev osäkra på sig själva som föräldrar, funderade om Ellen möjligtvis kunde ha en diagnos eller om det hade blivit fel i anknytningen första tiden på sjukhuset. Lyckligtvis hade de en lyhörd BVC-sköterska som hela tiden stöttade och hjälpte dem. Det var också hon som såg till att familjen till slut fick börja träffa en BVC-psykolog två gånger i veckan.

– Det var vår räddning. Stressen och oron över att något var fel tärde på oss, men när psykologen sa att allt var som det skulle och att vissa barn bara var så här, var det en oerhörd lättnad.

Men även om psykologen lugnade paret, kvarstod många frågor och funderingar som Ulrica började söka svar efter på nätet. Snart började hon ramla på berättelser om vad som på amerikanska sajter kallades high need babies eller spirited children och förklarades som bebisar med en viss personlighetstyp. Bland annat hade ett barnläkarpar vid namn William och Martha Sears sammanställt de tolv mest framträdande karaktärsdragen hos en så kallad high need baby.

– När jag läste det föll plötsligt alla bitar på plats, det kändes som att det var mitt barn de beskrev, säger Ulrica.

För både Ulrica och Jens var den en oerhörd lättnad att få en förklaring till varför Ellen var så missnöjd.

– Men framför allt var det skönt att veta att det fanns andra föräldrar som hade det precis som vi, säger Ulrica och förklarar att det var just en av orsakerna till att hon, tillsammans med en annan mamma, startade en Facebookgrupp för High need baby-föräldrar. I dag har gruppen High need babies Sverige – Stöd, råd och peppfunnits i fem år och har 2 500 medlemmar. Intresset växer hela tiden och de får runt tjugo nya ansökningar varje vecka.

– Vi märker att behovet av att dela sina upplevelser är enormt, säger Ulrica.

För Pia Risholm Mothander, barnpsykolog och docent i utvecklingspsykologi vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, är fenomenet High need babies inget nytt.

– De här barnen har jag både mött och undervisat om under många år. Skillnaden är att de nu fått en ny benämning, säger hon men förklarar samtidigt att hon varken är särskilt förtjust i namnet High need babies eller den första svenska översättningen Överlevnadsbarn.

– Det leder tankarna till barn som är utsatta för en känslomässig brist, men inget kunde vara mer fel, säger hon.

Vad det istället handlar om, menar Pia, är att de här barnen har en medfödd känslighet för signaler från den egna kroppen eller omgivningen.

– Att spädbarn har olika känsliga sinnen har vi vetat länge och det finns mycket forskning om hur barn lär sig hantera de olika signalerna. 

Hon förklarar att känsligheten kan yttra sig på olika sätt, en del klarar inte av starka och plötsliga ljud- eller ljusförändringar, andra kan vara känsliga mot ett visst sorts tyg mot huden, ytterligare andra har svårigheter att hantera signaler om aktivitet, hunger eller trötthet. 

Den här känsligheten kan ofta vara ärftlig och finnas hos både förälder och barn.

– En högkänslig förälder blir kanske lättare påverkad och stressad av ett extra känsligt barn, vilket i sin tur kan påverka barnet så det blir en ond cirkel, förklarar Pia.

Att fler och fler upplever sig ha en high need baby har sannolikt att göra med den tid vi lever i, menar hon sedan.

– Tidigare hade vi generellt ett lugnare livstempo vilket gjorde att det fanns mer utrymme för barn att ta mer plats i vardagen. Att den mediala bilden av föräldraskap ser annorlunda ut idag än tidigare kan också påverka. Bilden många har av spädbarn är att de ska ligga tysta och nöjda i sina vagnar, men så ser det sällan ut.

Att det kräver mer av föräldrarna att ha ett barn med extra känslig personlighet är uppenbart och det behöver uppmärksammas, så att man inte hamnar i onödiga konflikter med barnet, sig själv eller omgivningen, menar Pia. 

Precis som för många familjer med High need babies – eller plusbarn som är den term Ulrica föredrar att använda -vände livet för Ulrica och Jens när Ellen var runt 1,5-2 år. 

– När plusbarn lärt sig att gå och prata brukar de bli mindre frustrerade. Det är som att de inte trivs med att vara spädbarn, förklarar Ulrica.

Idag är Ellen fyra år. Fortfarande är hon känslig och viljestark och men ju äldre hon blir desto lättare blir det både för henne och hennes föräldrar att hantera det.

– Nu när hon är äldre kan jag också känna igen mig i hennes personlighet. Och med facit på hand kan jag säga att det är en fantastisk tillgång med ett plusbarn. Det är som att få en glass med extra av allt på, säger Ulrica med ett varmt skratt.

De tolv karaktärsdragen för en High need baby enligt William och Martha Sears:

  • Intensiva – visar starka känslor, både skrattar och gråter passionerat. 
  • Hyperaktiva – är konstant i rörelse.
  • Dränerande – lämnar lite tid för sina föräldrar att återhämta sig.
  • Äter ofta – vill amma eller bli matade oftare än andra barn.
  • Krävande – låter sina föräldrar veta tydligt vad han eller hon behöver.
  • Vaknar ofta – har svårt att somna och sover bara i korta stötar.
  • Missnöjda – är ofta gnällig, missnöjd och olycklig.
  • Oförutsägbara – ändrar sig i ett, har inget tydigt beteendemönster.
  • Superkänsliga – är extremt känsliga för extern stimuli.
  • Kan inte sätta ner bebisen – föredrar famnen och att vara i rörelse.
  • Kan inte lugna sig själv – behöver hjälp att varva ner och somna.
  • Känslig för separation – är starkt sammansvetsade med sina föräldrar.
  • Svårigheter att roa sig själv – blir ofta missnöjd av att leka själv.
  • Älskar att vara runt folk, ljud och aktivitet – eller behöver tvärtom mycket lugn och ro.

Fakta:

Namn: Ulrica Karlsson

Ålder: 40 år

Bor: Nacka

Familj: Sambon Jens, dottern Ellen, 5 och sonen Gustav, 2.

Gör: Ledningssjuksköterska på Danderyds sjukhus

Helen Bjurberg

Jag har bakgrund som barnsjuksköterska, men arbetar sedan femton år tillbaka som frilansjournalist för några av landets största tidningar och magasin med uppdrag framförallt inom hälsa, inredning och porträtt.
Jag har också skrivit böckerna Livet enligt Dagny (Forum), om och med den nu 107-åriga bloggerskan Dagny Carlsson, Mitt liv och mina
hundar (Forum) med musikproducenten och Idoljurymedlemmen
Anders Bagge och Med livet som insats (Lind & Co) om youtubern Carl Démans svåra spelmissbruk.