Hotagsbygden inspirerade 1900-talets kulturelit – rötter från stenåldern

Hotagsbygden Inspirerade 1900-talets Kulturelit – Rötter Från Stenåldern

Hotagsbygden i nordvästra Jämtland är en fortfarande ganska oupptäckt bygd i Sverige men för den kultur – och naturintresserade finns det mycket att utforska. Här skrev Kerstin Ekman sin prisade roman ”Händelser vid vatten” och platsen lockade även författare som Eyvind Johnsson och Gunnar Ekelöf.

Foto ovan: Marita Eriksson / Hotagsbygden

Första gången jag besökte Hotagsbygden i nordvästra Jämtland var i mitten av 1970-talet. Jag reste då med en gulmålad postdiligens ända upp till Hotagens kyrkby. Färden gick längs slingrande grusvägar genom orörda storskogar i ett storskaligt kuperat landskap. Nere i dalgångarna låg urgamla småbruk som fortfarande var i drift. Jag tyckte, minns jag, att det var ett av de vackraste landskap jag någonsin sett. Här och var stannade chauffören, lämpade ut lådor med beställda varor på mjölkbord som även användes för att ställa ut mjölkkrukor till mejeribilen.

Gustav Hedenvind Eriksson hade en skrivstuga i Hotagens kyrkby dit han på 1930-talet fick besök av vännerna Eyvind Johnson och Harry Martinson. Foto: Richard Åsén / Hotagsbygden

När jag i slutet av 1980-talet gjorde samma resa var det öppna landskapet kring de gamla byarna mer eller mindre igenvuxet av sly och granskog, och skogsbolagens massiva avverkningar hade förvandlat det tidigare obrutna täcket av storvuxen granskog till en mosaik av kilometervida hyggen.

Som resesällskap hade jag denna gång författaren Iwo Wiklander, född i trakten. Han visade mig Gustav Hedenvind Erikssons skrivstuga i Hotagens kyrkby. Där hade Hedenvind på 1930-talet fått besök av vännerna Eyvind Johnson och Harry Martinson. Tillsammans hade de gjort fisketurer på den intilliggande sjön Hotagen. Harry Martinson glömde kvar sitt tält: det låg ännu 1988 kvar uppe på vinden…

Iwo Wiklander visade mig också Hollywoodstjärnan Nils Asthers gravsten vid kyrkan strax intill samt introducerade mig för några personer i Valsjöbyn som hade mycket att berätta om skådespelaren och showartisten Ann-Margret, som föddes där men som tidigt hade flyttat till USA.

Bågavattnet är en sällsynt välbevarad fjällgårdsmiljö – dessutom med svindlande mångmilautsikt mot söder. Foto: Hotagenkortet

Ovanför Valsjöbyn ligger den fantastiskt vackra gamla gården Bågavattnet, omgiven av vidsträckta ängsmarker och med getter fritt betande i skogen. Bågavattnet är en sällsynt välbevarad fjällgårdsmiljö – dessutom med svindlande mångmilautsikt mot söder.

Tillsammans med Iwo Wiklander vandrade jag österut över Hotagsfjällen, ända fram till den avlägsna, väglöst belägna 1700-talsgården Almdalen; ett kronohemman som alltjämt är i bruk. Vi passerade en lappkåta som min ledsagare själv hade byggt då han på 1940-talet var här tillsammans med gode vännen Dag Hammarskjöld, som ju senare blev FN:s generalsekreterare och som också han älskade den svenska fjällvärlden.

Hotagsfjällen – ett av Sveriges största vildmarksområden – är numera naturreservat. Sett i ett nationellt perspektiv finns det dock starka skäl att uppgradera reservatet till nationalpark. Det 113 000 hektar stora området kantas av orörda urskogar med uppemot fyrahundra år gammal skog. De centrala delarna domineras av hedliknande lågfjäll, utmärkta för vandring, men det finns också 1 200 meter höga fjälltoppar.  Det vidsträckta vildmarksområdet, där det än i dag finns ytterst få märkta vandringsleder, är ett eldorado för rovdjur. Här finns björn, järv, fjällräv, lo, kungsörn, fiskgjuse, fjällvråk, jaktfalk, berguv och många andra hotade arter. I sjöarna finns gott om öring, röding och sik.

Det vidsträckta vildmarksområdet är ett eldorado för rovdjur. Här finns björn, järv, fjällräv, lo, kungsörn, fiskgjuse, fjällvråk, jaktfalk, berguv och många andra hotade arter. I sjöarna finns gott om öring, röding och sik. Foto: Maritha Grelsson / Hotagsbygden

Hotagsfjällen är också renbetesområde för Hotagens sameby, som utöver lägret vid Vinklumpen (med stora rengärden) har ett sommarviste vid Lobbersjön långt uppe på fjället. Jag minns när jag på avstånd passerade lägret i början av 1980-talet: där syntes ett tiotal kåtor, rök från eldar och stora torkställningar med renskinn. Det hela påminde om ett indianläger i en gammal westernfilm…

Hotagsbygden i nordvästra Jämtland är en fortfarande ganska oupptäckt bygd i Sverige. Turismen hit är ännu måttlig, men området har mycket att ge den kultur- och naturintresserade. 

Kerstin Ekman Hon kom till Hotagen första gången 1975 och fångades direkt av naturens skönhet, av den levande bykulturen och inte minst av den muntliga berättarkonst som ännu levde kvar bland de äldre. Foto: Katarina Nordenmark / Hotagsbygden

Hotagen, som är en del av Krokoms kommun, har genom åren fascinerat många författare. Gustav Hedenvind Eriksson, född i Ströms vattudal, vistades mycket här och skrev bland annat Jämtländska sagor. Gunnar Ekelöf var här 1935 och fann i nordvästra Jämtland den arbetsro han då sökte.

Senare har bygden blivit känd genom Kerstin Ekmans böcker. Hon kom hit första gången 1975 och fångades direkt av naturens skönhet, av den levande bykulturen och inte minst av den muntliga berättarkonst som ännu levde kvar bland de äldre. ”Landskapet och det säregna språket gjorde från början starkt intryck på mig”, har hon senare berättat. 

Kerstin Ekman och hennes man bodde många år i Valsjöbyn. Här skrev hon bland annat Hunden (1986), Händelser vid vatten (1993), Urminnes tecken (2000) och trilogin Vargskinnet. Det var också här hon fick idén till Rövarna i Skuleskogen. Flera av hennes böcker härifrån har senare blivit film (Hunden respektive Varg).

Byarna i Hotagsbygden är många: Gunnarvattnet, Valsjöbyn, Hotagen, Rötviken, Rörvattnet, Häggsjövik, Skärvången, Stångviken, Åkersjön, Bakvattnet… De historiska rötterna sträcker sig djupt nedåt i tiden: i området finns spår av ett femtiotal boplatser från stenåldern, och ett stort antal fångstgropar.

Som så många andra inlandsbygder kämpar Hotagen för sin överlevnad i ett Sverige där landsbygden utarmas medan storstäderna växer till sig och attraherar allt fler.

Björn Gustavsson

Frilansande kritiker, kultur- och resejournalist sedan tidigt 80-tal, dessutom krönikör, författare till ett tiotal böcker, korrekturläsare – med mera. För närvarande bosatt i Dalarna. Fler texter finns att läsa på min hemsida: www.bjorngustavsson.net. Driver även ett privat kulturhus, med många arrangemang: www.ovanmyrakulturhus.se.