Josefine Sundström: ”Jag är rädd om mina rädslor”

Josefine Sundström: ”Jag är Rädd Om Mina Rädslor”

Hon lider av generaliserat ångestsyndrom, även kallat GAD efter engelskans generalized anxiety disorder, en psykiatrisk diagnos som präglas av daglig ångest och starka orostankar. Men författaren, programledaren och radioprofilen Josefine Sundström vill för allt i världen inte bli botad från sin GAD. 

– Hur konstigt det än kan låta så är jag rädd om mina rädslor och vårdar dem ömt.

Foto: Peter Knutsson

Vi sitter på café Gildas Rum på Södermalm och smuttar på varsin kopp kaffe. Hon är klädd i en smaragdgrön blus med en beigefärgad sjal virad om halsen. De leende läpparna är rödmålade och håret varsamt uppsatt. Hon utstrålar en behaglig kombination av självförtroende, nyfikenhet och lugn. Men snart ska jag förstå att skenet bedrar en aning. För bakom den coola ytan bubblar en konstant oro. I Josefines värld lurar nämligen faror överallt, och varje vaken stund ägnar hon åt att registrera och parera dem. Josefine lider av generellt ångestsyndrom, eller GAD, vilket gör henne rädd och orolig för sådant som de flesta andra bara rycker på axlarna åt.

– För någon som inte har GAD är det svårt att förstå, men hos mig finns en ständig beredskap, säger hon och förklarar hur hon när hon äntrar en lokal, som caféet vi sitter på, automatiskt scannar av nödutgångar och tunga taklampor som inte ser ordentligt förankrade ut, och väljer sittplats utifrån det. Och hur hon i taxibilen på väg till intervjun inte nöjt sig med att spänna fast säkerhetsbältet, utan också vill ha koll på fartmätarens siffror och chaufförens körsätt.

– Jag sa inte till den här gången, men det var nära. Jag tyckte att han körde alldeles för fort och vårdslöst, säger hon allvarligt.

Sin GAD har hon haft sedan hon var liten. Hon minns att kompisar skrattade åt hennes överdrivna oro redan på mellanstadiet. Men det var först som vuxen, efter ett läkarsamtal, som hon fick ett namn på sina känslor och på riktigt förstod vad det innebar. Det är också på senare år hon förstått att syndromet nog är ett arv från föräldrarna.

– Både mamma och pappa är väldigt försiktiga, och jag har haft en väldigt trygg barndom. Jag har hört en teori om att personer med GAD aldrig blivit utsatta för några traumatiska upplevelser och alltså aldrig fått testa sina rädslor, och att det är därför de är i beredskap, och så kan det nog vara.

Hon konstaterar att ”gadden”, som hon själv kallar den, blivit värre med åren, och särkilt efter att hon själv fick barn.

– Det är ju inte så konstigt egentligen, i och med att min flock blev större så har jag fler personer och mer faror att hålla koll på. Och ju mer koll jag behöver ha, desto mer stressad blir jag och ju mer stressad jag blir desto mer eskalerar min oro, förklarar hon.

Ofta handlar Josefines rädslor om katastrofsituationer. Sjukdomar, bränder, olyckor och terrorattentat som skulle kunna drabba henne eller hennes nära och kära. Men även många vardagliga situationer, som att åka tåg eller båt skrämmer henne, liksom istappar på hustak eller när barnen cyklar utan hjälm. Och rädslorna tycks vara konstanta. 

– Blir jag av med en så uppstår alltid en annan, säger hon och berättar om den borttränade flygrädslan som genast ersattes av en rädsla för att åka bil.

Något hon däremot aldrig blir orolig eller rädd för är att stå på scenen och att tala eller uppträda inför folk.

– Tvärtom trivs jag utmärkt i direktsändning med hundratusentals tittare. Tanken har slagit mig att gadden kan ha hjälpt mig att utveckla ett lugn i offentliga situationer, som en kompensation, precis som blinda utvecklar en bättre hörsel, säger hon med ett leende.

Hon ler och skrattar ofta när hon pratar, men bakom glädjen hörs ett allvar. Det går inte att ta miste på att hon tycker att det är en diagnos att ta på allvar. Hon vet att många delar hennes erfarenheter och tycker att det är viktigt att vi pratar om det, för att öka acceptansen och få andra att förstå.

Även om Josefines ångestsyndrom i hög grad påverkar hennes vardagliga liv, försöker hon inte låta den hindra henne från att göra det hon vill.

– Visst, det har hänt att jag avstått resor, eller valt bort ett uppgraderat hotellrum på en toppvåning i New York, för att istället bo nära utgången, men för mig är det ingen förlust så länge jag inte känner mig begränsad, förklarar hon.

Bland det svåraste med diagnosen tycker hon är att inte föra över sina rädslor på sina barn. 

– Det är en balansgång, att skydda dem och få dem att vara försiktiga, samtidigt som man inte vill skrämma upp dem. Särskilt svår blir balansgången när barnen är väldigt olika, som våra är. Där den ena kanske behöver hållas tillbaka lite medan den andra behöver bli peppad att våga mer.

 Även om det är Josefine som lever med ångesten tror hon ändå att diagnosen är värst för hennes man.

– Han har fått anpassa sig oerhört mycket, och tvingats utsätta sig för många förnedrande situationer för min skull, han vet att jag inte kan kompromissa med min oro, och därför är det bara att ta på sig en rejäl flytväst under en svettig båtutflykt i Thailand även om ingen annan har det, säger hon med ett skratt.

Men när vi kommer in på behandling av GAD blir Josefine genast allvarlig igen. På den punkten är hon tvärsäker. Även om hon kunde få ett piller som gjorde att hon blev av med sitt ångestsyndrom här och nu skulle hon inte ta det.

– Jag är inte rädd FÖR mina rädslor utom OM dem och vill absolut inte bli av med dem. Jag ser min GAD som ett extra sinne och är övertygad om att den räddat livet på mig både en och två gånger.

Fakta

Namn: Josefine Sundström.

Ålder: 42.

Familj: Maken Klas Lindberg och döttrarna Maj-Lis, 9, och Märtha, 7

Bor: Sollentuna.

Gör: Författare och radioprofil. Tidigare dansös, journalist och programledare.

Aktuell med: Saga-sagor-böckerna

Ludvig Landau är psykolog och arbetar med kognitiv beteendeterapi på Kognitiva teamets mottagning på Östermalm i Stockholm. Här förklarar han kortfattat vad GAD är och hur du som är drabbad kan bli hjälpt:

Vad är GAD?

GAD, generalized anxiety disorder eller på svenska så kallat generaliserat ångestsyndrom innebär att du lider av omfattande orostankar och ångest. Tankarna är inte begränsade till ett visst område utan generella och kan handla både om ditt förflutna men framförallt om att något hemskt ska hända dig eller de du håller kära. Ångesten är så stark att den blir ett påtagligt handikapp i det dagliga livet. 

Så vet du om du är drabbad

Om du under flertalet dagar under sex månader eller mer haft så överdriven rädsla och oro att de påverkar din vardag kan du lida av GAD. Förutom tankar som mal kan ångesten också göra det svårt för dig att sova och skapa spänningar i kroppen som leder till exempelvis huvudvärk, ömmande muskler, magont eller hjärtklappning.

Så här kan du få hjälp

Kontakta din husläkare om du misstänker att du lider av GAD. Det finns många behandlingar att tillgå och stor möjlighet att bli hjälpt. KBT (Kognitiv beteendeterapi) brukar ha särskilt god effekt. Dessa kan ofta även erbjudas via nätet. För den som önskar finns också självhjälpsböcker. Många upplever också att de blir hjälpta av samtal, träning och mindfulnessövningar.

Helen Bjurberg

Jag har bakgrund som barnsjuksköterska, men arbetar sedan femton år tillbaka som frilansjournalist för några av landets största tidningar och magasin med uppdrag framförallt inom hälsa, inredning och porträtt.
Jag har också skrivit böckerna Livet enligt Dagny (Forum), om och med den nu 107-åriga bloggerskan Dagny Carlsson, Mitt liv och mina
hundar (Forum) med musikproducenten och Idoljurymedlemmen
Anders Bagge och Med livet som insats (Lind & Co) om youtubern Carl Démans svåra spelmissbruk.