Jag tränade bort mitt diskbråck

Jag Tränade Bort Mitt Diskbråck

Under flera år led Marie, 52, svårt av ett diskbråck. Vändpunkten kom när hon bestämde sig för att träna sig fri från smärtan. Idag är diskbråcket ett minne blott, och Marie är starkare, vigare och mer vältränad än någonsin tidigare.

Foto: Pixabay

Redan när Marie öppnar dörren och välkomnar in oss i den vackra sekelskiftesvillan i Eskilstuna slås man av den styrka och smidighet hon utstrålar. Det är svårt att tro att hon nyligen och under flera års tid varit utslagen av ett diskbråck i ländryggen.

Barfota glider hon före oss in till köket. Hon pekar ut en plats på golvet framför kylskåpet där hon brukar inleda varje morgon med att stå på händer. 

– Hade någon sagt till mig när jag fått mitt diskbråck att jag i framtiden skulle börja morgonen med handstående hade jag skrattat. Jag trodde att jag var dömd att röra mig som en robot resten av livet, förklarar hon med en allvarsam min.

Vi sätter oss ner vid köksbordet och Marie börjar berätta. Hon backar bandet till livet hon levde före diskbråcket, med man och två söner, varav den yngsta sonen Hugo lider av den sällsynta och kroniska skelettsjukdomen Fibrodysplasia Ossificans Progressiva, eller FOP, som gör att hans muskler, ligament och vävnad kan förvandlas till skelett om han utsätts för trauman. Diagnosen innebär att Marie och resten av familjen ständigt måste skydda Hugo från att ramla och slå sig. 

– Det har blivit bättre med åren men när Hugo var liten var jag på min vakt hela tiden och levde med en ständig rädsla att han skulle göra sig illa, säger hon.

Att få andrum emellanåt blev livsviktigt för Marie, och det fann hon i yogan som hon kom i kontakt med som 35-åring. 

– Jag blev erbjuden att prova på en klass och fastnat direkt. Känslan efter första passet kommer jag aldrig glömma. Hjärnan blev som en omstartad dator och kroppen kändes som efter en helkroppsmassage.

Efter det började Marie yoga två gånger i veckan. Någon annan träning behövde hon inte. I yoga fick hon både den fysiska och mentala träning hon så väl behövde, men också en välbehövlig terapi. 

Som mamma till Hugo och den drivande kraften bakom FOP:s patientförening stöttade Marie många människor i kris, vilket gjorde att hon själv levde under stor press. I backspegeln tror Marie att hon kunnat stävja sitt diskbråck genom att lyssna bättre till sin kropp och de kroppsliga spänningar denna press resulterat i.

– Men det är svårt när man är en person som är van att klara allt och man dessutom känner ett ansvar att finnas där för dem som behöver en, säger hon.  

Trots det tyckte Marie att hon tog hand om sig själv och att hon på det hela taget mådde bra. Tills hon en dag hemma vid köksbänken nös till och benen plötsligt vek sig under henne.

– Det gjorde så fruktansvärt ont, det var som att någon körde en kniv rakt in i ryggen, beskriver hon.

Marie, som inte ens visste vad diskbråck var, var övertygad om att hon fått ryggskott. Så hon kämpade sig iväg till massören för att få hjälp. När massagen bara gjorde ryggen värre, provade hon sjukgymnastik och sedan akupunktur, men inget av det gav något resultat. Veckorna gick med konstant smärta. All kraft gick åt till att klara av vardagen, och finnas där för Hugo. Men att bara sitta ner gjorde fruktansvärt ont, vrida sig eller böja sig framåt var i princip omöjligt. Att tvätta håret tog så mycket energi att hon fick lägga sig ner och vila en halvtimme efteråt.

– När det var som värst hade jag så ont att jag inte kunde böja mig fram över handfatet och spotta ut tandkrämen när jag borstat tänderna, förklarar Marie.

Men Marie var van vid hinder – och att ta sig förbi dem, så fortfarande med inställningen att smärtan måste vara tillfällig, anpassade hon livet efter sin onda rygg. När hon inte kunde sitta ner längre, stod hon upp. Eller låg ner.

– Jag staplade Harry Potter-böcker under dataskärmen så att jag kunde stå upp och jobba och när jag måste ta tåget till Stockholm för att gå på möten låg ner tvärs över sätena, berättar Marie.

Till och med en resa till USA genomförde hon stående, förutom den plågsamma starten och landningen, som hon genomled i sätet. 

Efter över två månaders tröstlösa försök att läka ut sitt ”ryggskott” på egen hand tog hon sig till sist till en läkare, som i sin tur remitterade henne till en magnetkameraundersökning. Den visade att smärtan berodde på ett diskbråck. Hon fick också veta att hon, genom att stå så mycket, sannolikt underlättat och påskyndat läkningen av skadan en del själv, men om den skulle kunna läka ut helt av sig själv, eller hur lång det i så fall skulle ta kunde inte läkaren säga.

I två år levde Marie med diskbråcket, och det var en slitsam tid. Även om det blev bättre hade hon fortfarande svåra problem. Hon fortsatte att stå och ligga eftersom det fortfarande var smärtsamt att sitta, liksom att vrida och böja på ryggen. Träning var inte att tänka på. 

– Jag undvek allt som gjorde ont. Vilade massor och la den energi jag hade på Hugo. Men det var en sorg att inte kunna yoga, säger Marie 

Så en dag kom Marie plötsligt till en punkt då hon kände att det fick vara nog. Hon var less på att gå omkring och ha ont, vara konstant trött och vara livrädd för att nysa. Och hon saknade sina muskler och självklara saker som att kunna röra sig obegränsat och ha sex. Så hon bestämde sig för att träna sig fri.

– Min plan var att placera diskbråcket i ett fängelse av muskler, säger hon. 

Sagt och gjort. På nätet hittade hon ett 30-dagarsprogram med små, långsamma och enkla styrkeövningar som hon kunde göra själv hemma, för att stärka upp kroppen inifrån. Hon anpassade träningen efter sina egna behov, så att den blev ”robotlik”, helt utan vridningar och med fokus på att ha kontroll på maglåset och vara avslappnad i nacke, axlar och käke.

– De trettio dagarna förändrade mitt liv. Jag fokuserade helt på träningen, stängde av mobilen och satte mejlen på autosvar, öppnade ingenting förrän dagens träningspass var avklarat och jag ätit och duschat. För varje dag som gick kände hur jag blev starkare och starkare, säger Marie.

Skillnaden efter trettio dagar var så stor att Marie blev peppad att fortsätta och efter ett år med den nya mikroträning hade Marie byggt upp en inre styrka som gjorde henne redo att ta nästa steg. Äntligen skulle yogan få komma in i hennes liv igen. Fortfarande utan vridningar och till en början utan att ens orka ett helt pass. Men snart var hon tillbaka där hon en gång börjat – bara för att fortsätta utvecklas långt mer än hon någonsin kunnat tro att hon skulle kunna göra. 

Fortfarande går Marie ”bara” på nybörjaryoga, men med den nya styrkan och kontrollen hon tränat upp experimenterar och utvecklar hon en mer avancerad yoga i sin egen takt hemma. 

Idag är det fyra år sedan Marie bestämde sig för att fängsla sitt diskbråck. Yogan, men den terapi och meditation den innebär, är viktigare för henne än någonsin. Bara rädslan att hamna i ett läge där hon skulle vara tvungen att sluta med den igen är en otroligt stark drivkraft, därför är hon numera extremt noga att lyssna på sin kropp.

– Det tog mig ett diskbråck att förstå hur mycket det betyder för mig att min kropp är rörlig och stark. Tidigare körde jag bara på, idag backar jag och lägger mig på värmedynan vid minsta tecken på att kroppen säger ifrån.

Det har varit en smärtsam men lärorik resa och idag är Marie glad att hon gjort den.

– Hade jag förstått signalerna med mina spänningar tidigare hade jag kanske aldrig ens fått diskbråcket, men å andra sidan, hade jag inte fått diskbråcket hade jag aldrig varit så vältränad, stark, och vig som jag är idag, säger Marie (som på sin femtioårsfest förrförra året firade genom att gå på händer inför alla sina gäster – hon som nyligen knappt kunnat gå på sina fötter!).

Fakta

Namn: Marie Hallbert Fahlberg

Ålder: 52 år

Gör: Personlig assistent, smyckesformgivare och driver plattformen FOP Sverige.

Bor: Eskilstuna

Familj: Maken Per och sönerna Kazper, 25, och Hugo, 20.

Maries råd för den som vill träna sig fri från diskbråck

  1. Ha inte för bråttom med träningen. Gör bara lite varje dag. Inse att det tar tid att läka. Forcerar du din kropp kommer bakslaget förr eller senare och läkningen kommer ta längre tid. 
  2. Fokusera på att bli smärtfri och få en funktionell kropp i första hand. Gör aldrig något som gör ont. Många har inställningen att lite ont är normalt, det är det inte! 
  3. Fundera på orsaken till diskbråcket. Något i din livsstil, sätt att röra dig eller hantera problem har troligen orsakat spänningar, obalans och småskador i kroppen. Det har i sin tur lett till ett diskbråck. Om du inte ändrar grundproblemet kommer din skada sannolikt att komma tillbaka. 

Helen Bjurberg

Jag har bakgrund som barnsjuksköterska, men arbetar sedan femton år tillbaka som frilansjournalist för några av landets största tidningar och magasin med uppdrag framförallt inom hälsa, inredning och porträtt.
Jag har också skrivit böckerna Livet enligt Dagny (Forum), om och med den nu 107-åriga bloggerskan Dagny Carlsson, Mitt liv och mina
hundar (Forum) med musikproducenten och Idoljurymedlemmen
Anders Bagge och Med livet som insats (Lind & Co) om youtubern Carl Démans svåra spelmissbruk.