Därför mår kroppen bra av lugna löprundor

Därför Mår Kroppen Bra Av Lugna Löprundor

Att köra hårda löppass såsom intervaller är viktigt för att utmana pannbenet och förflytta gränserna. Men dessa pass är bara en liten del av träningen. Merparten av skribenten Johan Renströms löpträning består av lugna pass som ofta blir meditativa. Läs hans artikel om varför kroppen mår så bra av lugna löprundor.

Foto: Mabel Amber / Pixabay

Jag springer två typer av lugna, meditativa pass. Antingen låter jag tankarna springa fritt och själva upptäcka saker längs vägen. Det är en sorts problemlösningslöpning. Det är ett löppass som passar bra att springa på lunchen. Jag tar med ett problem från kontoret och kommer tillbaka med en lösning.

Den andra sortens lugn löpning är en slags meditation i rörelse. Jag andas med magen och låter luften flöda in och ut genom näsan. Jag fokuserar på andningen eller på ljudet från fötterna som slår i marken. Varje steg och armarnas motsvarande pendelrörelser skapar en distinkt rytm som sänker hjärnvågornas frekvens till mellan 8-13 Herz. De kallas för alfavågor och är den lägsta frekvens som hjärnan kan upprätthålla utan att du tappar medvetandet. Även när du vaknar upp och somnar in är det alfavågor som pulserar genom hjärnan. Tankarna flyter på dessa vågor.

Kreativ löpning

Hur kommer det sig att löpning ökar kreativiteten? Det kan inte vara träning i sig eftersom andra träningsformer inte tycks aktivera tankar på samma sätt. 2016 framförde tre hjärnforskare en hypotes om orsaken i en artikel med titeln ”Thinking, Walking, Talking. De skriver att komplex mänsklig hjärnverksamheten, som till exempel kreativitet, hänger ihop med människans upprätta gång. De komplexa hjärnstrukturer som utvecklades för gång och löpning utvecklade samtidigt tankeförmågan.

Löpning ger dig alltså tillgång till dessa hjärnstrukturer. I allmänhet är den vänstra hjärnhalvan förknippad med logiskt, linjärt tänkande, medan höger är associerad med kreativitet och intuition, även om båda sidorna används i viss utsträckning när du löser ett problem. Hjärnhalvorna styr också motsatta sidor av kroppen – den vänstra styr höger sida av kroppen och den högra kontroller vänster sida. När du går eller springer bollas därmed kontrollen mellan den högra och den vänstra hjärnhalvan, vilket ger ökad kommunikation mellan dem för att samordna rörelserna.

I en placebokontrollerad studie med titeln ”Functional Role of Frontal Alpha Oscillations in Creativity”, kunde forskarna koppla alfavågor till ökad kreativitet och även minskad risk för depression. Alfavågorna bröt upp tankemönster och gjorde personer mer kreativa och samtidigt bröt de också loss ingrodda tankegångar hos deprimerade individer.

Löpning ger en kognitiv paus

Nya insikter kommer till dig när du stannar upp och kopplar loss dig från de vanliga tankegångarna. Du blir ofokuserad. Denna process är nödvändig för kreativt tänkande eftersom du annars skulle sitta fast i samma gamla tankemönster. En lugn löptur kan ge dig just den typen av kognitiv paus – en chans att tappa kontrollen över tankarna och ”tömma hjärnan”.

En lugn löptur ger en kognitiv paus – en chans att tappa kontrollen över tankarna och ”tömma hjärnan”. Foto: Nathalie Désirée Mottet / Unsplash

Tankar är inte fakta

Jag har blivit allt bättre på att springa meditativt. När tankar tränger sig på noterar jag att de finns. Jag gör ingenting med dem. Efter en stund är de bakom mig. Det är återhämtning. Den sortens pass gör att jag orkar pressa mig mer på de hårda passen. Övning leder till färdighet. Jag har nytta av det i vardagen och när jag springer långt. Ett ultralopp – och även vardagen – är en kamp mellan olika tankar. Du tänker att det är jobbigt, att du borde ge upp, att du inte kommer att klara det.

Genom att träna hjärnan att se det som tankar och inte som objektiva fakta, blir du allt bättre på att låta tankarna ramla av längs vägen. Du är här och nu. Hela livet och loppet är ett ständigt nu. Dagarna är ett flöde i nuet. Det är tankarna på att det är jobbigt och att det är långt kvar som är din motståndare. Det är en inre monolog som tar energi från varje löpsteg. Det känns bättre om tankarna gör dig starkare och hur mycket du orkar avgörs i slutändan av hur stark du känner dig. 

Väg och riktning

Jag mäter inte tid på lugna, meditativa pass. Jag känner av hur mycket jag ansträngt mig, om det gav mig något och hur jag kan göra det bättre nästa gång. Mitt mål är snarare hur det känns efteråt. Känns det bättre har jag gått i mål. Det håller mig på vägen och i rätt riktning.

Bergstig i dimma
Löpningen är andning och rytm. Löpningen tillhandahåller dessa meditativa verktyg. Foto: Free-Photos/Pixabay

Löpning och meditation liknar varandra. Du andas. Hjärnan aktiveras. Det ena handlar om kontroll över fysisk rörelse, det andra om att ta kontroll över tankarna. Det kan tyckas vara olika saker, men på djupet är det samma sak. 

Jag tycker att det är enklare att springa och meditera än att sitta stilla och meditera. Löpningen är andning och rytm. Löpningen tillhandahåller dessa meditativa verktyg utan att jag behöver tänka på det. Men det krävs träning för att lära sig använda verktygen.

Källor:

Leisman, Gerry & Moustafa, Ahmed & Shafir, Tal. (2016). Thinking, Walking, Talking: The Development of Integratory Brain Function. Frontiers in Public Health. 4. 10.3389/fpubh.2016.00094.

Lustenberger, Caroline & Boyle, Michael & Foulser, Alban & Mellin, Juliann & Frohlich, Flavio. (2015). Functional role of frontal alpha oscillations in creativity. Cortex. 67. 10.1016/j.cortex.2015.03.012.