Krönika: Vad händer med stadskärnan efter Covid19?

Krönika: Vad Händer Med Stadskärnan Efter Covid19?

När pandemin slog till tömdes stadskärnorna raskt på människor. Nu finns det många lediga lokaler och det dyker upp nya idéer om hur stadskärnorna ska få nytt liv.

Foto: Gunnar Ridderström /Unsplash

Frågan om vad som kommer att hända med stadskärnorna har jag funderat över sedan allt så hastigt släcktes ner i mars och min man skickade mig en bild på den annars så myllrande Västerlånggatan i Gamla Stan, Stockholm – helt övergiven i vårsolen.

Under senaste veckan har jag lyssnat på ett par webbsändningar där frågorna lyfts. HUI Research presenterade Cityindex i slutet av september och Handelsrådet presenterade en rapport på samma tema.

Väästerlånggatan
Folktomt på Västerlånggatan i Gamla stan. Foto: Privat

Inga färdiga svar

Många söker svar på vad som ska hända med alla lokaler som nu står tomma i stadskärnorna:

– Ingen aning, säger Emma Hernell, som är vice vd på HUI Research, fastän hon hör till landets absolut främsta experter på stadskärneutveckling.

– Det är en helt ny situation och alla lösningar måste bli lokala.

HUI Research kartlägger varje år hur Sveriges drygt 100 stadskärnor utvecklas. 2020 års kartläggning är extra intressant. De senaste åren har stadskärnorna i småstäder och medelstora städer tappat handel i små steg varje år, medan större städer och de tre storstäderna ökat handel och antalet besökare.

Covid19 vände hela bilden

Storstäderna tappade 28 procent av sin omsättning under vårmånaderna. All aktivitet verkade flytta ut i periferin. Handlare, service- och näringsställen i bostadsområdena klarade sig hyfsat eftersom hemmajobbarna började handla hämtluncher och anlita den lokala frisören.

HUI:s statistik visar att småstäderna bara tappade åtta procent av sin handel. Det lär bero på att det bor ganska många människor mitt i staden.

Snabbt tillbaka

När hösten kom fanns en uppdämd längtan efter att ta på snyggkläder och träffas på riktigt. Människor har snabbt sökt sig tillbaka till stadskärnorna igen.

Det gick oväntat snabbt enligt experterna på HUI.

Men livet i staden är inte som förut. Rädslan har släppt, men försiktig distans gäller.

Och som sagt – lokaler står tomma i väntan på nytt liv.

Modehandlare som länge varit pressade har fått ta ner skylten. De inställda festernas vår och sommar knäckte till sist. Restauranger, caféer och hotell som 2019 gick strålande har fått se kraftiga tapp. Inte en turist i sikte.

På HUI Research tror man att det bara är ett hack i hotell och restaurangutvecklingen, eftersom den långsiktiga trenden är att människor lägger allt större del av inkomsten på tjänster – restaurangmat i stället för att laga själv, hotell istället för att bo över hos släktingar. Men det finns också bedömare som Ricard Constantinou, vd för snabbmatskedjan Panini, som pekar på att det finns en överetablering av caféer och restauranger.

Ny tid ger nya lösningar

Epidemier har genom historien lämnat spår i form av samhällsförändringar. Kolera och tuberkulos bekämpades genom att städerna sanerades, sjukhus och sanatorier byggdes för att ge möjlighet att isolera sjuka för att hindra smittspridning. När vattenledningar och centralvärme blev standard fick befolkningen bättre hälsa.

Covid19 pandemin har satt fokus på hygienfrågor men också på att isolering kan vara nedbrytande.

Trygga trivsamma mötesplatser gör staden levande. Foto:Dagmar Forne

Vi behöver bygga platser där det går att mötas på ett mittsäkert sätt – för Covid19 lär inte vara den sista pandemin i världshistorien.

Ventilationssystem som filtrerar bort virus och partiklar ur inomhusluft och platser för möten utomhus kan komplettera våra nya hygienvanor och hälsningsceremonier.

Många hemarbetare har blivit varse att deras närmiljö faktiskt är renons på trevliga trygga mötesplatser. Det är ju inget problem när det bara är att ta bussen till stan där jobbet och allt det roliga finns, men det blir problematiskt när man inte får åka till stan och inte känner grannar.

Trist när ens närmiljö liknar öken… Foto: Dagmar Forne

Konsumtionsforskaren Sofia Ulver i Lund ser en möjlig utveckling:

– Vi kommer nog att tänka om när det gäller stadskärnor, så att vi inte ser stadskärnan som en stor avokadokärna, utan att vi snarare ser staden som ett granatäpple med massor av små kärnor. Drömstaden är en stad som består av många olika stadsdelar och kvarter som alla har sin identitet, sina eldsjälar, trendsättare, lokala bagerier, modebutiker, och mötesplatser. I stället för en stadskärna i form av stora centrala byggnader skulle där finnas ett naturområde som alla stadsdelarna länkar till, säger hon.

Mer liv

Men det är också angeläget att fylla de lokaler som just nu finns i stadskärnorna med nytt liv. Ett vackert exempel på alternativ användning finns i Sandviken, där ett gammalt bankkontor i tre våningar blivit ett aktivitetscentrum för ungdomar, Rapatac, invigt 2019. Ombyggnad och drift finansieras av industriföretaget Sandvik. Syftet med aktivitetscentrumet är att barn från mellanstadiet till sista årskursen på gymnasiet ska klara skolan och få självförtroende.

Hantverk till heders

Ola Thufvesson forskar på platsutveckling vid Lunds Universitet. Han förklarar att det vi just nu ser är en globalisering som slår tillbaks. Nu finns en längtan efter det lokala, personliga, hantverksmässiga. Att städerna erbjuder föränderliga, lite rufsiga miljöer som det är lättare att påverka och göra sig hemmastadd i. Han föreslår att man ska låta tillverkning ta plats i stadskärnorna igen. Skomakare, skräddare och andra som kan visa upp sin skicklighet.

Ricard Constantinou hakar på:

– Ett hantverkshus med mikrobryggerier och bagerier med servering där man kan följa tillverkningsprocessen skulle ge liv åt en stadskärna, säger han.

Karolin Forsling har ett långt förflutet inom fastighetsbranschen och är idag en av Sveriges mest erfarna experter på plats- och stadsutveckling.

Hon anser att fastighetsbranschen måste börja tänka nytt:

– Gamla framgångsrecept fungerar inte längre. Vi har fått en likriktning både av köpcentrum och städer, säger hon och förordar småskaliga experiment:

– Man måste våga testa saker, riskera att prova nya idéer utan att ha garantier för att de fungerar, säger hon.

 Hon är förtjust i tanken på hantverk och konstnärliga verksamheter.

– När vi byggde Sickla köpcentrum i Nacka i början på millenniet gav vi plats för sådana verksamheter som fick lägre hyra. Platsen blev intressant och attraherade kunder, säger hon.

Tomma lokaler är verkligen ingen rolig syn. De gör att en plats känns ödslig, kall och lite fientlig. Då förlorar platsen i värde ur mänsklig synvinkel, men om fastighetsägarna är fixerade vid att de måste få ut en viss hyra kan de låta lokalen stå i väntan på en tillräckligt kapitalstark hyresgäst. Nu tror alltfler att den där modellen inte kommer att hålla – livet och affärerna kommer inte på länge tillbaka till vad de var före pandemin. För att stadskärnorna ska kunna komma tillbaka krävs nya kreativa lösningar –  och det kan hända att stadskärnorna blir gladare, roligare, mer välkomnande och trygga.

Dagmar Forne

Journalist, med ett långt förflutet på branschtidningen Dagens Handel. Numera frilans med djupa kunskaper inom handel men också stort hjärta för samhällsfrågor - hållbarhet, stadsbyggnad, säkerhet och integration.