Krönika: Vaka över er ungar i Valborg, vuxna!

Krönika: Vaka över Er Ungar I Valborg, Vuxna!

Vintern rasar ut bland våra fjällar. Och rasar, det gör våra tonåringar också i kväll. 

I förorten ser man dem i högar ute i parkerna och vid badplatserna på valborgsmässonatten. OM man är ute då vill säga. Det är inte många vuxna som är. Det flesta ligger hemma och sover gott. Nöjer sig med att det brukar stå i tidningen att det varit en oväntat lugn valborg. Det vill säga inte alltför många knivslagsmål, misshandelsfall eller våldtäkter. Inte som anmäldes i alla fall. Vanlig fylla, småbråk och att någon stoppar handen innanför småtjejernas trosor räknas inte.

Och medan mammor och pappor sitter nöjda och läser i tidningen om den lugna valborgsmässonatten vaknar deras tonåringar till liv igen i rummet intill. Bakfulla, ångerfulla, kanske utnyttjade eller blåslagna. Eller både och. Medan ungarna ligger på toaletten och kräks konstaterar den schyssta farsan att det var tur att han köpte ut en flaska vin åt dottern och hennes kompis så han vet vad de fick i sig i går. Vad han inte anar är att han egentligen bara vet vad de drack under första tredjedelen av kvällen.
Och morsan i lägenheten under, som vill vara polare med sina kids och gör sig populär genom att bjuda dem på drinkar i hemmets lugna vrå, hon fattar inte att det hon gör är kriminellt. Men vad som är än värre är att hon inte heller fattar att hon i sitt spel att vinna barnens vänskap satsar jäkligt högt, nämligen med deras liv.

Och medan mammor och pappor sitter nöjda och läser i tidningen om denlugna valborgsmässonatten vaknar deras tonåringar till liv igen i rummet intill. Bakfulla, ångerfulla, kanske utnyttjade eller blåslagna.

Men det finns också de föräldrar som inte gör något fel. De som verkligen tycker att det är för jävligt hur samhället har blivit, som är förbannade över den höga kriminaliteten, att våldtäktsdomarna är för lindriga och skolan för slapp. De som suckar och stönar över att alla andra, som ska ta hand om allt det där, inte gör sitt jobb.

Men inte heller de föräldrarna är ute på valborgsmässonatten. Och ser hur ungarna springer runt med spritflaskor i händerna, hur den myndiga killen övertalar sin nyfunna, minderåriga, plakatfulla tjej att hänga med bakom buskarna. De hör inte sparkarna och slagen från gångtunnlarna eller skriken från skogsdungarna. För i så fall skulle de inse att man inte kan överlämna problemet åt någon annan.

Ingen förälder skulle drömma om att släppa kontrollen över sin tvååring på en tunnelbaneperrong eller ett båtdäck och förlita sig på att någon annan ser till att inte ungen råkar illa ut. Men när barnet fyllt tretton är saken en annan. Då lutar man sig tillbaka med fredagsdrinken i handen och förväntar sig att någon annan ska sköta jobbet.

Ni mammor och pappor som tror att det är polisen och fältassistenterna som ska se till ditt barn de kvällar och helger som du kopplar av har missuppfattat saken. 

Mina vänner, ni valde själva att bli föräldrar och det ansvaret försvinner inte i och med att ungen kan gå in och ut genom dörren själv. Tvärtom, det är nu allvaret börjar! Nu kan vi snacka vaknätter!

Låt bli att ge dem alkohol, sätt gränser som ni håller, håll er nyktra själva och var ute där de är!


Forskningen talar sitt tydliga språk; barn som har engagerade föräldrar och starka, goda förebilder är så gott som vaccinerade mot droger och annan skit. Det är er det hänger på, kära föräldrar. När valborg stundar, tätt följt av skolavslutningen, tätt följd av midsommar, tätt följd av resten av era ungars tonårstid. Det är er det hänger på om ungarna ska slippa vakna upp dagen efter och må skit. 

Låt bli att ge dem alkohol, sätt gränser som ni håller, håll er nyktra själva och var ute där de är!

Först då kan ni läsa i tidningen att det varit en lugn valborgsmässonatt och veta om det faktiskt stämmer.