Låt renässans och barock sätta tonen i trädgården

Låt Renässans Och Barock Sätta Tonen I Trädgården

I mångt och mycket har renässansen och barocken stått förebild för våra nutida trädgårdsideal. Idag populära grepp som terrassering, siktlinjer och utsikter, rumsindelning och pergolor användes redan under den italienska 1500-talsrenässansen storslagna trädgårdar.

Text: Dan och Ann-Christin Rosenholm
Bild: Dan Rosenholm

Rosenportaler, buxbomskvarter med lavendel, trädgårdsdammar, pergolagångar, djupskapande perspektiv, kontakt mellan inne och ute och samspel med omgivningen står idag på mångas trädgårdsönskelista. Allt det här var man mästare på redan under 1500- och 1600-talet. Den tidens trädgårdar var visserligen långt mycket större än dagens svenska tomter, men principerna var desamma då som nu.

Många klassiska italienska trädgårdar, som Isola Bella i Lagt Maggiori, består av branta, terrasserade tomter som skapar dramatik.
Många klassiska italienska trädgårdar, som Isola Bella i Lagt Maggiori, består av branta, terrasserade tomter som skapar dramatik.

Ta terasser till exempel. Kännetecknande för många klassiska italienska trädgårdar är deras branta, terrasserade tomter och de utsikter som samspelar med omgivningen och skapar stor dramatik. Barockträdgården på ön Isola Bella är det kanske mest lysande exemplet, med sitt läge mitt i Lago Maggiore och strålande utsikt in över Alperna. Och även om få platser kan tävla med dess skönhet så vinner de flesta kuperade trädgårdar på terrasser och att förstärka effekten av de utsikter som finns.

Kort om renässans och barock

Men först lite bakgrund om renässans och barock. Renässansen betecknar en kulturell, konstnärlig och vetenskaplig epok då de antika idealen på nytt väcktes till liv. Det var en period sjudande av aktivitet och kreativitet med avgörande betydelse för den västerländska trädgårdskonstens (och civilisationens) utveckling. Renässansen utgick från Italien där man räknar epoken från början av 1400-talet till slutet av 1500-talet. I Sverige var det först på 1600-talet som renässansens ideal på allvar slog igenom i slottsträdgårdarna.

På 1600-talet efterträddes renässansen av barocken, vilken främst utvecklades i Frankrike under Ludvig XIV:s tid och pågick några decennier in på 1700-talet. Barockens trädgårdar tog avstamp i renässansen. De har många likheter; vatteninslagen, axialiteten, utsikterna, geometrin och vikten av samhörighet mellan hus och trädgård. Barocken ville däremot visa människans makt över naturen, detta till skillnad från renässansen som eftersträvade ett samspel med omkringliggande landskap. Under barockens era blev de formella trädgårdarna allt större och pampigare.

Terasser

Från att under medeltiden ha varit slutna och innestängda kom renässansens trädgårdar att rikta sig utåt och samspela med omgivningen. De började betraktas som stiliserade modeller av naturen som skulle synliggöra dess dolda geometri. Här finner vi den kuperade terrängen i form av terrasser, naturliga bäckar förvandlade till konstgjorda vattenanläggningar och grönska formad till parterrer och boskéer – ofta med enkla geometriska former som kvadraten, cirkeln och korset som grund.

Under 1500-talet placerade arkitekterna i ökande utsträckning de italienska herresätena på branter som erbjöd vackra utsikter över pastorala landskap. Detta ledde till skapandet av terrasser i olika nivåer för att bättre utnyttja de kuperade tomterna. Parallellt kom utomhusmiljöer att alltmer betraktas som en förlängning av huset och del av den övergripande arkitekturen. Följaktligen började man att betrakta trädgården som uppbyggd av rum på liknande sätt som inomhus. Rum för varierande ändamål: festmiddagar, musik, teater, avkoppling, lek och spel.

Med utsikt över vida fält har Sigfred Petersen utanför Køge på Själland skapat terrasser ovan ett vattendrag. Terrassering fungerar i alla skalor, på alla platser, i de flesta lutningar.
Med utsikt över vida fält har Sigfred Petersen utanför Køge på Själland skapat terrasser ovan ett vattendrag. Terrassering fungerar i alla skalor, på alla platser, i de flesta lutningar.

Rundade teatrar

I en del av tidens trädgårdar finns kompletta teatrar uppbyggda av växter eller stenliknande material. En halvcirkelformad bakgrund, som någon teaterscen, skapar effektivt djupkänsla –  konstruktionen återkommer på många ställen i italienska renässans- och barockträdgårdar. På det här sättet kan en parterr eller ett vattenarrangemang utformas för att öka intrycket av djup. För att inte tala om alla grottos, de konstgjorda grottor vilka ofta hade en skålad form.

I Teatro di Verdura, i Villa Reale di Marlias trädgård utanför italienska Lucca från 1650-talet, förstärker den halvcirkelformade scenen.
I Teatro di Verdura, i Villa Reale di Marlias trädgård utanför italienska Lucca från 1650-talet, förstärker den halvcirkelformade scenen, i kombination med portarnas vinkling, känslan av djup och rymd.
I Villa Oliva-Buonvisis vattengrotta, också i närheten av Lucca, används den skålade formen för att skapa djup.
I Villa Oliva-Buonvisis vattengrotta, också i närheten av Lucca, används den skålade formen för att skapa djup. Konstgjorda stalaktiter förstärker känslan av mystik.
Den svenska trädgårdsikonen Ulla Molin tänkte på sin trädgård som en scen. Likheten med de italienska gröna teatrarna syns tydligt, den välklippta idegransfonden och buxbomskloten.
Den svenska trädgårdsikonen Ulla Molin tänkte på sin trädgård som en scen. Likheten med de italienska gröna teatrarna syns tydligt, den välklippta idegransfonden och buxbomskloten.

Giardino segreto

Även renässansmänniskorna hade behov av att dra sig undan och vara privata, vilket man kunnat i den slutna medeltida trädgården, hortus conclusus. Därför växte ytterligare en typ av trädgårdsrum fram: den hemliga trädgården, eller giardino segreto som det heter på italienska. En dold trädgård i trädgården som det helst inte skulle gå att hitta ingången till för den som inte kände till den. Där kunde man dra sig tillbaka för kärleksstunder eller enskild kontemplation. Idén är lika aktuell nu som då. En hemlig trädgård är nog just vad många stressade nutidsmänniskor skulle behöva. Varför inte göra en till sommaren?

I en giardino segreto ska ingången vara svår att hitta och därinne får det gärna var skumt och väldigt undangömt. Bilden från Wickham Lodge i orten Aylesford, Kent, England
I en giardino segreto ska ingången vara svår att hitta och därinne får det gärna var skumt och väldigt undangömt. Fungerar lika bra på en villatomt som vid ett slott i Toscana. Bilden från Wickham Lodge i orten Aylesford, Kent, England

Siktlinjer

En trädgård skapas inte av enskilda detaljer. Den komponeras av delar som samverkar med varandra, med huset och omgivningarna utanför. Detta var man noga med under både renässansen och den efterföljande barocken. Under senare delen av renässansen började man utgå ifrån en mittaxel, i form av en bred gång som gick från byggnadens mitt och rakt ut i trädgården. På det sättet åstadkoms en fri siktlinje som bidrog till att skapa djup.

Portaler har djupverkan och kan användas för att förstärka effekten av en utsikt, även om det knappast behövs här i barockträdgården Isola Bella i Lago Maggiore.
Portaler har djupverkan och kan användas för att förstärka effekten av en utsikt, även om det knappast behövs här i barockträdgården Isola Bella i Lago Maggiore.
Landskapsarkitekternas egen italienska favorit, Villa Gamberaia i närheten av Florens, är formellt uppbyggd, med korsande siktlinjer, terrasseringar och utsikter.
Landskapsarkitekternas egen italienska favorit, Villa Gamberaia i närheten av Florens, är formellt uppbyggd, med korsande siktlinjer, terrasseringar och utsikter.

Eftersom trädgårdarna runt de italienska slotten och herresätena ofta låg naturskönt belägna på höjder erbjöd huvudaxeln även en effektfull utblick mot omgivande landskap. Aldrig blir väl en utsikt så magisk som när den skymtas i en smal öppning – och när öppningen är bortre änden av en tydlig axel fungerar den dessutom som en fullkomlig magnet på vår blick. Prova själv, om du har möjlighet, på din egen tomt. Utsikten kan vara något så enkelt som en vacker kruka en bit bort eller ett fint träd på granntomten. Och man behöver inte följa regler slaviskt. Man får fuska med axelns placering om helhetsintrycket förbättras. Det gjorde även renässansens och barockens trädgårdsarkitekter.

I Villa Gamberaia löper inte huvudaxeln genom huset utan mellan huset och en hög mur
I Villa Gamberaia löper inte huvudaxeln genom huset utan mellan huset och en hög mur. En anpassning till platsens förutsättningar som bidragit till dess unika atmosfär.
En fri siktlinje som går tvärs igenom huset och ut på andra sidan skapar djup och dramatik samtidigt som man får fin kontakt mellan ute och inne. Bilden är från landskapsarkitekt Gunnar Martinssons trädgård på Ven i Skåne.
En fri siktlinje som går tvärs igenom huset och ut på andra sidan skapar djup och dramatik samtidigt som man får fin kontakt mellan ute och inne. Bilden är från landskapsarkitekt Gunnar Martinssons trädgård på Ven i Skåne.

Stilfulla parterrer

En parterr (från franskans par terre, på marken) är ett finare trädgårdsrum, inte sällan en terrass, uppbyggd av låga klippta växter utlagda i ett vågrätt, geometriskt mönster. Vanligtvis genomkorsas parterren av axlar i form av gångvägar så att symmetriska kvarter bildas. Kvarteren kantades under renässansen av klippta häckar av till exempel liguster, lavendel, rosmarin och myrten.

Buxbom, som började användas mer allmänt för större häckpartier först i slutet av renässansen, är ändå det vi förknippar mest med formträdgårdar från den här tiden. Under barocken skapades storslagna broderiparterrer med låga klippta slingor av buxbom, de kunde vara uppbyggda i komplicerade mönster efter speciella mönsterböcker.

Parterr med komplicerat barockmönster och färgat markmaterial från Villa Reales trädgård utanför Lucca.
Parterr med komplicerat barockmönster och färgat markmaterial från Villa Reales trädgård utanför Lucca. Skalan är dock blygsam och kan fungera som inspiration för den egna täppan.

Även om det inte är speciellt svårt att förstå den förtjusning för buxbom som vuxit fram här i Sverige under det senaste halvseklet finns inte särskilt många skandinaviska privatträdgårdar med parterrer i barockens anda, men några finns och man kan möjligen hoppas på att nya skapas. För det går nästan inte att misslyckas med att åstadkomma det där lilla extra med en symmetriskt uppbyggd parterr i ett trädgårdsrum. Vanlig buxbom, Buxus sempervirens, går alldeles utmärkt att använda upp till och med odlingszon 3. För kärvare klimat kan man använda till exempel hybrididegran ’Farmen’ (zon 5) och måbär ’Schmidt’ (zon 6). Sedan kan man ha perenner, rosor, grönsaker eller färgat grus inuti kvarteren. Hur man än gör blir det ett formstarkt, stilrent inslag som gör den mest alldagliga trädgård till något lite extra.

Maryhills buxbomsträdgård i Lund anlades i början av 1950-talet. Grundplanen är formell med fyra häckinfattade rabattkvarter och en rundel i mitten.
Maryhills buxbomsträdgård i Lund anlades i början av 1950-talet. Grundplanen är formell med fyra häckinfattade rabattkvarter och en rundel i mitten. De häpnadsväckande formklippta figurerna ger den ett uppsluppet och avslappnat intryck.
Genom Villa Gamberaias vattenparterr fortsätter siktlinjen mot den djupskapande, halvcirkelformade Teatro di Verzura.
Genom Villa Gamberaias vattenparterr fortsätter siktlinjen mot den djupskapande, halvcirkelformade Teatro di Verzura. Där förstärks utsikten mot Florens av de uppklippta fönstren.

Fontäner och vattenskämt

Kaskader av vatten som sprutar från fontäner, statyer eller helt enkelt kommer från ingenstans och överraskar den oinvigde besökaren hör renässansen till. Vattenskämten, giochi d’acqua, kunde till och med vara så konstruerade att när personen som fått den oväntade vattenstrålen på sig försökte komma undan, drabbades han av en ny träffsäker stråle strategiskt placerad i den naturliga flyktvägen. Ofta var vattenskämten placerade inne i de under renässansen så populära konstgjorda grottorna, vilket gjorde det än svårare att snabbt komma undan. Just såna detaljer kanske inte uppskattas alltför mycket av moderna trädgårdsbesökare, men vatten är onekligen ett effektivt sätt att förhöja intrycket av en trädgård och någon snällare variant av vattenskämt kanske inte heller skulle vara helt fel för dagens trädgårdar.

Vattenkonster kännetecknar renässans och barock. I Villa Garzoni, Toscana, är det storslagenhet som gäller för de väl tilltagna symmetriska fontänerna vid anläggningens fot.
Vattenkonster kännetecknar renässans och barock. I Villa Garzoni, Toscana, är det storslagenhet som gäller för de väl tilltagna symmetriska fontänerna vid anläggningens fot. Terrakottafigurer blickar från terrasserna ut över människornas stordåd.

Dan Rosenholm

Skribent och fotograf inom trädgård, parker, odling och natur, såväl i Sverige som internationellt. Författare till tio böcker.