Machoman eller mysgubbe?

Machoman Eller Mysgubbe?

Som så många andra fick Dag Öhrlund aldrig någon hund när han var barn. Som reporter var det svårt att kombinera hund med resor och utlandsjobb. Den efterlängtade hunden kom att dröja tills han var över 50 år – men nu går han all in som hundägare.

Foto: Lotta Modin

Knackandet på dörren till Dags skrivarlya på Gärdet i Stockholm avslöjar att den kinesiska nakenhunden Sigge inte bara är en sällskapshund, han är vakthund också. Med viss tvekan blir okända besökare nådigast godkända, lite lek där han får jaga handen underlättar. När detta är avklarat går han nöjt och lägger sig på sängen.
– Ja, där ligger han oftast när han är här. När jag har suttit för länge framför datorn hoppar han upp på skrivbordet. Han är nöjd bara han får vara med, berättar Dag.

Kärlek för hundar har Dag alltid haft, kärleken för nakenhundar väcktes i Florida, där familjen bor ibland.
– Vi satt ute och fikade när nåt som såg ut som en jättestor jävla råtta kom farande över gräsmattan. Den sprang raka vägen fram till min fru Carina, hoppade upp i hennes knä och tog en tugga av hennes ostmacka, berättar Dag och myser.
Den jättestora råttan visade sig vara Spike, ”the lawn man’s” nakenhund. Så kom det sig att Spike bodde hos dem när de var i Florida.
– Vi hade bestämt att vi inte skulle ha några djur. Både en katt och en valp, som Carina fått i present, blev överkörda. Det gör ju så ont när de dör. Men Spike fick oss att tänka om, säger Dag och tittar på Sigge som oberörd sover vidare.

Bortskämde Sigge

För sex år sedan kom Sigge, vars hela namn är Carl Sigvard ÖhrHund, till familjen. Han har en egen blogg som heter Hightass och en egen Facebooksida. Enligt dottern Josephine som hälsar på i skrivarlyan, är han väldigt bortskämd. Dag skrattar och håller med och berättar att Sigge har en egen byrå med kläder och koppel, sovplats i varje rum och serveras ofta den finaste ekologiska hundmaten.
– Så bortskämda var inte vi när vi var små, säger Josephine.
– Visst skämde vi väl bort er också? protesterar Dag och ser både lite orolig och förbryllad ut.
– Jo, men vi fick inte franska märkeskläder som Sigge får. Och när vi inte tyckte om maten sa ni bara att vi skulle vara tysta och äta upp. Om Sigge inte gillar maten jollrar du: ”Var det inte gott Sigge? Då får du hummer istället.”
Dag skrattar gott och medger att det är sant. Sen berättar han en historia som dottern Isabell brukar dra upp när de pratar om hans relation med Sigge.
– Det var en dag när Isabell kom hem och jag höll på att kela och prata med Sigge. Hon ropade nåt i stil med: ”Hej pappa, jag är hemma nu!” men jag svarade inte utan pratade med Sigge. Hon ropade igen, och jag fortsatte gulla med Sigge. Hon sa då att hon lika gärna kunde flytta hemifrån eftersom han inte ens märkte henne längre. Då ska jag ha sagt: ”Hörde du Sigge, snart får du eget rum!”.
Dag poängterar att han påstås ha sagt så, men glittret i ögonen avslöjar honom.

Sigge är inte bara aktiv på nätet, han har varit med Dag i tv två gånger. Andra gången var i en intervju i Nyhetsmorgon på TV4 då redaktionen krävde att han skulle vara med. Att han väl där vände rumpan mot kameran hela tiden är en annan historia.
– Folk kommer ihåg honom, inte mig eller vad mina böcker heter, skrattar Dag godmodigt och tar en klunk kaffe.

Hundens perspektiv

Hundar och deras beteende fascinerar Dag. Det är anledningen till att han startade Sigges blogg där han skriver om världen ur hans perspektiv.
– Jag skulle ge vad som helst för att få prata med Sigge en dag. Få veta varför just den där busken är bättre att kissa på än den bredvid, få reda på varför han beter sig på olika sätt. Vad tycker han om exempelvis en buss? Ser han bara en enorm plåtlåda som låter?

Med tiden har det visat sig att Sigges röst på de olika sociala medierna kan användas i PR-syfte för husse, men det var inte tanken från början.
– Ja, många saker är effektivare när de kommer från Sigge. Till exempel är det bättre att Sigge skriver ett klagomål ur sin synvinkel till kommunen än att jag gör det, och bifogar några hundgodisar. Jag kan tillägga att han är en hård förhandlare. Dessutom kan han säga saker som jag skulle få fyra år på Hall för, flinar Dag med småjävlar dansande i den blå blicken.

Hundar är underskattade

– Jag förstår inte folk som inte tycker om djur. Framför allt förstår jag inte dom som gör djur illa, det borde vara dödsstraff på det. Hundar ger en total tillgivenhet, verkligen total. Hur kan man inte tycka om det?
Den skämtsamma stämningen har försvunnit, rösten är både allvarlig och barsk när Dag fortsätter:
– Hunden är underskattad i samhället. Jag tänker på: A: polishundar, B: servicehundar, C: hundar på sjukhem och liknande. Nej, hundars fulla kapacitet är inte utnyttjad. Och vi ska inte glömma bort glädjen! Hundar innebär så väldigt mycket glädje, det är som de säger: ”DU är här!”.
Det går inte att missta sig på den kärlek och tillgivenhet som Dag känner för hundar i allmänhet och Sigge i synnerhet.

Rutiner

– Vi har inga rutiner. Allt beror på vad vi har att göra och vem som är hemma eller bäst har tid för Sigge, berättar Dag medan han ger ett tuggben till Sigge.
Men några rutiner avslöjas ändå. När Sigge är med i skrivarlyan följer han alltid med på lunch. I sin väska. Anledningen är att Sigge inte tycker om att vara ensam. Han växte upp i en familj med flera hundar och vande sig helt enkelt aldrig vid att vara själv.
– Så jag har fått tillstånd av krögarna på min stammiskrog att ha med Sigge. Då sitter han stilla som ett litet ljus mitt emot mig på en egen stol. För han vet att när jag har ätit klart och dricker kaffe får han alltid några flarn.

Vidare firas Sigges födelsedagar alltid på restaurangen Himmelska hundar där han får smörja kråset rejält.
– Och så träffar han regelbundet sina älskarinnor Alice och Kajsa. Det är två tikar i Uppsala som Sigge bor hos när vi är i Florida, säger Dag och ler busigt. Annars är han svag för goldendamer, gärna cougars*.

Sådan husse – sådan hund?

Skönheten och Odjuret?

Mord, blod och psykopater är vardagsmat för Dag som har skrivit toppsäljande böcker i många år och i flera olika genrer. Mest känd är han för serierna om psykopaten och seriemördaren Christopher Silfverbielke som han skrivit tillsammans med Dan Butler, och kommissarie Ewert Truut. Vi är vana att se Dag porträtteras som stenhård och iskall, ofta tillsammans med Sigge i olika kläder. Det vill säga en total krock mellan machoman och liten och skir hund.
– Jaha, du menar att jag borde ha en amstaff? säger Dag tankfullt och stryker sig över hakan. Tänk att det har ingen frågat förut.
Sen berättar han att det är fotograferna som vill porträttera honom så, det är inget önskemål vare sig från honom själv eller från förlaget.
– Jag är inte ett dugg macho. Jag kör ju till och med tråkiga bilar numera!
– Pappa är en mysgubbe, flikar Josephine in och Dag småler. På ett inte alls obelåtet sätt.

Och visst finns det väl vissa likheter mellan den buttre men godhjärtade kommissarie Ewert Truut och Dag?
– Hahaha, jo Ewert är i högsta grad mitt alter ego, skrattar Dag och vänder sig om och börjar vant och med ömma händer byta kläder på Sigge inför fotograferingen.

* Cougars=pumor, d.v.s. äldre damer som raggar yngre män, eller gillar att bli raggade av yngre män.

Fakta

Dag Öhrlund
Ålder: 60 år
Familj: Gift med Carina, två vuxna döttrar Isabell och Josephine
Bor: Sollentuna norr om Stockholm och Florida, USA
Yrke: Författare, journalist och fotograf
Engagemang: Stödjer Läkare utan gränser, Frälsningsarmén, Missing People och Sollentuna kvinnojour, är medlem i Bikers Mot Mobbning, BMM
Hund: Den kinesiska nakenhunden Carl Sigvard ÖhrHund, 6 år, som oftast kallas Sigge

Kinesisk nakenhund 
Rasen heter Chinese Crested dog och finns i två varianter: naken (hairless) och powder puff. Sitt namn till trots är den inte naken. Powder puff har päls över hela kroppen och hairless ska ha päls på hjässan, öronen, svansen och tassarna.

Kinesen räknas till dvärghundarna. Den är alert, mycket intelligent, påhittig och självständig men tycker mycket om att både vara med sin ägare och till lags, om det inte finns viktigare saker att göra. De flesta tycker om promenader och kan i regel gå lika långt som husse eller matte, men inte i regn eller kyla. Mankhöjden ska vara 28–33 centimeter hos hanen och 23–30 centimeter hos tiken. Maxvikten är 5,5 kilo och normal livslängd är 12–15 år.

Källa: Chinese Crested Club, www.ccclub.se, Wikipedia

(Reportaget har varit publicerat i Härliga Hund, 2018)