Mästerligt mode från två olika sekel

Mästerligt Mode Från Två Olika Sekel

Hon grundade Sveriges första modehus i slutet av 1800-talet. Han är modedesignern och kreatören bakom Sara Danius Nobelklänningar.

I höst uppmärksammas skräddardottern Augusta Lundin och modemästaren Pär Engsheden i fina utställningar på Thielska Galleriet respektive Nationalmuseum. 

Två mästerliga modekreatörer i varsitt sekel av svensk haute couture.

Tänk er ett modehus i slutet på 1800-talet, mitt i centrala Stockholm, där hundratals skickliga sömmerskor i ateljéer skapade modeskrädderi av högsta klass i vackra tyger importerade från Italien och Frankrike.

Mycket har varit okänt kring skräddardottern Augusta Lundin som 1863 for från skånska Kristianstad och öppnade modehus. Men en stor utställning på Thielska Galleriet och boken Augusta Lundin Haute Couture på svenska (Appell Förlag) lyfter med rätta fram hennes modegärning.

Det är en berättelse om visioner, driftkraft och framsynt företagande.

Högre sömnad, haute couture, syns i hantverket på insidan av plaggen. Här ett dräktliv från ateljéerna hos skräddardottern Augusta Lundin som grundade Sveriges första modehus. Foto: Thielska Galleriet.
När Augusta Lundin grundar sin modeateljé råder turnyrmodet. Kvinnor bar särskilda vadderade kuddar under plaggen som lyfte tygsjoken kring kring bakdelen. Modellen är signerad Worth som sägs ha fått idén är han såg hur tvätterskor fäste upp kjolarna baktill när de sköljde tvätt.
Den här snitsiga promenaddräkten i mönstrad silkessammet och atlassiden har burits av Ebba von Eckermann. Foto: Göran Schmidt/Hallwylska museet/SHM

Augusta Lundin startade först sömnadsateljé på Malmskillnadsgatan i tre små rum. Men snart fick Augusta rykte om sig, hon var skicklig och pålitlig. Kundkretsen växer stadigt och modeentreprenören Lundin växlar upp såväl kundkrets som modegrad och företaget och flyttar till nya lokaler.

Modest klädd i svart, bestämd och beslutsam att ”hålla sig till sin affär och vid modet”. Augusta Lundin var en föregångskvinna inom såväl modets haute couture som framsynt företagsledare med bra vilkor för sömmerskorna. Målning av Robert Lundberg. Foto: Per Myrehed/Thielska Galleriet.

Kungliga kunder, adelsdamer och borgarfruar anlände till modehuset Augusta Lundin för sina beställningar. Här fanns de senaste modellerna från Paris som skars till och syddes upp av flinka fingrar i fransksömnad – haute couture på svenska.

Augusta Lundins ateljé. Först 1893 kom eletriskt belysning, innan dess hade sömmerskorna arbetat i dagsljus och under fotogenlampor. Foto: (c) Historisk Bildbyrås samling

Mamsell Augusta som hon kallas blir efter några år bekant med tidigare direktören Gustaf Bobergh som i sin tur hade grundat modehuset Worth & Bobergh i Paris. 

Via Bobergh får Augusta Lundin ensamrätt till huset Worth toiler, moderiktiga modeller tillklippta i tyg. Hon hade redan drottningar, hovdamer och Selma Lagerlöf i sitt kundregister. Nu fick Augusta ensamrätt till senaste Parismodet via Worth och kunde importera exklusiva tyger från Frankrike och Italien.

Inte undra på att dåtidens fashionistas på slott, herresäten och stadsvåningar lockades och flockades i Augusta Lundins provrum och salonger på Brunkebergstorg 2.

Moderätt med underklänning i vitt siden, kjoltunika med blombroderier och midjeband i siden knuten som stor rosett. Uppsydd 1913 av skickliga sömmerskor till Blanche Bonde som var kund hos modehuset Augusta Lundin. Göteborgs Stadsmuseum, 2020. Foto© Kristin Lidell.

Jakten på modeplaggen

Utställningen Augusta Lundin – Sveriges första modehus på Thielska Galleriet är resultat av två års gediget detektivarbete. Modejournalisten Lotta Lewenhaupt och Anna Bergman Jurell, dräkthistoriker, har letat i museisamlingar, på gods och slott.

Allt började med ett tips. Annas mamma hade en väninna med en stor samling äldre kläder, fanns där något av intresse?

– Vi tittade igenom garderoben, upptäckte Augusta Lundins etikett i flera vackra klänningar. Borde vi inte göra en utställning om kvinnan bakom Sveriges första modehus? berättar Lotta Lewenhaupt.

Med erfarenhet av tidigare klädutställningar kontaktade Lotta och Anna dåvarande intendenten på Thielska Galleriet, Patrik Steorn som nappade på idén. Nu startade jakten på allvar. Hur mycket – och var – fanns kvar av Augusta Lundins modeplagg?

Balklänning i siden enligt edwardianskt modesnitt med smal midja och veckat, draperat och dekorerat liv, axelband med sydda rosor. Klänningen beställdes runt 1904 av Anna Beck-Friis, en av Augusta Lundins stora och betydelsefulla kunder. Foto: Ewa-Marie Rundquist ur boken Augusta Lundin Haute couture på svenska (Appell Förlag).

En hel del rekvisita och plagg till utställningen kunde lånas in från museer runt om i landet. Men merparten av de 50 vackra och alldeles unika plaggen kommer från privatapersoner.

– Det är haute couture, fransksömnad i aftonklänningar, dräktliv, jackor och kjolar som hamnat i utklädningslådan. 

De privata inlånen, att hitta alla de vackra, glömda och gömda plaggen har varit roligast i projektet, menar Lotta Lewenhaupt.

– Att stå på kallvinden på godset Söderö och gräva fram det ena plagget efter det som beställts och burits av Anna Beck-Friis. Det var en skattkammare! 

– Allt var otroligt välbevarat, troligen tack vare kylan. Det enda som inte klarat sig var ullplaggen, dem hade malen tagit. 

I Anna Beck-Friis garderob hittades en blekrosa aftonklänning i sidenrips och chiffong med broderier av pärlor och snäckskal, daterad 1908. 

– Den är nog min favorit i utställningen, och en modell som kom från just modehuset Worth i Paris, säger Lotta. 

Året är 1908 och modellen från modehuset Worth i Paris. En aftonklänning i så kallad tubmodell, uppsydd i rosa sidenrips, sidenchiffong med broderier av glaspärlor och snäckskal och kantningar och midjeband i satin. Beställd och buren av Anna Beck-Friis på godset Söderö, en av modehuset Augusta Lundins stora stamkunder. Foto: Ewa-Marie Rundquist.

Det är inuti plagg som det skickliga hantverket blir synligt. Här syns couturens hemligheter i dräktliv, konstruktionen med sydda spalter för stålfjädrar som formade siluetten.

Ofta syddes klänningarna tvådelade med dräktliv och kjolar för sig. På så sätt kunde toiletterna varieras. Här är dräktliv som visas i utställningen Augusta Lundin Sveriges första modehus på Thielska Galleriet i Stockholm. Foto: Charlotte Brundin

Men att vända ut och in på plagg inlånade från museerna var inte till att tänka på, berättar Lotta Lewenhaupt.

– Räddningen kom när vi på kallvinden i Anna Beck-Friis garderob hittade flera dräktliv. Nu kunde vi visa själva hantverket i utställningen och bygga en ateljémiljö med provdockor, tyger, band, knappar och detaljer som vi vet en gång funnits hos modehuset Augusta Lundin.

Atmosfär i modeateljén, återskapad i utställningen på Thielska Galleriet. Tyger, band. knappar, dockor har modemässig proveniens och har till en del funnits och används i ateljéerna hos Augusta Lundins modehus på Brunkebergstorg.

Något som förvånat Lotta Lewenhaupt när hon undersökt modehuset Augusta Lundin är att det är skillnad på en god respektive dålig kund. 

– Ja, sömmerskan kan jävlas. Det märks på Olga von Platens klänning som på insidan har märkliga lappar i insyningarna och faktiskt inte så snygga sömmar alls. Hon var uppenbarligen inte en trevlig kund.

Storkunden Anna Beck-Friis vackra toiletter däremot är toppklass. Men så var hon också en betydande och viktig kund hos Augusta Lundin.

– Hon hade fått en vit hovdräkt uppsydd, vi hittade den på vinden. Vi känner till att det var en mycket modemedveten dam med en make som ville klä sin hustru lika ståndsmässigt och vackert som kungligheterna, berättar Lotta.

Minsann städslades modehuset Augusta Lundin även för maskeradkläder. Temat var 1700-tal och Anna Beck-Friis fick en vacker herdinneklänning siden, tyll och spets uppsydd till maskeraden strax efter sekelskiftet 1900. Använd en gång innan den hamnade i utklädningslådan. Foto: Ewa-Marie Rundquist.

Ett aber finns i all denna efterlämnade haute couture från modehusets ateljéer.

– Ja, tyvärr vet vi inte de enskilda sömmerskornas namn. Som mest hade Augusta 175 sömmerskor anställda och hon fick alltid de allra bästa.

– Hennes sömmerskor fick förkortad arbetstid, gratis mat, betald semester och bättre lön än på andra ställen. Augusta var poppis och flickorna, som hon kallade sina sömmerskor, de stannade hos henne, berättar Lotta Lewenhaupt.

Augusta Lundin driver sitt modehus fram till sin död, men de sista åren hade nya ateljéer ökat konkurrensen om modegrad och kunder. 

Så vacker, uppsydd på tidigt 1900-tal hos Augusta Lundin som balklänning. Under åren har modellen i sidenduchess ändrats och sytts om. Foto: Ewa-Marie Rundquist.

När Augusta Lundin är i 70-års åldern blåser nya modevindar på allvar, men själv hänger hon inte riktigt med.  

– Hon saknar känslan, ser inte det nya i tiden. Då har även Worth modehus i Paris lagt ner. 

År 1939 avvecklas modehuset Augusta Lundin helt.  

Vem axlade då modemanteln?

– Det var NK:s franska. Det är de som tar in modeller, toiler, från flera franska modehus, bland andra Paul Poiret. Nu finns mer att välja för haute couture-kunden i Sverige.

För modeoraklet Lotta Lewenhaupt har det varit en rolig utmaning att gräva fram fakta och skapa en utställning kring Sveriges första modehus. Spännande och lite stressigt stundtals. Trots bristen på plagg och inlån i början har dock det svåraste varit att få fram en bok.

– Museimedel fanns tyvärr inte ens till en utställningskatalog, så det blev att söka bidrag och hoppas att det skulle komma pengar, berättar Lotta.

Men en fin bok blev det till slut om den framstående – och framsynta – kvinnliga modeentreprenören Augusta Lundin. Boken Augusta Lundin Haute couture på svenska (Appell Förlag) är fylld med fakta, modehistoria, arkivbilder och, inte minst, nytagna modebilder av fotograf Ewa-Marie Rundquist.

Boken om Augusta Lundin speglar plaggen i Thielska Galleriets utställning, men mycket mer och speglar såväl tiden som modet under några decennier i slutet av 1800-taler och början på 1900-talet. Boken är utgiven på Appell Förlag.

Missa inte! 

Utställningen Augusta Lundin – Sveriges första modehus visas på Thielska Galleriet i Stockholm till 24 januari 2021. Därefter går utställningen vidare till Malmö museer 20 februari-3 oktober 2021 för att fortsätta på Göteborgs stadsmuseum.   

”Mode är sin tids spegel”

Lotta Lewenhaupt, journalist och modeexpert som tillsammans med dräkthistoriker Anna Bergman Jurell skapat en utställning och en ny bok om Augusta Lundin Sveriges första modehus. Foto: BladhbyBladh

Lotta Lewenhaupt menar att projektet med utställningen och boken kring Augusta Lundins modegärning är ett pionjärarbete. Ett projekt som belyser vikten av mode och, i alla fall vad det gäller Sverige, en annan syn på vad mode är.

– Mode speglar alltid sin tid. Så var det på Augusta Lundins tid, så är det idag och så är det över hela världen.

– Men i Sverige har mode inte varit fint. Det har inte varit kultur, man talade inte om det. Vi som arbetade på damtidningar och sysslade med mode ansågs ytliga och fåniga. Med den inställningen så struntar man ju i sin egen modehistoria. 

Designern Pär Engsheden skapade fyra fantastiska Nobelklänningar till akademiledamoten Sara Danius. Nu ingår de vackra plaggen i Nationalmuseums samlingar och visas i en egen utställning på museet i höst. Foto: Nationalmuseum.

Först på 2000-talet blev modevetenskap ett erkänt ämne för högre studier i Sverige. Först då inser man att mode faktiskt är kultur, säger Lotta Lewenhaupt. 

– Då kommer också modedesigner som Lars Wallin, Pär Engsheden och Diana Orving (som faktiskt är självlärd) och modet får den självklara plats i sin samtid som det bör ha.

Mer om mode!

Stiliga Sara Danius var road av mode och såg den potential som fanns inom modeskrået. Danius Nobelklänningar, skapade av modedesigner Pär Engsheden var något alldeles extra. De fyra klänningarna samt accessoarerna visas nu i en egen utställning på Nationalmuseum i Stockholm. Foto: Carl Bengtsson

En match made in modeheaven. Så skulle man kunna beskriva samarbetet mellan Sara Danius och modedesigner Pär Engsheden. De fyra Nobelklänningar som Pär Engsheden och Sara Danius skapade tillsammans fick ett starkt symbolvärde och manifesterar vad couture står för i Sverige idag.

Pär Engsheden driver ett forskningsprojekt på Beckmans Designhögskola där han bland annat just undersöker vad modeformgivning, couture, står för i vår samtid. Pär är även curator för utställningen med Sara Danius fyra Nobelklänningar, skapade 2015-2018, som visas i höst på Nationalmuseum i Stockholm.

Pär Engshedens skiss av Sara Danius lysande kreation till Nobelfesten 2018, den som blev hennes sista. Sara Danius avled i cancer i oktober förra året.

– Många tror att klänningarna gjordes för att skapa uppmärksamhet. Men det gjordes till Sara i egen hög person. Med kreationernas hjälp förstärkte Sara vem hon var, samtidigt som klänningarna i sin tur stärkte henne, säger Pär Engsheden.

Fotsid klänning i siden med långsmala ärmar och hög hals bar Sara Danius 2015 då hon valts in på stol nummer 7 i Svenska Akademin. Samma stol som Selma Lagerlöf satt på. Vissa stildrag kan spåras också till Selma Lagerlöfs Nobelklänning, sydd 1909 av Augusta Lundin. Så kan modeinspiration och kreativitet vävas ihop över sekler. Foto: Anna Danielsson/Nationalmuseum.

Moderoade Sara Danius och Pär Engsheden blev ett team och klänningarna kom till i ett unikt samspel och konstnärlig förståelse mellan kreatören Pär och beställaren Sara. Pär Engshedens forskning kommer att utges i bokform och berätta om idéer och processer bakom klänningarna.

Detalj från Sara Danius Nobelklänning år 2016, sydd i som reflekterar omgivningens ljus. Runt halsen en choker i svart siden med en ros i siden, paljetter och kristaller samt blad av organza. Inspirationen till klänningen hämtade designern Pär Engsheden och Sara Danius från romanen Förlorade illusioner av Honoré de Balzac. Foto: Anna Danielsson/Nationalmuseum.

Fotografen Carl Bengtsson knöts till Danius och Engshedens mästerliga team med uppgift att fotografera Sara Danius i klänningarna. Dessa vackra foton samt accessoarer som skor och väskor finns nu med i Nationalmuseums utställning.

Fyra alldeles unika kreationer i en utställning, vackert iscensatt av Pär Engsheden med speglar som gör det möjligt för besökare att se hela plaggen ur alla vinklar. Foto: Anna Danielsson/Nationalmuseum.

Sara Danius Nobelklänningar har skänkts till Nationalmuseum av hennes son Leo Jonsson Danius och kommer att blir starten på en ny samling där utvalt mode och couture från nu och framåt i tiden kommer att ingå.

Missa inte!

Utställningen med Sara Danius Nobelklänningar visas på Nationalmuseum fram till 21 februari 2021.

Vacker som en oljemålning. Sara Danius i Nobelklänningen från 2016. Foto: Carl Bengtsson.

Charlotte Brundin

Frilansjournalist/redaktör med uppdrag inom branschpress och copy/content. Skriver om design/inredning, arkitektur/utställningar, trädgård/resor.