Munhälsan viktig vid ätstörningsbehandling

Munhälsan Viktig Vid ätstörningsbehandling

År 2004 startade ett samarbete mellan Folktandvårdens specialistandvård i Örebro och regionens ätstörningsenhet. Nu har munhälsoundersökning och förebyggande insatser blivit en naturlig del av ätstörningsbehandlingen.

Det var tack vare ett forskningsprojekt under 2004 som allt startade.

– Vi såg vissa saker hos de ätstörningspatienter vi studerade som fick oss att reagera. Bland annat att saliven hade sämre buffringskapacitet, mer frätskador på tänder och en ökad grad av bettfysiologiska besvär, säger Carl-Fredrik Arnelund.

Munhälsan viktig vid ätstörningsbehandling
Jenny Eriksson är i dag frisk från sin bulimi som hon lidit av i 29 år
”Jag hade aldrig fixat det här utan Kalle och Kattis. De har verkligen hjälpt mig hela vägen.”
Foto: Maria Eremo

En fortsatt fråga om samarbete ställdes till ätstörningsenheten i Örebro, en fråga som mottogs tacksamt.

– Sedan dess är det sjuksköterskorna hos oss på ätstörningsenheten som informerar nya patienter om att möjligheten till munhälsoundersökning finns, berättar Sanna Aila Gustafsson, enhetschef vid ätstörningsenheten.

Deltagandet är högst frivilligt, kostnadsfritt och gäller alla åldrar.

– Tänderna tillhör kroppen, men dagens ersättningssystem i tandvården tar inte alltid hänsyn till det, säger Carl-Fredrik Arnelund.

Syftet är att ge patienter kunskap och att kunna sätta in förebyggande insatser, men ibland även rehabilitering.

– Jag har fått lära mig mycket av denna patientgrupp, om deras tänder och tändernas status och betydelse. Oftast vet inte deras vanliga tandläkare om patientens situation. Jag anser att vårt samarbete med ätstörningsenheten är hälsoförebyggande.

Patienter får ökad kunskap

Sanna Aila Gustafsson berättar att det finns patienter som efter sitt besök hos specialisttandvården har fått en skjuts i att göra positiva förändringar i olika beteenden. Det kan till exempel handla om att en patient får ökad kunskap om hur kräkningar påverkar tänderna och kan använda den kunskapen till att bryta ett destruktivt beteende med självframkallade kräkningar.

– Den stora gruppen är 13-25 år, men det finns även tioåringar och patienter som passerat 60-årsgränsen som tar del av behandling, säger hon.

Många av patienterna har ångest för sina tänder och Carl-Fredrik Arnelund påpekar vikten av att gå varsamt fram när det gäller denna grupp.

– För det första kan vi inte ta emot dem för tidigt i deras behandling. Vi når fram bättre om de har fått sjukdomsinsikt. Många gånger är skadorna hanterbara och de kan lämna oss med ett lättare sinne.

Det nära samarbetet gör att fler fångas upp och varje år träffar Carl-Fredrik 30 till 40 vuxna patienter med en ätstörningsproblematik.

– Något som är väldigt viktigt med den här gruppen är att undvika att diskutera kosthållning med dem, säger Carl-Fredrik Arnelund.

Sanna Aila Gustafsson är inne på samma linje.

– I vår region har tandläkare blivit bättre på att förstå att mellanmål kan vara bra ur andra perspektiv för en patients välmående. Ta frukt som ett exempel. Många av våra patienter äter mycket frukt och då kan tandläkares kostråd krocka med våra, säger hon.

Ställ öppna frågor till patienten

Gruppen av patienter som redan är inslussade i vården för sin ätstörning är en sak, medan de som ännu inte kommit dit är något helt annat.

– Om du som tandläkare har en patient i stolen med ätstörningar finns det vissa parametrar att titta på. Salivprov är till exempel superviktigt, det säger en hel del om framtida risker. Under de här åren har jag fått med mig vilka frågor jag kan och ska ställa. Det kan till exempel vara öppna frågor i en stressfri miljö så att patienten kan utveckla sitt svar. Eller att ställa frågor kring muntorrhet, mediciner, ilande tänder och bettfysiologiska besvär. Också frågor som inte upplevs hotande utifrån att patienter ofta vill dölja orsaken till exempelvis dental erosion, säger Carl-Fredrik Arnelund.

Att ge patienten tid och utrymme att reflektera. Visa att du är intresserad att hjälpa och boka ny tid för uppföljande samtal är viktigt. Involvera även tandsköterskan/tandhygienisten i omhändertagandet, menar Carl-Fredrik Arnelund.

– Som allmäntandläkare finns det en risk att du undviker att ställa frågor för att det känns obekvämt för dig som behandlare. Beskriv i stället konkret och objektivt vad du ser. Till exempel ”du har frätskador och det kan bero på det här och det här”. Som tandläkare är vi en del i att få patienten att söka vård. Gör allt du kan för att hitta orsaken till att patientens tandstatus är som den är.

Patientens tips till tandläkaren

Jenny Eriksson led av bulimi i 29 års tid. I dag är hon 44 år och frisk. Tack vare all hjälp hon fått med sina tänder har hon tagit tillbaka sitt liv. Här kommer Jennys tips till dig som får en ätstörd patient i tandläkarstolen.

– Det här hade aldrig blivit bra för mig om inte jag hade träffat Kalle och Kattis*. Deras samspel har varit avgörande. De har visat förståelse och aldrig fått mig att skämmas för mina tänder, säger Jenny Eriksson.

  • Var påläst om sjukdomen. Frätskador behöver inte betyda att patienten ätit mycket frukt, godis eller druckit läsk. Jag har varit med om allt för många nedvärderande kommentarer.
  • Visa förståelse för patienten och ställ aldrig de jobbiga frågorna medan patienten ligger i stolen.
  • Låt patienten besvara frågor i lugn och ro. Det bästa vore att få med sig ett frågeformulär hem och sedan boka ett uppföljningsbesök.
  • Visa att du inte vill döma utan ge tänderna bästa chansen.
  • Visa gärna före- och efterbilder på andra patienter. Det fick jag se och det gav mig en tilltro att det skulle gå att ordna mina tänder.
  • Även om tandläkare är duktiga på sitt yrke måste de även ha en stor dos empati.
  • Lyssna och döm inte, du vet inget om orsaken.
  • Ta salivprov, då är det ett passande läge att prata. Känn av när det är lämpligt.
  • Bemöt rätt, ge information och hjälp patienten vidare.
  • Prata aldrig om själva sjukdomen. Prata i så fall generellt om folksjukdomar och att det går att få hjälp.

* Kalle och Kattis är Carl-Fredrik Arnelund, övertandläkare och tandsköterskan Kattis Almqvist.