Så vet du att du är drabbad av tvångstankar

Så Vet Du Att Du är Drabbad Av Tvångstankar

OCD står för Obsessive–compulsive disorder och kallas tvångssyndrom på svenska. De flesta människor råkar ut för det någon gång utan att det blir några problem, men för andra kan det ta över livet och få allvarliga konsekvenser. OCD-föreningen Stockholms län hjälper drabbade och försöker önska kunskapen i samhället. 

– Lova! Lova! sa den sjuåriga flickan till sin mamma varje morgon innan de skildes åt.

– Lovar! Lovar! svarade mamman. 

Det var inget hon tänkte så mycket på till en början, det hade blivit deras ramsa, men proceduren blev allt mer omfattande och stressande. Om den till exempel stördes av lillasyster så var det bara att börja om med ”Lova! Lova!” och då måste mamman svara på exakt samma sätt som hon brukade. Det kunde repeteras så många gånger att flickan var rejält försenad när hon väl kom iväg.

Även kvällsnattningen fylldes med mängder av repetitiva inslag och började ta upp till en timme. Det gick ut över systern, men mamman lyckades hålla tillbaka ilskan för att i stället trösta. Det skapade i sin tur konflikter med den mindre toleranta pappan. Mamman var nästan säker på att allt var en reaktion på dotterns sociala problem i skolan, men det var innan hon såg en annons om en OCD-förening. 

Historien är en av många som återges av OCD-föreningen Stockholms län. Det är en ideell organisation som ligger under Svenska OCD-förbundet och bildades i januari 2000.

– Vi var några personer med erfarenhet av OCD, antingen egen eller som anhörig, som träffades regelbundet och då var det naturligt att bilda en förening, säger vice ordföranden Anita Odell.

Tack vare ett litet startkapital från Landstinget kom verksamheten igång på allvar.

– Bland annat har vi turnerat i Stockholms förorter ambassadörer från Riksförbundet Hjärnkoll har turnerat tillsammans med professionella föreläsare i förorterna. Vi riktar oss då till unga med föräldrar, lärare och personal inom vården.

OCD illustration svartvit
Om du försöker lindra ångestframkallande tankar med olika tvångsmässiga beteenden kan du vara drabbad av OCD.

OCD står för Obsessive–compulsive disorder och kallas tvångssyndrom på svenska. Drabbade personer försöker lindra ångestframkallande tankar genom olika tvångsmässiga beteenden och ritualer. Det kan exempelvis vara att kontrollera att en dörr är låst tio gånger eller att upprepa en mening i det tysta. Tankarna leder till handlingar som kan ta upp så mycket tid att det går ut över arbetet, skolan och det sociala livet. De behandlingsmetoder som används är bland annat kognitiv beteendeterapi (KBT) eller medicinering med läkemedel som fluanxol eller sertralin. 

Enligt Anita Odell är OCD-föreningens främsta uppgift att förbättra samhällets och allmänhetens kännedom om sjukdomen. Och hon tycker att det går åt rätt håll.

– Kunskapen växer, men fortfarande kan även vårdpersonal ha svårt att inse vidden av att ha OCD och hur enormt handikappande det kan vara. Det gäller även för de anhöriga som lätt blir indragna i tvångsritualerna för att de vill skydda den sjuke från svår ångest. Tyvärr leder det till oftast till att ritualer blir fler och tar upp mer och mer tid.

En kväll varje vecka har OCD-föreningen Stockholms län öppet hus med kamratstöd i föreningslokalen på Erstagatan. Dessutom anordnas ungdomscafé, samtalsgrupper och studiecirklar – både för anhöriga och personer med OCD.

– Det ger medlemmarna möjlighet att träffas för att dela erfarenheter. Speglingseffekten är oslagbar, säger Anita Odell. 

Riksförbundet Hjärnkoll verkar för att minska fördomar och okunskap om psykisk ohälsa genom diskussionsgrupper och utbildningar. Dessa leds av så kallade ambassadörer som har egen erfarenhet av till exempel tvångssyndrom. En av dessa är 26-årige Joakim Larsen som har föreläst hos OCD-föreningen i Stockholm. 

– Under de två timmarna tror jag vi fick mer förståelse för vad ångest och OCD innebär än vad en hel kurs på en psykologutbildning skulle kunna ge. Att de här unga personerna är så suveräna beror på att de delar med sig av sina ganska olika upplevelser av samma sjukdom. Att det blir så bra beror också på att de mött skickliga behandlare som gett dem ord att förklara det svåra med, säger Anita Odell.

Joakim Larsen är friskförklarad idag men säger att han alltid kommer att behöva arbeta med sitt tvång. Ambassadörskapet för Hjärnkoll ser han som en del av sin läkningsprocess.

– Det är ett väldigt viktigt uppdrag för mig. Det är utmanande då jag måste berätta om mig själv när jag mådde som sämst, men den största anledningen till att jag är med i Hjärnkoll är att jag vill visa en annan bild av personer med psykisk ohälsa. Jag försöker få människor att bli av med den rädsla som jag upplever att många känner kring ämnet. Personer som på utsidan ser helt normala ut kan lida oerhört på insidan. 

Tvångstankarna leder till handlingar som kan ta upp så mycket tid att det går ut över arbetet, skolan och det sociala livet. Foto: Toimetaja tõlkebüroo / Unsplash

Joakim Larsen fick sin OCD-diagnos när han var 16 år gammal. Det är tidigt jämfört med de flesta andra ungdomar som lider av psykisk ohälsa.

– Jag tror det underlättade min förståelse för varför jag betedde mig som jag gjorde, säger Joakim Larsen.

Hans tvångssyndrom gjorde sig ständig påminda. Om han fick en tanke som klassades som ”negativ” behövdes den ”tänkas bort” och för det krävdes en mängd olika ramsor, ritualer och rörelser i rätt ordning för att, som Joakim säger, ”hjärnan skulle bli neutral igen”. 

– De tankar som klassades som ”negativa” kunde vara vad som helst som kunde kopplas till att någon jag tyckte om kunde skadas. Till exempel så betydde en röd tröja blod för mig och blod kunde komma från min mamma om någon mördade henne. En nyckel kunde vara vass vilket jag sedan kopplade till att den kunde hamna i min pappas öga och göra honom blind. En bil kunde tillhöra en brottsling som skulle döda min syster. Nästan allt kunde kopplas till något negativt vilket ledde till att dessa tankar fyllde all min hjärnas vakna tid. 

Så fort en negativ tanke kom in i Joakims huvud behövdes ritualer för att få bort den. Det gick inte att göra något annat samtidigt.  Det ledde ofta till att han satt och blundade medan han mumlade tyst för sig själv. 

– Det kunde ta två timmar för mig att ta mig de 300 meterna till gymnasiet där jag gick. Att låsa ytterdörren kunde ta 45 minuter och att bre en smörgås en halvtimme. Då är det svårt att leva ett normalt liv.

Joakim Larsen har behandlats på många olika platser och med olika metoder. Hans syndrom var lite annorlunda än de vanligaste exemplen och därför tog det lång tid innan han fick rätt behandling och medicinering. 

– Jag har alltid arbetat utifrån ett slags KBT (kognitiv beteendeterapi) med stort fokus på att förstärka mina värsta farhågor och utsätta mig för det som gör mig allra mest rädd. Det är en väldigt hemsk behandling men det är oftast det som funkar när man arbetar med OCD.

”OCD-ig” har blivit ett uttryck som används lite överallt, bland annat i bloggar, för folk som beskrivs som noggranna eller pedantiska i en viss situation, men det hörs på Joakim Larsen att han inte är så förtjust.

– Man är inte bara ”lite OCD-ig”. OCD kan förstöra en persons liv. Den kan stänga ute dig från alla sociala kontakter och arbete. Det är en förödande sjukdom som bör behandlas därefter. Dessutom finns det hundratals, om inte tusentals, olika varianter. 

Genom forskning har Christian Rück, psykiater och docent vid Karolinska Institutet, upptäckt att vissa delar av bland annat pannloben är överaktiva vid OCD och att aktiviteten varierar beroende på hur svår sjukdomen är. Denna överaktivitet har också visats försvinna om man behandlats framgångsrikt med läkemedel eller kognitiv beteendeterapi.

Enligt Christian Rück är det svårt att säga vad tvångssyndromen beror på hos den enskilda individen. 

– Vi vet att OCD till cirka 50 procent förklaras av ärftliga faktorer. Hjärnan hanterar mycket information om rädsla och hot eftersom det är viktigt för vår överlevnad. Vi fattar mängder med beslut hela tiden där de flesta av oss kan leva med en liten risk, men för den med OCD är ofta bara en liten misstanke om att man glömt låsa dörren tillräcklig för att ”larmet” ska gå. Det blir väldigt svårt att avstå från att kontrollera fast att man innerst inne vet att det inte behövs.

Fakta OCD – Obsessive–compulsive disorder

Forskningsrapporter har visat att cirka två procent av den vuxna befolkningen i Sverige har tvångssyndrom vilket motsvarar runt 200 000 personer, men mörkertalet uppskattas vara stort eftersom många skäms för att berätta. Problemen kan utlösas av stress eller en särskild händelse, men kan även vara genetiskt betingade. Det är lika vanligt bland kvinnor som män och för ungefär hälften börjar symptomen före 15 års ålder.

Typiska OCD-symtom

  • Upprepade kontroller av att spisen är avstängd eller att dörren är låst. 
  • Upprepad tvättning av händer som för länge sedan är rena. 
  • Upprepande av vardagliga handlingar ”för säkerhets skull” och att det ska kännas ”precis rätt”.