På fel kurs hos coachen – Om intresset för alternativa terapier

På Fel Kurs Hos Coachen – Om Intresset För Alternativa Terapier

Personlig utveckling har blivit ”big business”. Svenskarnas intresse för alternativa terapiformer och livscoaching har mångdubblats sedan 1980-talet. Men det är inte alltid som livscoacherna, de diplomerade mindfulnessinstruktörerna eller healingterapeuterna håller vad de lovar. Läs Lotten Wiklunds granskning av den svenska lekmannaterapin.

Foto ovan: Mohamed Hassan /Pixabay

Att svenskarna, framförallt kvinnor mår allt sämre är smärtsamt välkänt. År 2013 orsakades omkring 35 procent av alla sjukskrivningar av psykisk ohälsa och färsk statistik från Arbetsmiljöverket visar att arbetsrelaterad stress hos kvinnor till och med ökar. 

– Framförallt kvinnor har en oerhört pressad livssituation och många lider av oro och nedstämdhet, säger Anne-Christine Hornborg som är forskare i religionsvetenskap.

– Men inom landstingen saknas ofta resurser att hjälpa dem med lättare psykiska besvär. Och i jakten på välbefinnande är det många som söker sig till alternativterapin, till livscoacher, healingterapeuter eller mindfulnessinstruktörer. 

Anne-Christine Hornborg har tittat på hur intresset för alternativa terapier har ökat under senare år. I marknadsföringen framställs lekmannaterapin som ett mjukare alternativ till skolmedicinen, men den drivs av starka marknadskrafter och det finns mycket pengar att tjäna. 

– Budskapet är ofta att även att du inte är sjuk så kan du bli en bättre människa: produktivare, lyckligare, mer unik och spännande. Vägen dit sägs vara kurser i personlig utveckling, säger hon. 

Enbart terapeut får vem som helst däremot kalla sig. Och för en terapeut finns det inga regler. Då är det fritt fram att erbjuda kristallhealing mot depression och behandla ångest med hjälp av handpåläggning. Foto: Pexels

I Sverige har vi ett legitimationssystem som innebär att endast den med speciell utbildning får kalla sig psykolog eller psykoterapeut. Den som fått en legitimation utfärdad av Socialstyrelsen åtar sig att behandla sina patienter utifrån ”vetenskap och beprövad erfarenhet”. 

Vetenskapliga termer

Enbart terapeut får vem som helst däremot kalla sig. Och för en terapeut finns det inga regler. Då är det fritt fram att erbjuda kristallhealing mot depression och behandla ångest med hjälp av handpåläggning. 

För att skaffa sig trovärdighet gentemot den etablerade psykologin använder sig lekmannaterapin av begrepp som personlig, ursprunglig eller traditionell

– Man tar österländska religiösa företeelser, exempelvis meditation och översätter dem till ett västerländskt sammanhang. Men många gånger blandar man upp det med terminologi hämtad fån populärpsykologin, så att det låter väldigt vetenskapligt, säger Ann-Christien Hornborg.

En annan viktig ingrediens inom lekmannaterapin är utbildarnas, coachernas eller terapeuternas personliga erfarenheter av exempelvis sorg, sjukdom eller depression. 

– Terapeuterna har själva gått igenom svårigheter men tagit sig ur dem. Deras egna livsberättelser blir en sort garanti för att behandlingen fungerar, berättar Anne-Christine Hornborg. 

Inom den alternativa terapin använder man sig ofta av egna beteckningar så som diplomerad eller licensierad. Under senare år har det blivit oerhört populärt med metoder som är hämtade från skolmedicinen, exempelvis kognitiv beteendeterapi (kbt), acceptance- and commitment therapy (act) och mindfulness eller medveten närvaro. 

Via nätet hitta man exempelvis hundratals företag som utbildar ”diplomerade mindfulnessinstruktörer”. 

Åsa Nilsonne är professor i medicinsk psykologi och en av dem som tidigt började arbeta med mindfulnessbaserade metoder inom den kliniska psykologin. 

– Det finns oerhört mycket välgjord forskning som visar att mindfulness har positiva effekter på hälsan, säger hon. Men inom psykologin så används inte mindfulness som en egen metod för att bota exempelvis depression, utan som tillägg till andra terapimetoder för att göra dem mer effektiva. Du tillgodogör dig helt enkelt psykoterapi bättre om du kan vara närvarande i nuet, om du kan förstå vad du upplever och se på dig själv med medkänsla.

Forskning har visat att mindfulness har positiv effekt på hälsan. Men enligt Åsa Nilsonne bör metodenen användas som ett tillägg och inte som en egen metod för att bota exempelvis depression. Foto: Unsplash

Utanför alla kontrollsystem

Åsa Nilsonne tycker inte att man ska avfärda lekmannaterapeuter. Däremot menar hon att det är oerhört viktigt att människor förstår skillnaden mellan att gå hos en legitimerad psykoterapeut eller psykolog och en lekmannaterapeut som säger sig vara ”auktoriserad” eller ”licensierad” i en viss metod. 

– Många alternativa terapier, antingen det handlar om livscoacher eller kristallhealing kan fungera livskvalitetshöjande, precis som massage eller andsiktebehandling, säger hon. Men en självdiplomerad terapeut eller mindfulnessinstruktör kan aldrig sätta en diagnos eller behandla psykisk ohälsa. Han eller hon saknar helt enkelt den kompetensen. Det skulle vara som att kalla sig hjärnkirurg efter att ha gått en helgkurs. 

Jakten på lyckan kan ofta kosta pengar. Åsa Nilsonne är noggrann med att påpeka att människor har rätt att lägga sina pengar på vad de vill. 

– Men när det börjar handla om större summor tycker jag att man ska vara väldigt försiktig. Exempelvis om den som håller kurser erbjuder sig att arrangera ett banklån åt dig för att du ska kunna betala för den. 

Som kund ska du också vara medveten om att alternativa terapier och lekmannaterapeuter verkar helt och hållet utanför alla kontrollsystem. Och här finns inga krav på journalföring och ingen tystnadsplikt så som det gör inom skolmedicinen.

– Går du till en legitimerad psykoterapeut så vet den personen vilka etiska regler som gäller, till exempel att man inte får kliva över gränsen för klientens integritet. Den som inte sköter sig kan få sin legitimation indragen av Socialstyrelsen. Men inom lekmannaterapin finns inga som helst regler. Om du som klient råkar illa ut har du ingenstans att vända dig med dina klagomål, säger Åsa Nilsonne. 

Istället för strukturella lösningar

Trots att psykisk ohälsa är så pass vanligt i Sverige år 2014, behäftas den ofta med starka känslor av skuld och skam. Under hela 1900-talet har depression och ångest varit tabubelagda sjukdomar, och det är föreställningar som delvis fortfarande lever kvar. En annan orsak är att man många gånger lastar den drabbade själv för sina svårigheter. 

Här ser Ann-Christine Hornborg ett strukturellt problem. 

– Framförallt kvinnodominerade arbetsplatser, exempelvis inom vård och offentlig förvaltning präglas av ett hårt ekonomiskt klimat med ständiga nedskärningar och effektiviseringsåtgärder, något som ställer oerhörda krav på medarbetarna. 

Att hitta människor som råkat illa ut genom alternativa terapeuter är inte svårt. Delar av lekmannaterapin arbetar medvetet med tekniker som går ut på att bryta ner klienternas integritet. Foto: Riccardo Mion /Unsplash

Många gånger försöker arbetsgivare lösa problem på arbetsplatsen genom att köpa in kurser i stresshantering, mindfulness eller hyra en coach som ska hjälpa de anställda att hitta sin ”inre potential”, istället för att tillsätta mer resurser till eller fler tjänster. 

– Men en övermäktig arbetssituation går sällan att lösa genom kurser i ”personlig utveckling”, säger Ann-Christine Hornborg. Det budskap man sänder är snarare att att känslor av stress eller utmattningssymtom beror på den anställdes oförmåga att hantera sin arbetssituation, och det skapar lätt känslor av skuld och skam. 

Att hitta människor som råkat illa ut genom alternativa terapeuter är inte svårt. Delar av lekmannaterapin arbetar medvetet med tekniker som går ut på att bryta ner klienternas integritet. Det är inte heller ovanligt att lekmannaterapeuter använder metoder, som man inom den etablerade psykologin övergivit eftersom de kan vara skadliga och helt enkelt får människor att må sämre än de gjorde innan. Amelia har tagit del av åtskilliga berättelser, om allt från psykologisk manipulation och hjärntvätt till rena sexövergrepp. Men få vill, vågar eller orkar berätta om sina erfarenheter i tidningen. 

Därmed ska man inte avfärda hela fältet. För många människor erbjuder alternativa terapier en källa till lycka och välbefinnande. 

Åsa Nilsonne avslutar:

– Det är viktigt att vi som konsumenter är medvetna, att vi vet vad vi ger oss in på, säger hon. Är du i balans kan det vara både kul och meningsfullt med en kurs i personlig utveckling. Men innan du går en utbildning eller en kurs så ta reda på så mycket som möjligt om vad som ska hända under kursen. Gå inte på myten att ”ju ondare det gör, desto mer effektiv behandling”. Undvik att pressa dig till saker som känns jobbigt eller gör ont. 

”Tove”

Lars dotter Tove hade mått dåligt under en period när hon träffade ”livscoachen”. Hon sa upp lägenheten och flyttade med sina barn till en gård på landet. Här skulle hon hjälpa ”livscoachen” bygga upp en kursverksamhet inom personlig utveckling. Men den nya tillvaron präglades av bråk, fylla och våld. Tillslut tröttnade barnen och flyttade hem till sin pappa. Nu har ingen i familjen längre någon kontakt med Tove. 

Tove har egentligen alltid varit intresserad av det själsliga, berättar hennes familj. Hon är glad och sprudlande samtidigt som hon bär på ett djup. 

– När vi var gifta kunde hon ibland prata om sådant som kosmisk energi och andlighet, säger Kenneth, hennes före detta man och pappa till hennes barn. 

– Ja, och redan som tonåring sa hon ofta att hon inte ville ha ett vanligt sju-till-fyra-jobb, säger pappa Lars. Men varken det eller intresset för det alternativa har ju varit något konstigt. Så känner ju många människor. 

Hur Tove kom i kontakt med livscoachen vet inte Kenneth och Lars, men de tror att det var i samband med att hon gick en kurs hos honom. 

– Tove hade mått oerhört dåligt under en period. Hon led av utbrändhet och blev så sjuk att hon låg på lasarettet, säger pappa Lars. Men så blev hon lite bättre och ville verkligen ta tag i sitt liv. Och en dag kom hon hem och berättade att hon gått en kurs i personlig utveckling. 

I början tyckte familjen att det var positivt att Tove förändrade sitt liv, men så började hon bete sig lite underligt. Lämnade barnen hos sina föräldrar med kort varsel och hämtade dem inte som hon sagt. Pratade om kurser, andlighet och olika utbildningar hon skulle starta. 

Och så dök han upp. 

På nätet kallar han sig livscoach, kroppsterapeut, kbt-terapeut och mindfulnessinstruktör. Han ger kurser och delar ut diplom.

Han är skuldsatt hos kronofogden, och har dragit på sig otaliga polisanmälningar, bland annat för rattfylla och misshandel i tidigare förhållande. ”Livscoachen” eget liv tycks allt annat än harmoniskt.

– Första gången vi mötte honom tyckte vi att det var roligt att Tove träffat en man, men kände att han var lite speciell, säger pappa Lars. I flera timmar pratade han oavbrutet, om sin ”mästare” och om sina kurser.

Kort därpå berättade Tove att hon och livscoachen skulle flytta ihop på en gård som de arrenderat. Här skulle de ge kurser bland annat i mindfulness, kbt och ”livscoaching”. Men eftersom coachen hade trasslig ekonomi så var det Tove som skulle stå på alla papper. 

Familjen hjälpte Tove med flytten. Men när de såg huset, där coachen redan hade flyttat in och där barnen nu skulle bo blev de bestörta. 

– Huset såg ut som ett bombnedslag. Först tänkte vi, att så kan det ju vara när man flyttar, men när vi kom dit en månad senare så var det fortfarande kaos. Det rådde misär, barnen sov på madrasser på golvet på en kattvind och det rådde en enorm oreda, säger pappa Lars.

Redan i samband med att Tove träffade livscoachen så blev kontakten med familjen bli allt mer sporadisk, men nu, efter flytten var den nästan obefintlig.

Barnen fann sig inte till rätta, de var livrädda för livscoachen och ringde förtvivlat till sin pappa och bad honom hämta dem. Bland annat berättade de hur livscoachen tagit Toves telefon och att han var den som stod bakom de hotfulla sms och mejl som kom till Kenneth, Lars och andra familjemedlemmar. 

– Det märktes också på meddelandena att de inte var från Tove. Namn på familjemedlemmar var felstavade, och de var ofta formulerade på ett sätt som vi instinktivt kände inte var Tove, säger Kenneth. 

Tillslut vägrade barnen åka tillbaka till huset där Tove och livscoachen bedrev sina kurser utan flyttade hem till pappa Kenneth på heltid.

Så följde en lång period konflikter och bråk. 

– Bland annat dök livscoachen flera gånger upp vid vårt hus, berusad och stod och skrek på oss. Han försökte också kontakta min nuvarande hustru och vårt barn med förtäckta hot, säger Kenneth. Även Tove var inblandad i konflikterna och körde bilen när han dök upp vid vårt hus. 

Familjen upplever att det är en medveten strategi från livscoachens sida att isolera Tove. Budskapen i de SMS och mejl som föräldrarna fick var att de skulle lämna Tove ifred. 

– Min känsla är att livscoachen helt enkelt planerade att isolera Tove från familj och vänner. På så sätt kan han binda henne till sig ekonomiskt och känslomässigt så att hon inte kan lämna honom, säger Lars. 

Han funderar på hur han ska kunna hjälpa sin dotter men är uppgiven. 

– Jag har känslan av att Tove har försökt ta sig ut det hela ett par gånger, men inte orkat ta steget, säger Lars

En gång hörde hon till exempel av sig och bad att få sova hos föräldrarna, men ringde strax tillbaka och sa att hon bestämt sig för att åka hem till gården. 

– Vi vill ju att Tove ska kunna träffa sina barn, och det vet vi att hon också vill. Men hittills har hon vägrat träffa dem om de inte kommer ut till kursgården. Och när familjerätten skulle hjälpa oss att medla så dök hon inte upp, säger Kenneth. 

Familjen är nu uppgiven.

– Det känns som ett hål i hjärtat, säger pappa Lars. Men det vi sagt är att hon är vår dotter och den dagen hon känner att hon behöver oss så finns vi där för henne. 

”Kristina”

Efter att ha levt med en man som misshandlat henne, både fysiskt och psykiskt var Kristina fullständigt nerbruten. Genom kognitiv beteendeterapi hade hon läkt, och drömde nu om att kunna hjälpa andra via samma metod. 

Första steget mot en legitimation som kbt-terapeut var en grundutbildning. Kristina tittade på några olika alternativ men valde en kurs som hölls av en man som kallade sig coach och kbt-terapeut. Efter kursen skulle eleverna få ett diplom och kunna söka vidare till en steg-tvåutbildning, lovade coachen. 

– Jag tyckte att kursen verkade ganska bra, framförallt litteraturen. Men samtidigt pratade coachen om en hel del märkliga saker på lektioner som absolut inte handlade om kbt. Han pratade om indianer och schamaner, och framförallt väldigt mycket om sex. På lektionerna pratade han mycket om kvinnors orgasmer och uppmanade oss ständigt att utforska vår sexualitet.

Andra saker som Kristina reagerade på var att läraren även gav massageutbildningar på Ängsbacka, en kursgård i Värmland som bland annat är omtalad för sina återkommande sex-festivaler. Coachen visade sig mycket angelägen om att Kristina och hennes kurskamrater skulle delta i hans massagekurser på Ängsbacka och erbjöd dem att komma gratis mot att de lagade mat under kursen. 

– Så småningom fick jag dessutom reda på att han hade haft sexuella förbindelser med ett par olika personer på kursen, och det tyckte jag kändes väldigt oseriöst. Men jag var fast besluten att få min grundutbildning så jag fortsatte. 

För att verkligen fördjupa sig valde Kristina en bit in på terminen att också gå en helgkurs i schematerapi som är en inriktning inom kbt, på Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi. På institutet bedriver man steg två-utbildningar och har rätt att examinera legitimerade psykoterapeuter. Dessutom är det institutets rektor om skrivit den bok som användes som kurslitteratur på ”coachen” kurs. 

– Nu, när jag fick lära mig lite mer, började jag så smått ana att ”coachen” inte hade den kompetens han sa sig ha. I klassen var vi några stycken som försiktigt började ställa frågor till ”coachen” om vårt diplom verkligen berättigade oss att söka vidare till en legitimationsgrundande steg två-utbildning. Först slog han bara ifrån sig och vägrade svara, men så småningom började han trakassera, ja nästan mobba oss. 

På en redovisning hade Kristina gjort övningar enligt den metod som fanns i läroboken.

– Men mitt i min presentation avbröt han mig och undrade vad jag höll på med. Jag hänvisade till läroboken och att jag gått kurs för läroboksförfattaren. Men då blev han helt galen. Han skällde ut mig och förnedrade mig inför hela klassen. Jag blev helt förstörd, berättar Kristina.

Kristina kände sig så knäckt och förnedrad att hon inte ville gå tillbaka till skolan. 

– Efteråt försökte jag kommunicera med honom via mejl, men han svarade med att trycka ner mig ännu mer. Han sa att han kontaktat min före detta man, han som misshandlat mig. De två hade diskuterat mig och att nu förstod coachen att det var jag som var galen.

Kristina föll tillbaka ner i sitt svarta hål. 

Kristina beskriver hur hon kände sig intellektuellt blåslagen. Hon kontaktade olika myndigheter för att försöka anmäla coachen, med det fanns inga lagliga möjligheter att stoppa honom. 

– Bakom mig har jag ett liv som elitidrottare, innan misshandeln var jag en målinriktad person med ett starkt psyke, berättar Kristina. Efter mitt möte med coachen tog det nästan tre år innan jag kunde börja en riktig utbildning till psykoterapeut. Men idag mår jag bra och är på god väg mot min legitimation. 

Kristina beskriver hur hon kände sig intellektuellt blåslagen. Hon kontaktade olika myndigheter för att försöka anmäla coachen, med det fanns inga lagliga möjligheter att stoppa honom. 

Ywonne

Ywonne har arbetat som mentalskötare 15 år. Men snart är hon färdig sjuksköterska och hoppas då att kunna vidareutbilda till legitimerad psykoterapeut med inriktning kognitiv beteendeterapi. 

När hon för ett par år sedan ville börja bygga på sin kompetens letade hon efter en grundkurs i kognitiv beteendeterapi. Via nätet hittade hon en utbildare som verkade seriös. Den beskrevs som en yrkesutbildning för terapeuter och läraren beskrev sig som livscoach, beteendevetare och kroppsterapeut.

– Utbildningen var billigare än andra jag tittat på, och redan där borde jag kanske dragit öronen åt mig, säger Ywonne. Man får ju som regel vad man betalar för. Men när jag pratat med honom så tyckte jag att han lät trovärdig, så jag anmälde mig. 

Kursen skulle gå en helg i månaden, fördelat på tre terminer. Första undervisningstillfället kändes bra, tyckte Ywonne. Coachen berättade om kursens innehåll och de 25 eleverna fick berätta om sina förväntningar på utbildningen. 

Men redan andra kurstillfället började Ywonne ana oråd. Hälften av klassen hade hoppat av, nu var man bara 12 elever kvar. 

– Coachen började prata om sådant jag tycker låter som new age och absolut inte har med kbt att göra. Vi skulle skriva ner våra önskemål i livet med en ”magisk penna” och på så sätt skulle de slå in. Vi gjorde en massa konstiga övningar, som att gå runt i klassrummet och slå oss för bröstet och skrika. Vi fick ställa oss, så många som möjligt på en stol. Och för att hålla oss kvar var vi tvungna att hålla fast i varandra på alla möjlig sätt. 

Att stå på en stol och krama okända människor var inte vad Ywonne väntat sig, och hon ifrågasatte om övningen verkligen hade med kognitiv beteendeterapi att göra.

– Då blev han rasande. Istället för att svara på min fråga stirrade han ilsket på mig, och sedan vända han sig bara bort. 

Coachen fick allt svårare att hålla humöret uppe. Om han från början varit trevlig och tillmötesgående såg nu Ywonne hur han blev oerhört irriterad på dem som ställde frågor. Andra i klassen gjorde han sitt bästa för att charma. 

– Han valde ut en grupp kvinnor som han knöt till sig. Han verkade rikta in sig på de individer i klassen som var svaga och sköra, och med dem kunde han få att göra som han ville, berättar Ywonne. Han var oerhört manipulativ.

Droppen som fick bägaren att rinna över var när en av dessa kvinnor plötsligt reste sig upp under en lektion och började massera coachen. 

– Det kändes fullständigt gränslöst, ja helt sjukt. Det som pågick i klassrummet hade inget med kognitiv beteendeterapi att göra, och jag bestämde mig för att hoppa av.

När Ywonne insåg att utbildningen inte på långa vägar innehållit vad coachen lovat ville hon ha pengarna tillbaka. Men det fick hon inte. Coachen avbröt kort och gott all kommunikation. Då försökte hon vända sig till Socialstyrelsen som är tillsynsmyndighet för psykoterapeuter. Eftersom coachen var lekmannaterapeut tog myndigheten inte emot ärendet. Konsumentverket kunde inte heller göra något och Allmänna reklamationsnämnden la ner ärendet med motiveringen att ”nämnden inte prövar ärenden som rör utbildningars kvalitet och innehåll”.

– Personligen och så här i efterhand kan jag nästan skratta åt det hela, även om jag är besviken över att jag inte får igen mina pengar. Men det som upprör mig är hur den här mannen får fortsätta att och lura folk som han gör. Utöver kurserna bedriver han ”terapi”, men han utnyttjar kvinnor som är sköra. Det här handlar om en lirare som bara vill dra nytta av människors svaghet, och det gör han mycket medvetet. Jag tror att han är en människa som saknar skam och att han gör det för att tjäna pengar, säger Ywonne.