Piratkopior göder kriminella nätverk

Piratkopior Göder Kriminella Nätverk

En strand vid Medelhavet, sommaren 2019. Advokat Sara Sparring störs av en försäljare som bjuder ut fejkade lyxvaror. Ja, hon irriteras mest över damen som synar ”Diorväskan” och med berått mod köper den.

– Jag fick lust att gå fram till henne och hålla en längre föreläsning om vilken skada piratkopieringindustrin gör på ekonomi, säkerhet, miljö och klimat. Vilka brottssyndikat som göds, vilka olidliga arbetsförhållanden som råder där varorna produceras och hur mycket farliga produkter som prånglas ut till ovetande eller många gånger högst medvetna konsumenter, säger hon.

Bild på advokat Sara Sparring
Sara Sparring varnar för att köpa piratkopierade produkter:
–Det är aldrig en bra affär. Produkten kan vara farlig att använda och du har inget skydd som konsument.

Sara Sparring är medgrundare till Synch Advokatbyrå i Stockholm och styrelseordförande i SACG (Svenska Föreningen mot Piratkopiering). Hon är specialiserad på immaterialrätt. Det innebär att hon ofta företräder varumärkesinnehavare som får sina produkter kopierade. Men hon ser det även som viktigt att skydda konsumenterna från farliga produkter.

Hon förklarar att fenomenet inte är begränsat till design- och modevaror. Alla typer av produkter förfalskas. Elektronik, mat, leksaker, läkemedel, reservdelar till både maskiner, bilar och flygplan kopieras.

Det finns inget som garanterar att produkterna inte är skadliga.

Tvärtom kan de vara direkt farliga att använda.

– Undermåliga reservdelar, leksaker och kläder som innehåller giftiga kemikalier, elektronikprodukter som kan börja brinna, mediciner och matvaror som kan innehålla lite vad som helst väller ut på marknaden, säger hon.

Global jätteindustri

Patent- och Registreringsverket PRV gav nyligen ut en rapport som visar att importen av förfalskade varor till Sverige uppgår till ungefär 1,6 procent av den totala svenska importen. Något mer än hälften av de importerade varumärkesförfalskade och pirattillverkade produkter som säljs i Sverige köps av konsumenter som tror sig köpa äkta varor.

Resten köps av konsumenter som är medvetna om att varorna är piratkopierade.

– Det som förvånar är att så många svenskar tycker sig göra en bra affär när de köper billiga kopior, säger hon.

Många, som damen på stranden, köper piratkopierade prylar när de är utomlands. Det är fullt tillåtet att föra in dem för eget bruk, men man får inte sälja dem vidare.

Andra köper produkter på nätet, antingen via handelsplattformar eller via sociala medier.  Då kan det vara mycket svårare att avgöra om produkten är förfalskad eller ej. Ibland kan förpackningar och produkter se nog så äkta ut på bild. Till och med priset kan vara högt nog för att konsumenten ska tro att varan är äkta.

Bild på ett anslag i tunnelbanan där man bjuder ut narkotikaklassade receptbelagda läkemedel billigt Foto: Sara Sparring
Ett anslag i tunnelbanan där man bjuder ut receptbelagda läkemedel billigt. Foto: Sara Sparring

Läkemedelsfusk

I vissa fall är fusket förstås uppenbart – mediciner som säljs billigt från obskyra sajter lär knappast vara äkta.

Sara Sparring berättar att det inte bara är narkotikaklassade läkemedel som säljs på det viset utan också antibiotika, Viagra och andra dyra mediciner.

– De här produkterna tillverkas under miserabla förhållanden. Fotona jag ser från myndighetstillslag visar ofta riktigt äckliga miljöer. Fabriker där man tillverkar förfalskade läkemedel kan finnas i något skjul med stampat jordgolv. Ingenting är sterilt och pillren kan innehålla tvättmedel, berättar hon.De som kopierar och säljer falska varor är svårfångade. Det finns stora pengar att tjäna, upptäcktsrisken är låg och straffen relativt lindriga.

Köp inte!

–Bästa sättet att komma åt piratkopieringsindustrin är att sluta köpa varorna, säger Sara Sparring.

Hon förklarar att det finns mycket konsumenten kan göra för att undgå att bli lurad. PRV, Läkemedelsverket, Polisen, Tullen och en rad andra myndigheter samverkar för att informera allmänheten om vad man ska vara uppmärksam på – se checklistorna nedan.

Under sommaren 2019 hade PRV den ambulerande utställningen En dålig affär som visade farorna med att handla förfalskade varor – bland annat kunde man visa upp en kopia av en Fjällrävenjacka. Man har hittat likande falska märkesjackor som visat sig innehålla blodiga fjädrar[SS1] …

Mest från Kina

Kina, Hongkong och Thailand ligger i topp när det gäller piratkopierade varor. Sara Sparring förklarar att de europeiska företag som har tillverkning i Kina ställer mycket hårda krav. Allt ska följa EU:s direktiv om produktsäkerhet så att inga farliga produkter sätts på marknaden.

Men via nätet kan europeiska konsumenter helt lagligt köpa produkter som inte uppfyller några som helst miljö- eller säkerhetskrav.

Handelsrådets rapport ”Digitala marknadsplatser och e-handelsplattformar”, kartlägger rättsläget kring plattformar som säljer till EU från tredje land.

Rapporten visar att många av de varor som strömmar in via handelsplattformar som Alibaba och Wish, inte lever upp till EU:s produktsäkerhetskrav. Konsumenten omfattas inte heller av EU:s konsumentskydd. Det är i princip omöjligt att reklamera eller få rättelse.

Svårt att skilja kopior från äkta
Svårt att skilja kopior från äkta vara.Bilden är från Frankfurtmässans utställning Plagiarius. En kopierad parfym kan ge allergiska reaktioner

Helt lagligt

–       Det går inte att förbjuda plattformarna att sälja skräp, eftersom de enligt EU:s e-handelsdirektiv från år 2000 endast är förmedlare, säger rapportförfattaren advokat Robert Heimdahl, Cirio Advokatbyrå.

Elsäkerhetsverket köpte nyligen in tio olika mobilladdare på den kinesiska plattformen Wish.

–De var mycket billiga och såg helt ok ut, men vår test visade att samtliga var brandfarliga och/eller innehöll förbjudna ämnen, säger Elsäkerhetsverkets generaldirektör Elisabet Falemo.

Åsa Domeij, tidigare språkrör för Miljöpartiet, är numera hållbarhetschef på Axfood. Hon har ett radikalt förslag för att minska införseln av piratkopierade varor och varor som inte uppfyller EU:s produktsäkerhetskrav:

– Gör stickprovskontroller och inför en miljösanktionsavgift för privatpersoner som för in otillåtna varor i EU. Gör det dyrt precis som för importörer och detaljister som har otillåtna varor i sina lager och butikshyllor, säger hon.

Sara Sparring anser det helt absurt att privatpersoner tillåts föra in piratkopierade varor för eget bruk till Sverige.

” De som säljer piratkopierade varor är skrupelfria. De bryr sig inte om ifall varorna de säljer äventyrar människors liv och säkerhet.”

– En billig vara för privat bruk, som exempelvis en mobilladdare, kan orsaka att ett helt hus brinner ner och att människor skadas, säger hon.

Samtidigt är det svårt för tullen att avgöra om en vara är förfalskad eller inte.

En plastsäck med blåa piller är lätta för tullen att upptäcka, men att hitta prydligt förpackade piratkopierade varor som till det yttre liknar riktiga märkesvaror är betydligt svårare.

Därför menar Sara Sparring att det effektivaste sättet att minska problemen med piratkopiering är att öka medvetenheten hos allmänheten:

– Var inte naiva. De som säljer piratkopierade varor är skrupelfria. De bryr sig inte om ifall varorna de säljer äventyrar människors liv och säkerhet.


10 tips – så avslöjar du piratkopior på nätet

1. Kolla upp säljarens identitet

2. Läs andra kunders omdömen

3. Kolla upp om webbplatsen tilldelats ett trygghetsmärke

4. Utvärdera om webbplatsen upplevs professionell

5. Kolla upp dina konsumenträttigheter på webbplatsen

6. Undersök bilden på produkten

7. Undersök priset på produkten

8. Kolla efter auktoriserade återförsäljare på den officiella webbplatsen

9. Betala med säkra betalningsmetoder

10. Var uppmärksam på om produkten har originaldelar

Var misstänksam även i fysisk handel

  1. Äkta märkesvaror säljs aldrig på gator eller stränder!
  2. Undersök material och detaljer, etiketter och tvättråd. Även om utsidan verkar välgjord syns fusket på fickor och foder
  3. Undersök förpackningen – är stavning och logotype korrekta?
  4. Kontrollera var produkten är tillverkad
  5. Är priset för bra för att vara sant?
  6. Be alltid om kvitto!

Källa: konsumenteuropa.se


 [SS1]