Rädsla begränsar kvinnors frihet

Rädsla Begränsar Kvinnors Frihet

I hela världen skyddar sig kvinnor instinktivt och rutinmässigt mot våld och övergrepp. Det anses naturligt.  Men forskare har börjat undersöka mekanismer bakom kvinnors utsatthet – och hur kvinnor ska slippa begränsas av rädsla.

Fiona Vera-Gray, Durham University, UK talar om ”The right amount of panic”, alltså hur mycket kvinnor gör på ren rutin för att slippa bli utsatta. Det är allt från att klä sig i bylsiga tröjor till att undvika platser och att se till att gå i grupp, ta taxi hem till dörren och att undvika att ha musik i öronen när de promenerar.

– Flickor får tidigt lära sig att vara försiktiga. När de råkar illa ut talas det alltid om att de slarvat, varit för berusade, fel klädda, gått till fel ställe. Offret skambeläggs mer än förövaren, säger hon.

text på engelska:
Kvinnor väljer instinktivt att begränsa sin rörelsefrihet för att slippa bli utsatta
Foto:Dagmar Forne

Men det talas aldrig om hur lyckosamt kvinnors ständiga arbete med att undvika farliga situationer är. Det som inte inträffat går ju inte att mäta.

En färsk forskarrapport från en studie i Stockholm visar att sexuella trakasserier är vanliga i kollektivtrafiken. I enkätstudien som omfattar 1431 studenter svarar drygt 50 procent av kvinnorna att de vidtar försiktighetsåtgärder när de reser med pendeltåg eller tunnelbana, medan 29 procent gör det när de reser med buss. Bland männen är det omkring 20 procent som uppger att de är försiktiga – exempelvis genom att undvika att somna och att ha extra koll på värdesaker. Kvinnorna försöker främst se till att de blir sedda, alltså står bland människor eller väljer en ljusare del av bussen. De är rädda för att utsättas för fysiskt eller verbalt sexuellt våld.

Stockholmsstudenterna föreslår mer formell social kontroll – i form av patrullerande polis, vakter och kameror och bättre belysning för att förbättra situationen.

Professor Liz Kelly från London Metropolitan University ger en historisk bakgrund:

– Visst har kvinnor alltid funnits i det offentliga rummet, men de har inte fått ta plats. Inte förrän suffragetterna började demonstrera för kvinnans rättigheter – naturligtvis iklädda sedesamma, respektabla dräkter. För regeln var att en kvinna skulle vara ”modest” om hon rörde sig på stan – i annat fall kunde hon ses som prostituerad.

Uppvaknande i Indien

I Indien har det skett flera gruppvåldtäkter som varit så spektakulära att de lett till ett uppvaknande. Mahesh Nalla, Michigan State University, USA är uppvuxen i Indien och har genomfört mycket av sin forskning där.

Mahesh Nalla i talarstolen på KTH
Mahesh Nalla, Michigan State University, USA talar på konferensen Crime&Fear in Public Places på KTH, Stockholm hösten 2018. Foto:Dagmar Forne

Han beskriver problemen i landet som djupa – en kvinnofientlig kultur. Barnen tutas i från tidig ålder att pojkar är mer värda än flickor, och att kvinnor kan behandlas hur som helst. Kuvade sonhustrur utvecklas så småningom till dominanta svärmödrar. Kvinnor som arbetar i hushåll är rättslösa och behandlas ofta respektlöst.

Många tror /…/ att kvinnor tycker att det är uppmuntrande att få ett ”hello beautiful”.

Därför anser han att skolväsendet mycket tidigt måste agera som en motkraft – lära barnen respekt för varandra och att flickor har samma möjligheter och värde som pojkar. Och det gäller att få med föräldrarna, säger han.

Han ser också de populära Bollywoodfilmerna som ett framtida mycket potent verktyg att förändra attityder:

–Om Bollywoodfilmerna börjar framställa jämlika äktenskap och självständiga och kapabla kvinnor som något spännande och eftersträvansvärt kan stora förändringar ske. Det finns många indier som faktiskt formar hela sin världsuppfattning efter Bollywood, säger han.

Men vad är då kriminella beteenden?

I de flesta länder finns det lagar som förbjuder inte bara våldtäkt och misshandel, utan också alla typer av kladd, slippriga kommentarer och ovälkomna inviter. Ändå hör det till vardagen och inget kvinnor ens funderar på att anmäla.

–Män är ofta omedvetna om att deras visslande, kladdande och kommenterande är brottsligt. Det är något man gör i grupp, tillsammans med andra män, för att visa sig manlig, säger Mahesh Nalla.

Detta har framkommit när han och hans forskargrupp frågat män i Dehli om hur de tänker kring beteendet. Många tror också att kvinnor tycker att det är uppmuntrande att få ett ”hello beautiful”.

Placera skulden hos förövarna

Supreet Singh talar
Supreet Singh, Safe City Initiative arbetar för en säkrare infrastruktur och för att barn från tidig ålder ska lära sig att värna sin integritet och att respektera andras. Foto:Dagmar Forne

Det säger Supreet Singh, som är drivande inom Safe City Initiative i Indien. Safe Cities är ett FN-program som syftar till att stoppa våld mot kvinnor. I dag är 40 städer på olika ställen i världen anslutna.

Städer måste byggas så att gatorna får liv – inga slutna fasader, där ska finnas fönster så att man kan se vad som händer utanför, och så att det syns utifrån vad som händer inne i byggnaderna.

Supreet Singh talar om vad rädslan gör med människor. Barn som inte får vara utomhus och leka, kvinnor som inte vågar sig ut ensamma. Hon tar upp två sätt att angripa problemet – dels att man skapar en infrastruktur som är mer säker, och att barn tidigt får lära sig respekt. Att barnen förstår vad som är privata delar av kroppen som ingen får röra utan lov så att de kan värna sig själva och inte heller ofredar andra.

Att medborgare tar ansvar för den fysiska miljön är också betydelsefullt.

Safe City Initiative uppmanar medborgarna att artikulera sina behov:
– Ring och anmäl om något är fel exempelvis att belysningen inte fungerar, säger hon.

Hon framhåller också att städer måste byggas så att gatorna får liv – inga slutna fasader, där ska finnas fönster så att man kan se vad som händer utanför, och så att det syns utifrån vad som händer inne i byggnaderna.

–Jag älskar att promenera i europeiska städer på kvällen, där man kan se människor i sina upplysta bostäder och där öppna butiker ger en känsla av säkerhet, säger hon.

När det gäller våld mot kvinnor menar hon att det sakta håller på att ske en attitydförändring – #metoo-rörelsen och det uppvaknande som skett i Indien efter de uppmärksammade våldtäktsfallen har gjort att man nu börjar placera skulden för övervåld där den hör hemma – nämligen hos förövarna.

Den första versionen av texten publicerades på www.dagmarshandelsblogg.se i oktober 2018.

Dagmar Forne

Journalist, med ett långt förflutet på branschtidningen Dagens Handel. Numera frilans med djupa kunskaper inom handel men också stort hjärta för samhällsfrågor - hållbarhet, stadsbyggnad, säkerhet och integration.