Så skapar du en trädgård att må bra i

Så Skapar Du En Trädgård Att Må Bra I

Att man blir frisk och mår bra av att vara i naturen är ingen nyhet, inte heller att trädgårdar gör samma nytta. Bland gröna blad får man sinnesro och inte sällan en vältränad kropp. Det visste man innan mormorsmor ännu var påtänkt. Däremot börjar vi nu förstå varför.

Text och bild: Dan Rosenholm

Från Linnés Hammarby utanför Uppsala ser man ut över jordbrukslandskapet. Den fungerade som Carl von Linnés sommarstuga, ett sätt att slippa undan storstaden. Behoven var desamma då som nu.

Hjärnan är inte anpassad till modernt liv

För det är hjärnan det i grunden hänger på. Den är inte anpassad till ett modernt liv, intrycken blir för många. Genetiskt är vi i stort sett identiska med stenåldersmänniskorna. Vi är utformade för att leva vårt liv i skog och på fält, bland gröna blad, stora stenar och med vilda djur inpå oss. Mycket tyder på att det är från savannen vi härstammar. Mest hemma känner vi oss där den glesa skogen och de öppna fälten avlöser varandra. Rinnande vatten har varit ett villkor för överlevnad, alltså tycker vi vattendrag är vackra att se på och njuter av ljudet.

Rinnande vatten är viktigast av allt för att hålla oss vid liv. Att se och lyssna på dess ljud ger lyckokänsla, vare sig det är konstgjort eller naturligt.

Ringande telefoner, stora köpcentrum och bilköer drar igång våra skyddssystem och gör oss stressade. Det är inget fel i sig, vi tål det gott och väl. Problemet är att när det blivit för ofta, när vi gått på högvarv hela tiden, då blir vi överbelastade. I naturliga miljöer får vi vila. Finns ingen natur får trädgården bli vår ersättning, där får vi möjlighet att fascineras av växter och miljö och mentalt lämna vardagen. Som grädde på moset ger det motion.

Vi är skapta för att vistas utomhus

Öppen mark, björkar med höga kronor och vita stammar, en naturlig bäck som genar över tomten. Grönska och fräscht vatten.
Öppen mark, björkar med höga kronor och vita stammar, en naturlig bäck som genar över tomten. Grönska och fräscht vatten. Inte bara ljuvligt utan så välgörande för alla sinnen att det påverkar vår fysiska hälsa. Bild från Ljustorp i Medelpad.

Vi är skapta för att vistas utomhus, inte för att sitta instängda mellan rummens fyra väggar, det gäller gammal såväl som ung. Det är inte bara en allmän känsla utan modern forskning har visat mätbara fysiska effekter. Dels är själva utevistelsen i sig positiv: solljuset, temperaturskillnaden, luften och dess rörelser. Likaså den fysiska aktiviteten. Det är möjligt att vi evolutionärt lärt oss att trivas i miljöer som är bra för oss, det är möjligt att det är inbyggt genetiskt, att vi av födsel längtar ut i naturen.

Grönskande lövverk, en mix av öppna och slutna ytor, och nötkreatur i bakgrunden ger inre lugn. Det är vårt ursprung från savannen som ger sig tillkänna. Bild från Enköpingstrakten.

Hälsoeffekterna av att vara utomhus är slående. Mineralinnehållet i skelettet ökar, blodkemin förbättras, risken för hjärt- och kärlsjukdomar, stroke liksom cancer minskar. Dessutom motverkas övervikt, sömnkvaliteten blir bättre liksom motståndskraften mot infektioner, vidare blir pulsen lägre, smärta minskar och hormonbalansen förbättras.

I Småland, mellan skog och äng, skapade Katarina och Sten Dunér sin trädgård Drömmens. Där är det svårt att alltid veta vad som är natur och vad som är trädgård.

När man undersökt olika typer av rekreationer har de visat sig ge olika stor påverkan på hälsan. Största effekterna har de naturbaserade; friluftsliv, trädgård, sommarstuga, sällskapsdjur och fiske. Att umgås med släkt och vänner är viktigt, liksom kulturella aktiviteter. Däremot har TV-tittande låg positiv effekt och har visat sig skadligt för den som sitter för mycket framför burken. Fast det behövs nog ingen forskning för att räkna ut.

Att vila i en hängmatta under den nyutslagna bokens grenar ger både utevistelse och vacker grönska, båda påvisbart nyttiga för kropp och själ.

Skönhet ger hälsa

Att fira körsbärsblomning, sakura, gör man i Japan, TV sänder prognoser över dem. Självklart är det deras skönhet som beundras. Njut av naturens underverk och må bättre. På bilden prydnadskörsbäret Prunus ‘Accolade’ som är härdigt i södra halvan av Sverige och blommar tidigt på våren.

Kroppslig hälsa, styrs den enbart av rent fysiskt påtagliga saker som mat, motion, läkarvård? Till för bara några decennier sedan trodde de flesta det. Men så är det inte. Kroppens fysiska välmående påverkas alldeles påtagligt av själens tillstånd och våra sinnesintryck. Det kan vara ganska små saker som gör skillnad. Skönhet omkring sig är viktigt, och natur. Det finns forskning som tyder på att abstrakt, icke föreställande, konst skapar oro och stress, medan landskapskonst ger lugn. Konsekvensen av det strider mot gällande medelklassnormer, ta inte ner hötorgskonsten från väggarna, häng den istället väl synligt.

Ljuva dofter gör inte bara att det känns bättre, de tillhör de faktorer som gör oss friskare. Den moderna engelska rosen ‘Constance Spry’ klättrar högt, blommar ymnigt, doftar gott och är ovanligt härdig.

Att återkalla ljuva minnen kan ge stora effekter, inte minst under vinterhalvåret. När man plockade vitsippor med farmor, åt blåbär direkt från riset under granarnas krona medan myrorna kilade fram och tillbaka på stigen, gömde sig i den torra höhässjan efter slåttern eller fiskade småöring i bäcken. Det var mina exempel, du har säkert egna.

En backe med vit- och blåsippor tillhör de vackraste jag vet. När jag ser det mår jag därmed bättre, både fysiskt och psykiskt, till och med om det bara är på bild.

Skapa en trädgård att må bra i

Hur ska en trädgård vara uppbyggd för att skapa välmående? Något entydigt svar finns naturligtvis inte, däremot finns det knep som fungerar för de flesta.

Hemma i sin trädgård vill man gärna vara ifred, för att få lugn inombords behöver intrycken utifrån minskas. Häck runt tomten är bästa sättet, de tar lite plats och är levande gröna.

Man ska inte blygas för att stänga in sig i sin trädgård, det är ett bra sätt att minska på intrycken utifrån. Klippta häckar fungerar alltid bra, en gnisslande grind signalerar att någon kommer.

Trygghet kan skapas även på andra sätt. Att slippa bli överraskad när någon kommer kan åstadkommas med gruslagda gångar eller en gnisslande grind. Belysning är ett annat knep. Placera gärna trädgårdslampor ganska lågt och nära vegetation för att de inte ska bli alltför framträdande och skapa störande skuggor.

Att lysa upp kvällen ökar känslan av trygghet och välmående, man slipper vara omgiven av det djupaste mörker. Genom att placera belysningarna lågt och nära växtligheten förstärks rumskänslan. Bilden är från Agneta Sjöstedts hem i Sollentuna, utformat av Ulf Nordfjell.

Vilka växter ska man då välja? Nästan viktigast är att plantera på ett sätt som inte skapar onödiga arbetsuppgifter – speciellt rensning är det få som gillar. Buskar och träd är lättskötta och skapar god miljö, välj sådana som inte växer allt för snabbt. Plantera fleråriga, perenna, blommor som klarar sig utan daltande i rabatterna. Många av varje gör skötseln lättare och är mer harmoniskt för ögat.

Jo förresten, om trädgården blivit för trång och börjar kännas klaustrofobisk, inte helt ovanligt i uppvuxna trädgårdar, ta inte fram motorsågen och kapa ner alla träd. Att öppna upp med raka, siktlinjer genom buskagen kan lösa problemet, ett knep hämtat från renässansen.

Rumslighet skapar man med hjälp av främst träd, buskar och perenner. Bild från den kände trädgårdsarkitekten Walter Bauers radhus på Lidingö som nu förvaltas av hans dotter konstnärinnan Lena Boije.
Rumslighet skapar man med hjälp av främst träd, buskar och perenner. Bild från den kände trädgårdsarkitekten Walter Bauers radhus på Lidingö som nu förvaltas av hans dotter konstnärinnan Lena Boije.

Trädgårdsmotion är rena gymträningen

Med vetenskap och kunskap ska man vara försiktig. Men att påstå att motion är nyttigt för hälsan vågar man gladeligen utan att ta risker. Det har visat sig att redan måttliga mängder av fysisk aktivitet gör stor nytta, minskar riskerna för cancer och hjärt-kärlsjukdomar, förbättrar styrka och balans och ökar mineralhalten i skelettet. Det har dessutom visat sig att desto mer motion ju större blir effekten, man ska inte snåla med att röra på sig.

Att arbeta i sin trädgård är finfina grejer för kroppen. För musklerna är det rena gymträningen. Det finns till exempel studier som kommit fram till att för kvinnor över femtio är det två träningsformer som signifikant minskar urkalkningen av benen (osteoporosis); träning på gym och trädgårdsarbete.

Att trädgårdsjobb liknar viktträning har en annan konsekvens, det är lätt att skada sig. Knepen för att undvika problem är desamma som på gym. Börja med att värma upp, det första man gör i sin trädgård ska inte vara att tokgräva en ny rabatt, köra överbelastade skottkärror eller spetta upp grova stenar. Gå ut lugnt. Ta en promenad runt kvarteret och titta på grannarnas tomter, rensa ogräs, kratta ihop lite löv och kvistar, sedan kan det stora projektet ta vid.

Att efter pension ta hand om en trädgård är ett inte ovanligt sätt att få motion och skapa skönhet. Sveriges mest berömda trädgård, Ulla Molins, sköts med den äran av Christina och Hans Ljungström, uppflyttade till Höganäs från Malmö i samband med pensionering.

På liknande sätt kan det vara på vårarna. Under vintern är de flesta människor mer inomhus och använder kroppen fysiskt mindre. När våren kommer spirar inte bara vårlökar och ogräs utan lika mycket viljan att göra underverk i rabatterna. Men när kroppen är svagare än ambitionerna drar man lätt på sig överbelastningsproblem. Så, gå ut lugnt på våren, uppmanar en skribent som alltför ofta själv gjort precis tvärtom.

Varför får de som tränar hårt ofta skador? Ensidighet är svaret. Gör man samma sak för mycket ökar riskerna att någon liten skruv eller mutter i kroppen havererar. Exakt detsamma gäller när man arbetar i trädgården, blanda göromål. Klipp inte alla häckar eller rensa alla rabatter på en gång. Sprid ut jobben över tiden och blanda olika sysslor.

Och så var det det här med ryggont. Som alla vet behövs det ringa mängder oförsiktighet för att haverera sin rygg, inte minst om man är otränad. Vanligast är att man böjer ryggen istället för benen när man lyfter. Om knän och leder håller så lyft med benmusklerna, de är de starkaste man har i sin kropp.

En köksträdgård ger inte bara goda grönsaker utan också tillfälle till motion. Salladen blir minsann extra smaklig efter man fått göra rätt för den.

Hur ska man förresten ställa sig till det här med maskiner i trädgården? En motorgräsklippare måste de flesta ha, det blir för tungt annars. Är tomten inte större än 500 kvadratmeter kan en elektrisk klippare duga, då slipper man oljud och avgaser. Har man ork och bara en liten plätt gräs är det bästa, trots allt, att klippa med en helt manuell rotorklippare, det ger massor av motion,

Klipper man sin häck manuellt med häcksax tränar man både axlar, rygg och armar. Men det förutsätter att man orkar annars är en elektrisk variant ett måste. Motordrivna mossrivare är däremot en styggelse, de gör mer skada än nytta och vem bryr sig i lite mjuk mossa i mattan.

Det här med att arbeta i trädgård kan låta ganska riskabelt. Alternativet, att inte röra på sig, är mycket värre. Betrakta trädgårdsarbete som underbarast tänkbar träning. Vad kan vara bättre än att både bli skitig, svettig och höra fågelsång på samma gång? Men värm upp innan och variera för att undvika skador.

Att gräva är jobbigt, och därmed nyttigt, men man ska vara försiktig med ryggen. Värm upp och ta det lugnt i början och böj benen, inte ryggen. Bild på artikelförfattaren tagen av Ann-Christin Rosenholm

Sex råd för att träna med trädgård

  • Mer motion ger större välmående.
  • Värm upp innan tunga jobb.
  • Ta det lugnt på våren.
  • Lyft med benen inte ryggen.
  • Variera trädgårdsarbetet för att undvika skador.
  • Använd maskiner när de behövs, varken mer eller mindre.