Så sprider djur dödliga sjukdomar till människan

Så Sprider Djur Dödliga Sjukdomar Till Människan

Svininfluensa, fågelinfluensa, ebola och corona. Fyra dödliga virus som alla har gemensamt att de härrör från djur som i sin tur fört smittan vidare till människan. I samband med ebolaepidemin 2014 intervjuade Katarina Arnstad Elmblad forskare som redan då varnade för luftburna pandemier.

Ebolaepidemin i Afrika skrämde upp befolkning världen över. Och i samband med det varnade en svensk forskare för vad som kan hända i framtiden. 

– Det är bara en tidsfråga innan vi kommer att få en luftburen zoonotisk pandemi. Jag har forskat kring detta i många år och jag kan säga att ibland blir jag mörkrädd när jag tänker på vad som kommer att hända den dag ett virus börjar spridas, när verkligheten plötsligt överträffar filmen.

– Det finns för närvarande över 140 olika varianter av influensavirus som är potentiella kandidater, säger Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala Universitet och Akademiska sjukhuset.

Ebolaviruset
I samband med ebolapandemin varnade svenska forskare för vad som kan hända i framtiden. Foto: CDC / Unsplash

Men Anders Wallensten, biträdande statsepidemiolog på avdelningen Zoonoser och beredskap vid Folkhälsomyndigheten, var inte fullt lika dyster i sin prognos, även om han höll med Björn Olsen i sak.

– Det är troligt att vi i framtiden kommer att drabbas av en ny influensapandemi. Det går däremot inte att förutspå när det kommer att ske eller hur allvarlig sjukdom den i så fall orsakar. Historiskt har det oftast gått flera decennier mellan utbrotten och sjukdomens allvarlighetsgrad har varierat stort.

Apor vanligaste smittkällan

Det länge fruktade ebolaviruset är en zoonos, ett virus som sprids mellan djur och människor. I den afrikanska naturen finns viruset hos flyghundar, en typ av fladdermus. Apor och andra djur kan smittas av fladdermöss och på så sätt bära på viruset. Människor tycks vanligen smittas när de hanterar kött från vilda djur, till exempel schimpans, gorilla och skogsantilop. Apor verkar vara den vanligaste smittkällan mellan djur och människa. Frågan ställs på sin spets – hur farliga är egentligen djuren för vår existens?

 – Fakta talar sitt tydliga språk – 80 procent av alla infektionssjukdomar är zoonotiska sjukdomar, säger Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala Universitet och Akademiska sjukhuset.

En babyapa
Apor verkar vara den vanligaste smittkällan mellan djur och människa. Foto: Patrick Beznoska / Unsplash

Ursprung hos vilda änder

Säsongsinfluensan som slår till varje år är till exempel en kvarleva från Hongkonginfluensan som härjade mellan 1968 och 1970 där smittans ursprung fanns hos vilda änder som smittade fjäderfän och grisar.  

– Under 2000-talet har vi haft utbrott av två luftburna virus som också var zoonoser, sars (2003) och mers (2013-), som angrep andningsorganen och lungorna, säger Björn Olsen, som även basar för Zoonosis Science Center i Uppsala.

En stor källa till smittspridning har varit fågelmarknader, inte minst i Sydostasien och andra tätbefolkade regioner, där tätt packade fåglar och andra djur slaktas och säljs på gatan utan några större krav på hygien.

– Det är en grogrund till smitta där viruset kan spridas mellan olika djurarter till människan där det anpassar sig till hennes celler. Om vi får en smitta som sprider sig mellan människor kan det vara flampunkten till ett större utbrott eller en pandemi.

Okontrollerad jakt sprider smitta

Smitta sprids också genom den okontrollerade jakten på så kallad bushmeat, kött från vilda djur. 

– Det har väldigt stor betydelse för smittöverföring, man jagar allt som rör sig, små och stora gnagare, apor, fåglar, kräldjur, antiloper och fladdermöss som kan bära på olika virus. Problemet är att när du hanterar dem kan du lätt bli skadad och exempelvis få in viruset via sår.  

– Hanteringen av bushmeat kan ha varit orsaken till att vi fått in hiv och nu senast ebola till mänskligheten, säger Björn Olsen. Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar och expert på hiv, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, stödjer Olsens teori.

– Det är vetenskapligt bevisat att hiv-viruset ursprungligen kommer från en schimpansart som finns i Kamerun och att viruset överfördes från apa till människa första gången någon gång i början på 1900-talet. Exakt hur kan vi bara spekulera i, men en trolig smittväg är att någon blivit biten i samband med bushmeat-jakt eller skurit sig när aporna slaktats och använts som föda.

Den kommersiella avverkningen av regnskog och handeln med vilda djur ses som ett stort hot mot balansen i ekosystemet vilket underlättar för zoonoser att spridas. Andra sjukdomar som vi betraktar som ”mänskliga” var från början zoonoser. Bland annat smittkoppor, vattkoppor,  kikhosta, tuberkulos och mässling.

Fladdermus med utfällda vingar.
Handeln med vilda djur ses som ett stort hot mot balansen i ekosystemet. James Wainscoat / Unsplash

– Det är oerhört viktigt att barn vaccineras mot mässling. Om vaccinationstäckningen går ner kan vi få in den i befolkningen via resor och invandring. 

Tre stora pandemier

I dag tar det 24 timmar för ett virus att färdas runt jorden. När historiens värsta farsot, spanska sjukan, härjade i början av seklet, tog det sex månader för ett virus att färdas lika långt. 

Under 1900-talet har världen drabbats av tre stora pandemier. Åtminstone två av de tre, Asiaten (1957) och Hongkong-influensan (1968), uppkom genom att influensavarianter från fågel och människa samtidigt hade infekterat grisar och där blandats till ett nytt influensavirus. Dessa blandvirus spreds sedan tillbaka till människor och gav upphov till pandemier. Spanska sjukan uppfattades länge som ett virus som också överförts från gris, men nyare forskning talar för att det troligen kom direkt från fåglar till människa, möjligen efter en kortare anpassningsperiod i gris.

”Skulle vidtagit kraftfullare åtgärder”

Den senaste ebolaepidemin är långt ifrån det första utbrottet i historien, däremot har det aldrig tidigare spritt sig till storstäder. 

– Förr var det begränsade utbrott i byar på landsbygden och då ebbade sjukdomen snabbt ut.  

Ett av de första utbrotten inträffade för 38 år sedan då 280 människor fick sätta livet till.  Björn Olsen vill absolut inte förringa den fruktade blödarfebern som fortsätter sprida sig okontrollerat i de drabbade västafrikanska länderna, men han är övertygad om att epidemin med hjälp av stora insatser kommer att ebba ut inom något år och han är inte orolig för Sverige ska drabbas av ett ebolautbrott. Däremot anser han att världen reagerade på tok för sent. 

– Så fort man förstod att det var ebola det handlade om skulle man ha vidtagit mycket kraftfullare åtgärder. I framtiden borde vi till exempel ha ”swatteam”, insatsstyrkor av vårdpersonal, som åker iväg och stoppar utbrotten i sin linda och inte när det väl har exploderat. Björn Olsen hyser gott hopp om att det kan komma ett vaccin mot Ebola. 

– Ja, det tror jag, det har gjorts väldigt framgångsrika försök på makakapor. Däremot ligger det långt fram i tiden och det är osannolikt att det skulle kunna ges till gemene man i Västafrika.

Borde vara obligatorisk

På infektionskliniken på Akademiska sjukhuset har all personal fått se filmen ”Contagion” av regissören Steven Soderbergh som just handlar om det absolut värsta tänkbara scenariot – att ett luftburet virus dödar människor i en rasande fart. 

Filmoslaget till "Contagion"
”Det är en förbannat bra och välgjord film som borde vara obligatorisk på läkarutbildningarna” säger Björn Olsen. 

– Den skildrar på ett hyfsat realistiskt sätt vad som händer när ett virus får fäste och smittan sker genom utandningsluften. Då har man inte mycket att sätta emot, andas måste vi ju, säger Björn Olsen. I filmen spåras roten till det dödliga viruset tillbaka till en fladdermus som kommit i kontakt med en gris eller annat djur, troligtvis på en marknad i Kina där djuren lever tätt, tätt inpå varandra innan de slaktas. 

– Det är en förbannat bra och välgjord film som borde vara obligatorisk på läkarutbildningarna, säger Björn Olsen. 

Zoonotiska sjukdomar

Spanska sjukan ■ Dödade mellan 50 och 100 miljoner människor mellan 1918 och 1920. Bara i Sverige dog drygt 37 000 personer.  
Digerdöden (Pest)■ Pesten har under lång tid varit en av våra mest fruktade infektionssjukdomar och har under historien kallats bland annat för digerdöden och svarta döden. Härjade under medeltiden och dödade var tredje person i Europa och i stort sett alla som smittats.  Hongkonginfluensan ■ Pågick mellan 1968 och 1970. Skördade runt en miljon dödsoffer i världen.  
Denguefeber■ Denguefeber är en influensaliknande febersjukdom som orsakas av ett virus som sprids via myggor.
Gula febern■ Gula febern är en virusorsakad leversjukdom som sprids via myggor, och omfattande epidemier med många dödsfall har uppträtt under årens lopp. Dödligheten är hög, mellan 20 och 50 procent.
SARS (Svår Akut Respiratorisk Sjukdom)■ Orsakas av coronaviruset som är ett namn på flera olika virus inom samma ”familj”. De flesta coronavirus återfinns hos djur. Vissa coronavirus kan ge symptom som förkylning, medan andra kan ge allvarliga och samhällsfarliga sjukdomar som till exempel SARS. Coronavirus tros smitta genom direkt kontakt och via luften vid nysningar och hosta. SARS ger luftvägsinfektion med symptom som feber, hosta och andningssvårigheter.
MERS-CoV (Coronaviruset Middle East Respiratory Syndrome)■ MERS är en virusorsakad luftvägssjukdom som orsakas av ett coronavirus (MERS-CoV) som dessförinnan inte hade setts hos människa. Inom samma familj av virus återfinns virus som orsakar allt från vanliga förkylningsvirus till den allvarliga infektionen SARS som orsakade utbrott under åren 2002-2003. Viruset tros ha sitt ursprung hos dromedarer i mellanöstern, men den exakta källan som smittar människor har ännu inte identifierats. Infektion av MERS-CoV hos människa orsakar framför allt feber, hosta och lunginflammation.

Källa: Folkhälsomyndigheten, Wikipedia, sars.se