Så tar sig råttorna in i våra bostäder

Så Tar Sig Råttorna In I Våra Bostäder

Varje vecka är det några Stockholmare som upptäcker en råtta i toaletten. Men ännu fler råttor hittar in via golvbrunnen. Oavsett är det inte många som uppskattar den objudna gästen.

-Förra veckan var det en man som ringde och bara skrek i telefonen, berättar Alexandra Ognjanoviyc i skadedjursbolagets kundtjänst. Han hade sett en råtta i toaletten och var livrädd. Som tur var hade han toalettlocket nere varför råttan inte lyckats ta sig upp och påbörja sina härjningar i badrummet.

De flesta råttor som kommer in i lägenheter har dock funnit sin väg via golvbrunnen i badrummet. Om gallret inte sitter tillräckligt fast lyfter det listiga djuret helt sonika av det. Fullvuxna råttor har i tester lyckats lyfta så mycket som 1,4 kilo.

De flesta råttor som kommer in i våra bostäder gör det via golvbrunnen i badrummet.

Och råttorna finns överallt. Enligt en undersökning som Anticimex har gjort har 8 av 10 stockholmare sett minst en råtta. En av fem uppger också att de undviker vissa platser för att råttor kan finnas där. 

Men råttorna finns överallt, nära människan. I villaområden och kloaker, i tunnelbanetunnlar och lövhögar, ihåligheter och soprum.; överallt där det går att gömma sig och det är nära till mat, lever brunråttan, rattus norvegicus, som är våra breddgraders vanligaste råtta. På natten kommer den fram från sina fuktiga gömställen, för att äta, para sig och slipa sina tänder, som växer 14 centimeter per år.

Mat, människan ratat blir dess föda. Ytan kring en korvkiosk är himmelriket för hungriga allätare. Köksavfall som seglar ner genom kloaker och dåligt skötta komposter är goda restauranger.

På hösten, när det börjar bli kallt ute, söker sig många råttor in i värmande lägenheter. Med svansen håller de balansen och om fasaden bara är tillräckligt grov är det inga problem för djuret att ta sig lodrätt uppåt och in genom ett öppet fönster. Finns en stupränna underlättar den ytterligare bestigningen mot målet som lockar med doft av människa och mat.

I Sverige finns en lag som innebär skyldighet för fastighetsägare att vidta åtgärder om ett hus drabbas av råttor. Vanligtvis har fastighetsägaren ett avtal med en skadedjurssaneringsfirma som sköter bekämpningen.

Mat som fallit ner från ett fågelmatsbord är godis för råttan. Bild: Wolfgang Vogt/Pixabay

Deras största kunder är framförallt industrier, men en hel del uppdrag kommer även från privatpersoner. Dagligen upptäcker människor fuktiga och skrämda råttor i toalettstolen när de lyfter på locket. En skrämmande upptäckt som vanligtvis beror på att vattnet i vattenlåset har sinat. Det händer ofta när lägenheten stått tom och ingen har spolat i toaletten på några dagar.

Förr dödade man råttor på annorlunda sätt än i dag. Råttor var mycket hatade i bondesamhället för att de åt av skörden och de metoder som användes för att hålla dem borta var ofta grymma. Man hängde ibland upp levande råttor i svansarna över elden för att dess skrik skulle skrämma andra råttor. I dag gör man annorlunda. Man försöker hitta grundproblemet till råttproblemet. Kanske har något rör glömts bort att täppas till vid ett stambyte eller är sophanteringen bristfällig?

Om det handlar om en enda råtta i en bostad används ofta en råttfälla gillrad med rökt kött eller chokladgodis.

-Chokladgodiset Japp funkar bäst, berättar Alexandra Ognjanoviyc.

Till skillnad från musen, som jämfört med råttan, får lova att betecknas som dumdristig och lättlurad, åter sig råttan inte övertalas att gå i fällan i första taget. Inte förrän efter några dagar, när den har vant sig vid det främmande föremålet, låter den sig smaka av betet och dödas.

Råttan som kände sig trängd, gjorde ett jämfotahopp, åtta decimeter upp i luften och bet kollegan i armen.

I områden med mer än en besvärande råtta sätts gift ut. Giftet är ofta så kallat anti-koagulanter, som tunnar ut råttans blod och dödar genom att åstadkomma inre blödningar. Giftet finns i pulverform och i paraffinblock som hängs ner i kloaker eller läggs ut i hållare som monteras i industrilokaler. Även här tar råttan några dagar på sig innan den ger sig i kast med den nya maten.

Den största råttan som skadedjursbekämparen Lars Törnblom har sett var 23 centimeter lång och hade en svans som var nästan lika lång. Normalt är de någon centimeter mindre. De är goda simmare och hoppar högt. Det sistnämnda fick Törnbloms kollega erfara när han en gång jagade in en best i ett hörn. Råttan som kände sig trängd, gjorde ett jämfotahopp, åtta decimeter upp i luften och bet kollegan i armen.

Ett råttpar, under ett år, kan ge upphov till mellan 800 och 1000 nya råttor, menar Törnblom. Experter på området menar att det är omöjligt att säga hur många råttor det finns i Stockholm. Det finns helt enkelt inget sätt att räkna dem på.

Det lilla, listiga djuret är dock inte bara ett skadedjur som retar och skrämmer utan har även en funktion som renhållare. Därför är inte miljö- och hälsovårdsnämndens syfte att utrota djuret helt, bara att hålla stammen på en konstant nivå så att den inte sprider obehag.

Dessutom skulle det ändå aldrig gå att utrota råttan. Den är alldeles för listig och anpassar sig alltför bra till nya förhållanden.