Skolmetoden som förvandlat hatämnet till en favorit

Skolmetoden Som  Förvandlat Hatämnet Till En Favorit

Inkluderande och varierad undervisning med fokus på problemlösning istället för ”rätt och fel” och synsättet att alla elever kan – oavsett svårigheter. Det är några av ingredienserna i Singaporemodellen, som gett fantastiska såväl kunskaps- som självförtroendemässiga resultat på Munkhätteskolan i Malmö.

För några år sedan slet matteläraren, tillika specialläraren i matematik, Angelica Ioseinov och hennes kollegor på låg- och mellanstadiet sitt hår för att få undervisningen att fungera hjälpligt. Det var svårt att hitta material och nästintill omöjligt att få med alla i en klass, där spridningen mellan svaga och starka elever är enorm.

– Det var en ständig utmaning att hinna med alla och få de svaga eleverna att inte känna sig misslyckade och de starka att inte tappa motivationen och tröttna på matte för att de inte blev tillräckligt stimulerade, minns Angelica, som ofta kände sig otillräcklig i klassrummet.

Men med införandet av Singaporemodellen för fyra år sedan förändrades allt! Visst, det var en tuff tid innan synsättet ”satte sig” – för Singaporemodellen innebar framförallt ett helt nytt förhållningssätt till matematik, som gick ifrån att fokusera på ”rätt svar” (där svaga elever snabbt tappades) till fokus på problemlösning, det vill säga på hur man kommer fram till olika lösningar – vilket i sin tur möjliggjorde att alla elevers resonemang blev värdefulla, oavsett nivå.

– Man kan sammanfatta grundtanken med Singaporemodellen med att det ska vara ett problem och fem lösningar istället för en lösning och fem problem, förklarar Angelica.

Singaporemodellen fokuserar mer på själva problemlösningen än på att bara hitta ”rätt svar”.

Lektionerna är indelade i olika delar och inleds alltid med att eleverna får en uppgift som de får jobba med att lösa tillsammans i grupper. Det får igång deras tankeprocess och uppgiften är alltid utformad så att svaga elever ska kunna hitta enkla lösningar, medan de starka kan komma fram med mer komplexa, understryker hon och förtydligar:

– Alla elever arbetar alltså med samma uppgift, men jag förväntar mig olika lösningar från olika elever.

Efter en stunds grupparbete diskuteras lösningarna i helklass, med lärarledda frågor som ”Hur tänker du då”, ”Håller ni med?”, ”Finns det fler sätt?” innan Angelica går över till nästa moment, själva undervisningsdelen (som alltid är kort), där hon berättar vad målet med dagens lektion är – som till exempel kan vara att mäta med linjal.

Sedan är det dags att jobba i läroboken, som också sker i grupp. Boken är kommunikativt utformad, där man får följa en grupp barn och se hur de tänker och löser problem, följt av tomma rutor där eleverna själva får fortsätta problemlösningen. Sista delen är enskild, då eleverna arbetar i övningsboken. Här får svagare elever stöttning och starkare elever får möta fördjupning, fortfarande med samma lektionsmål.

– På det viset sitter aldrig någon sysslolös utan alla har alltid något meningsfullt att göra, säger Angelica entusiastiskt.

Varje lektion avslutas alltid med en mattelogg, där eleverna får sammanfatta dagens lektion utifrån exempelvis frågan ”Vilken metod tycker du var bäst att jobba med idag?”

En konsekvens av Singaporemodellen enligt Angelica är att eleverna blir mer delaktiga på lektionerna, även de som tidigare inte vågat säga något.

Angelica betonar vikten av att inte försöka traggla om det som de svagare eleverna kanske fortfarande inte förstått efter en lektion – att det inte blir bättre för någon, eftersom de svagare känner sig misslyckade och de starkare blir uttråkade. Hellre gå vidare och komma tillbaka till området vid ett senare tillfälle. För, som hon också påpekar:

– Forskning visar att det är bättre att eleverna tror att det är rätt än att jag säger att det är fel.

Vilka är de främsta fördelarna med Singaporemodellen jämfört med ”vanlig” matte?

– Det är en helt annan aktivitet i klassrummet nu, med högt i tak och där alla är delaktiga. Eleverna vågar mer nu. Många som tidigare satt helt tysta blommar upp och tar för sig. Det är underbart att se! Och eftersom fokus är på problemlösningar istället för att bara räkna får alla – oavsett nivå – en djupare förståelse för matte, som gör att kunskaperna blir större och sitter längre.

Angelica framhåller även likvärdigheten som Singaporemodellen står för:

– Oavsett skola eller lärare är det alltid exakt samma upplägg, innehåll och planering. Det ger likvärdig kvalitet på undervisningen överallt och är också en enorm trygghet för eleverna både löpande och när yttre omständigheter påverkar, som att de byter skola.

Får du med samtliga elever nu sedan du börjat med Singaporemodellen?

– Ja, på så vis att alla utvecklas idag. Ingen står kvar och stampar, som det kunde vara tidigare med både de starka och svaga.

Det finns fortfarande elever med svårigheter, men den stora skillnaden är att med Singaporemodellen ges alla möjlighet att utvecklas utifrån sin egen kapacitet, framhåller hon.

– I och med det har hela nivån gått upp och till och med de allra svagaste får med sig de mest basala kunskaperna i matematik som medför att de kommer klara sig i samhället. Men den allra största behållningen för både mig och eleverna är nog ändå hur roliga mattelektionerna har blivit. Mångas hatämne har nu blivit favoriten på schemat!

Fakta Singaporemodellen

Singaporematte som undervisningsmodell växte fram i Singapore på 80-talet, efter frigörelsen från Malaysia. För att motverka många års sjunkande resultat började utbildningsansvariga i landet kika på vad forskning sade kring hur barn lär sig matematik, samt vad som gjorde en del länder framgångsrika i matematik och andra inte. Sedan dess ligger Singapore i topp år efter år i internationella mätningar, som bland annat TIMSS och PISA.

Modellen har fått stor spridning internationellt och i Sverige, där modellen funnits i knappt 10 år, implementeras den på allt fler skolor.

Såväl undervisningsmetoder som alla läromedel inom Singaporemodellen är evidensbaserade.

Eva-Lotta Sigurdh

Frilansjournalist, legitimerad gymnasielärare och författare till boken Nätdejting. Journalistiska fokusområden: Skola & utbildning, relationer & livsstil, vård & omsorg, personporträtt och hem & fastighet.