Skön båtluff i Kroatiens skärgård

Skön Båtluff I Kroatiens Skärgård

Ön Vis stränder är stilla och utmejslade i bergen. Morgontrötta partyprissar väntar i färjekön på Hvar. På Korčula smittar glädjen över ännu en vinskörd.
En båtluff i Kroatien är en resa mellan praktfull natur, medeltida städer, trendiga barer och vinrankor med ständigt nya druvsorter.

Min sko slirar i gruset och småsten rullar kvickt nedåt. Jag är glad att jag inte valde flipflops i dag. Stigen slingrar nedför berget till stranden Stiniva på den kroatiska ön Vis. Det är så brant att jag måste stanna upp och få tillbaka greppet under skosulorna. Stigen är besvärlig, men det är värt ansträngningen.

Där nere har havet grävt sig in i berget av kalksten och format en lagun, inte större än en ordinär simbassäng, omgiven av höga klippväggar. Innanför skiftar vattnet färg från djupblått till turkos.

Båtarna får stanna utanför den smala öppningen till stranden Stiniva på Vis.
Båtarna får stanna utanför den smala öppningen till stranden Stiniva på Vis. Foto: ELISABET AXÅS

Utanför den endast fyra meter breda öppningen i berget ligger några småbåtar förtöjda i bojar. Det finns bara två sätt att ta sig hit – den branta stigen eller med båt. Alltså är det gott om plats trots att stranden är så liten.

Paj efter badet

Badet efter klättringen svalkar skönt. Långt nere under mina fötter ser jag sjöbotten. Efteråt sitter jag och mitt ressällskap på barens terrass en trappa upp och njuter av varsin flaska öl och en ”viška pogača”, en paj från Vis fylld med ansjovis.

Vis är första stoppet på en båtluff som startade i går när vi klev ombord via bildäck på Jadrolonijas färja i Split. Vis är den av Kroatiens större öar som ligger längst ut i Adriatiska havet. Betydligt färre turister hittar hit jämfört med grannöarna Hvar och Brač. Det kan bero på att Vis ända fram till 1989 var militärt område och stängt för utlänningar. En annan orsak är att det fortfarande är lite krångligt att ta sig hit. Dagliga färjor går bara från Split. Har man inte egen båt får man åka tillbaka till Split igen eller vänta på katamaranen som går till Hvar och Brač endast en gång i veckan vardera.

Mamma Mia, inga fler turister tack!

Lugnet stördes en aning när filmen Mamma Mia – Here we go again spelades in på Vis 2017. Det kan innebära att öns tid som älskat resmål bara för de invigda snart är förbi, men än så länge saknas de stora hotellkomplex som krävs för större turistinvasioner. Låt oss hoppas att det förblir så.

Vi har hyrt cyklar med många växlar för att zickzacka oss upp på platån mellan öns båda städer Vis och Komiža. Väl uppe har vi vägen för oss själva. Bara några enstaka fordon möter oss mellan vinodlingarna och åsnehagarna.

Vi cyklar förbi rader av Vis egen druva vugava.
Vi cyklar förbi rader av Vis egen druva vugava. Foto: TORGNY GÖRANSSON

Badstoppet på Stinivas strand är ett svalkande avbrott, men när vi är uppe vid cyklarna igen är vi varmare än när vi steg av. Vi har gjort oss förtjänta av ännu ett stopp så vi svänger in mot en skylt som lovar hemgjort vin, honung, olivolja och fikonkaka. En äldre dam i lila T-shirt ser att vi behöver varsitt rejält glas vatten. Sedan provar vi vin och slår till på en flaska vugava. Liksom flera andra öar har Vis en egen druva. Vugava odlas bara här och ger ett fruktigt vitt vin.

Hamnen i Komiza på Vis, Kroatien.
Segelbåten i Komizas hamn är en falkusa, typisk fiskebåt från Vis. Foto: ELISABET AXÅS

Nästa dag vilar vi benen och tar bussen till Komiža. Vi blir inte förvånade när vi känner igen damen från vingården på bussen. Ön är inte större än att vi kan heja redan dag tre.

Morgontrött kö på Hvar

Vi hade gärna stannat längre på Vis, men katamaranen till Hvar går endast på tisdagar så nästa morgon lämnar vi vår lägenhet i gryningen och promenerar till hamnen. I Hvar stad väntar en kö av hålögda ungdomar på kajen. Några ser ut att komma direkt från klubbarna i detta partycentrum bland Dalmatiens öar. Nu ska de vidare mot Dubrovnik.

Numera bokar de flesta sitt boende på nätet, men en och annan rumsuthyrare väntar ändå när färjan anländer till Hvar.
Numera bokar de flesta sitt boende på nätet, men en och annan rumsuthyrare väntar ändå när färjan anländer till Hvar. Foto: ELISABET AXÅS

Precis som på Vis har vi bokat en lägenhet av en privatvärd, men för ungefär samma pris som vi där fick sjöutsikt bor vi nu på bottenvåningen med en mur utanför fönstret. Hvar är ett av de mer exklusiva resmålen i Kroatien och prisnivån märks ända ner på privatrumsnivå.

Den som vill kan spendera hela reskassan på drinkar och champagne på någon av klubbarna där kroatiska och internationella kändisar ses titt som tätt. Eller så väljer man mer jordnära alternativ bara några kvarter bort.

Hvars stora torg Svetog Stjepana, till vardags kallat Pjaca, är en igenfylld vik som förr delade staden i två delar. Adelns palats låg i norr medan fiskare och borgare bodde i söder.

Party på akterdäck

Nu ligger lyxiga krogar och barer vägg i vägg i de gamla adelskvarteren norr om Pjaca. På väg hem från en välsmakande fiskmiddag passerar vi det ena glada partyt efter det andra på segelbåtarnas akterdäck. Hamnpromenaden Riva avlutas med den klassiska klubben Carpe Diem där en dörrvakt vakar vid sammetsrepen. Senare i natt kör taxibåtar dem som aldrig vill sluta festa ut till klubbens beachbar på en av Pakleniöarna.

I Hvars hamn ligger taxibåtar som går ut till Pakleniöarna.
I Hvars hamn ligger taxibåtar som går ut till Pakleniöarna. Foto: ELISABET AXÅS

Hvar stads tid som öns huvudort började 1278 när öborna tog hjälp av Venedig för att få skydd mot pirater. Snart byggdes ringmuren, borgen och palatsen. Hvars förra huvudstad på öns norra sida döptes om till Stari Grad, som just betyder gamla stan. År 2016 firade Stari Grad hela 2 400 år sedan staden grundades av greker 384 före Kristus.

Lugn och ro i Hvars äldsta stad Stari Grad.
Lugn och ro i Hvars äldsta stad Stari Grad. Foto: ELISABET AXÅS

Efter några dagar i Hvar stad känns Stari Grad som en lantlig oas med ett stilla tempo. Vi ser inte mycket av stadens äldsta historia men den avslöjas av ett mosaikgolv på källarnivå i ett konstgalleri inne i gränderna. Mittemot lovar en griffeltavla vin, olivolja och tryffel. Jag tittar in i butiken där fransmannen Yvan Esteve plockar med sina varor. Han driver delikatessbutiken Za Pod Zub med sin flickvän Chloé Molina Badillo. Efter flera års arbete i hotellbranschen på ställen som Bora Bora i Söderhavet och på Franska rivieran bestämde de sig för att Hvar var deras paradis.

Yvan Esteve letade länge efter Hvars bästa viner till sin butik Za Pod Zub. Foto: ELISABET AXÅS
Yvan Esteve letade länge efter Hvars bästa viner till sin butik Za Pod Zub. Foto: ELISABET AXÅS

Yvan letar fynd på Hvar

I sin lilla butik säljer de bara det allra bästa de kan hitta av kroatiska viner, oljor och delikatesser.

– Det första året hade vi inget vin härifrån Hvar, de var inte bra nog. Men nu har vi hittat en odlare som bor bara 40 meter från oss. Han är i sin odling varje dag och har en vinkällare i sitt hus. Han är ingen känd producent, men har superbra kvalitet till bra pris, förklarar Yvan.

Pia Reekhans och Lisa van Boxel tycker det var lite dyrt på Hvar.
Pia Reekhans och Lisa van Boxel tycker det var lite dyrt på Hvar. Foto: ELISABET AXÅS

Vi lämnar Hvar med morgonkatamaranen mot Dubrovnik. Kön är lika sömnig som när vi anlände. Men Pia Reekhans och Lisa van Boxel från Belgien är pigga när de tar selfies på akterdäck med alltmer avlägsna Hvar stad som bakgrund. De tycker att Hvar var ett av de bästa stoppen på deras resa som startade i Sloveniens huvudstad Ljubljana för två veckor sedan. På Hvar finns mycket att göra för två unga tjejer:

– Men det var inte riktigt vår typ av party. Det var bara turister och för mycket fylla, tycker Lisa.

Lite dyrt var det också, som i Bryssel ungefär. Nu ska de avsluta sin resa i Dubrovnik, men vi stiger av redan vid nästa stopp, på Korčula.

Vinskörd på Korčula

Garageuppfarten är full av trälådor med vindruvor när vi kommer fram till vårt hus. Värden Perica Žuvela tar en kort paus i vinpressandet och visar var vi ska bo.

– Ni hade bokat den lilla lägenheten men ta den här så får ni bättre utsikt, säger han och pekar ut mot halvön Pelješac på andra sidan sundet.

Perica Žuvela pressar sitt vin i garaget.
Perica Žuvela pressar sitt vin i garaget. Foto: ELISABET AXÅS

På Pelješacs sluttningar odlas druvan plavac mali men här på Dubrovnik är det pošip och grk som gäller. Varje plats har sin druva.

Perica har bråttom tillbaka till arbetet. På mindre än en vecka skördar han sina druvor som räcker till 4 000 liter vin.

– Jag säljer det till en restaurang i stan. De har det som husets vin. Ibland säljer jag till gäster också, men utan etikett. Det är ett enkelt bordsvin, säger han anspråkslöst.

På väg in till stan ser vi hur en av hans grannar släpar ut sina vinmakarprylar ut garaget. Det står faktiskt vintunnor och ståltankar lite här och där nu i september. Det finns en glad förväntan i luften. Hur ska årets vin bli?

Korčula är ett (någorlunda) trängselfritt alternativ till Dubrovnik.
Korčula är ett (någorlunda) trängselfritt alternativ till Dubrovnik. Foto: ELISABET AXÅS

Dubrovnik i miniatyr

Vi går in i Korčula stad via den pampiga Landsporten i ringmuren. De trånga gränderna innanför muren formar ett fiskbensmönster. En kvinna vattnar sina palmer och monsteror som växer i krukor längs väggen.

Korčula kallas ibland för lilla Dubrovnik. Visst finns likheter med den omåttligt populära staden en bit söderut. Båda ligger på en udde och omges av en mur. Men det är hit man reser om man inte vill trängas.

Vi letar oss fram till Konoba Mareta där de serverar Pericas vin. Det smakar utmärkt till ett ovanligt stort urval av spännande förrätter.

Äventyrsbad på Mljet

Mljet blir sista ön på vår båtluff. Katamaranen ”Krilo Star” lägger till i Pomena inne i öns nationalpark. Två sjöar som egentligen är havsvikar med salt vatten är parkens höjdpunkt. Under bron mellan de båda sjöarna dansar vattnet som en vildfors. Glada badare flyter med, rena rama äventyrsbadet!

Flyt med strömmen i Mljets nationalpark.
Flyt med strömmen i Mljets nationalpark. Foto: ELISABET AXÅS

När vi cyklat runt den större sjön fortsätter vi västerut på en udde, så långt man kan komma. Där hittar vi Phil och Denise Deighton från Cornwall i England.

– Vi har hittat tunnlar i berget så vi gick tillbaka till hotellet och hämtade våra ficklampor, följ med!

Vi hänger med det äventyrliga paret in i en labyrint av tunnlar som avslutas med fyra öppningar mot havet. I den sista står en kanon på järnvägsräls. Utsikten över havet är betagande, som sig bör när landets gräns ska bevakas. När vi kommer tillbaka till byn frågar jag min värd om tunnlarna.

– De är från Jugoslavientiden. Nu är ingen där, vad ska man där att göra?

Phil och Denise Deighton utforskar militärtunnlarna på Mljet.
Phil och Denise Deighton utforskar militärtunnlarna på Mljet. Foto: ELISABET AXÅS

De flesta ser hellre framåt än bakåt i detta land som haft konflikter så det räcker. Nu är Kroatien med i EU och tar emot fler turister för varje år. Det märks inte minst i Dubrovnik som är slutmålet för vår resa. Nästa dag tar vi katamaranen dit. Där får vi vänja oss vid att köa för att komma in genom stadsporten, men ute till havs råder lugnet.

Trängsel vid Pileporten i Dubrovnik.
Trängsel vid Pileporten i Dubrovnik. Foto: ELISABET AXÅS

Resfakta

Resfakta uppdaterade i september 2019.

Resa dit: Flyg till Split eller Dubrovnik. Tåg till Split från Köpenhamn via Hamburg, München och Zagreb.

Båtluffa: Rederiet Jadrolinija trafikerar kusten med bilfärjor och katamaraner. Kapetan Luka kör ett mindre antal linjer med katamaran. Biljetter köps på internet eller i hamnarna.
En översikt över tidtabeller för dessa och andra rederier finns på www.croatiaferries.com.

Ta bussen: Vill du återvända till utgångspunkten utan att ta färjor tillbaka går bussar flera gånger dagligen mellan Split och Dubrovnik. Restid 4–5 timmar. www.buscroatia.com

Bo: Överallt finns prisvärda privata rum och lägenheter att hyra. Egen toalett och dusch är standard, i lägenheterna finns kök eller pentry. Lakan, handdukar och städning ingår. Boka genom de vanliga hotellsajterna på internet eller direkt med ägaren.

Bästa tiden: Maj till oktober, men undvik gärna varma juli och augusti då trängseln är som störst. Färjorna går mindre ofta i april, maj och oktober. Vi reste i september.

Mat & dryck

Rokis: Stor gårdsrestaurang i Plisko Polje mitt på ön Vis. Peka (långkokt kött, fisk eller bläckfisk på glödande kol) är paradrätten.
Plisko Polje, Vis

Luviji: Två restauranger i en i Hvar stad. En lite enklare konoba med bord ute i gränden och en elegantare krog med takterrass två trappor upp. Bra mat på båda, men mest prisvärt på gatuplanet.
Jurja Novaka 6, Hvar stad

Za Pod Zub: Delikatesser och vin med fransk ambitionsnivå i en liten butik i Stari Grads gränder.
Srinjo Kola 11, Stari Grad, Hvar

Konoba Mareta: De ofta vegetariska förrätterna imponerar mest på denna anspråkslösa krog innanför muren i Korčula stad.
Ulica Svetog Roka 4, Korčula stad

Smarriga förrätter på Konoba Mareta på Korčula.
Smarriga förrätter på Konoba Mareta på Korčula. Foto: ELISABET AXÅS

Läs mer:

Historisk semester på Kroatiens gräddhylla

Din guide till 11 okända favoriter i Kroatien

En äldre version av denna artikel har tidigare publicerats i Dagens Nyheter.

Elisabet Axås

Jag är frilansjournalist med resor som specialitet. Jag har varit reseredaktör på Expressen och arbetar numera för olika dagstidningar och magasin. 2017 gav jag ut guideboken ”Mitt Kroatien” på Karavan förlag.