Sofia om BDD: ”Ingen kan se på dig hur sjuk du är”

Sofia Om BDD: ”Ingen Kan Se På Dig Hur Sjuk Du är”

I nära tjugo år har Sofia lidit av BDD, en psykiatrisk diagnos som på svenska även kallas inbillad fulhet. När det var som värst stängde hon in sig i sin lägenhet, och lät ingen se henne. Efter behandling kan hon både visa sig bland folk och se sig själv i spegeln. 

– Jag har fått ett nytt liv, säger Sofia.

BDD, body dysmorphic disorder eller dysmorfofobi  – den har många namn, diagnosen som gör att den drabbade inbillar sig att ansiktet eller kroppen är fullt av defekter eller missbildningar. Sofia minns att hon redan som tolvåring började se fel på sig själv och ju äldre hon blev desto mer ökade hennes upplevelser av att hennes utseende var fult och fel på olika sätt. 

– När jag gick i gymnasiet blommade min BDD ut. Jag kände mig missnöjd med mig själv och när jag träffade andra människor tänkte jag mycket på hur ful jag kände mig, säger hon och lutar sig tillbaka i loungesoffan på Clarion Hotel på Södermalm i Stockholm, där vi stämt träff för intervju. 

Att befinna sig i en hotellounge full av folk hade knappast varit möjligt för Sofia för bara några år sedan. Under gymnasietiden fick hon svårt för sociala situationer och började isolerade sig. Tankarna på utseendet och hur andra människor skulle uppfatta henne upptog mycket av hennes vakna tid och mängder av energi. I timmar kunde hon stå framför spegeln för att försöka sminka sig duglig. Men hur hon än försökte blev hon aldrig nöjd och många gånger slutade det med att hon fick avboka det hon planerat. 

Cafemiljö med glasväggar där människor sitter runt små bord
När det var som värst undvek Sofia sociala miljöer eftersom att hon kände sig för ful. Foto: Davra Shevtsova / Unsplash

De inbillade defekterna skiftade ständigt. Ena veckan var det munnen som var fel, nästa vecka kroppen. Under en period kände hon sig så missnöjd med sin näsa att hon var fast besluten om att hon skulle behöva genomgå en operation för att bli nöjd 

– Jag minns hur jag försökte övertala mamma, och eftersom hon inte ville något annat än att jag skulle må bra, var det nära att jag lyckades, berättar hon. 

Det slutade med att Sofia ändå avstod från operation och idag är hon glad för det. Hon har senare träffat BDD-patienter som genomgått plastikkirurgi av olika slag, och förstått att det inte fått dem att må bättre, utan snarare tvärtom. Eftersom sjukdomen sitter i huvudet så kan man göra hur många förändringar som helst i sitt utseende utan att bli friskare för det. Istället är det tankarna som behöver förändras. 

Sofia har förträngt mycket från tiden då hon mådde dåligt, men hon minns att hon ofta sökte bekräftelse från sina vänner på att hon dög. Hon kunde gång på gång fråga om hennes smink eller hår såg okej ut eller om hon såg tjock ut i något plagg.  

– Många uppfattade det som att jag var fåfäng eller mallig över mitt utseende, när det egentligen handlade om att jag mådde fruktansvärt dåligt. 

Under den här tiden förlorade Sofia flera vänner. Både på grund av det ständiga fokuset på utseendet, men framförallt att hon drog sig undan från sociala sammanhang. 

Efter studenten flyttade Sofia till Norge för att försöka börja om från början och skapa sig ett nytt liv, men flytten blev allt annat än en nystart. Efter en tuff jobbperiod blev hon istället utbränd och med det blev hennes BDD värre än någonsin. När hon kom hem igen var hon i sitt livs sämsta form. 

– Jag mådde så dåligt att jag inte kunde gå utanför dörren. Mamma fick gå och handla åt mig. Jag minns att jag hade tankar om att ifall huset börjat brinna hade jag hellre valt att brinna inne än att låta någon se mig, berättar hon. 

Kvinna bakifrån i blommig klänning framför spegel
Den som lider av BDD mår inte bättre av att förändra sitt utseende – istället är det tankarna om utseendet som måste ändras. Foto: Taylor Smith / Unsplash

Den fruktansvärda ångesten utvecklades till depression och depressionen till självmordstankar, men trots att hon var i så dåligt skick fick hon ingen direkt hjälp från sjukvården. Idag har hon förstått att det beror på att okunskapen om BDD är stor, även bland sjukvårdspersonal. 

– Bland det värsta med BDD är att ingen kan se på dig hur sjuk du är och hur jobbigt du har det. Ens problem viftas bort och du får bara höra att du ser bra ut, säger hon  

Under många år sökte Sofia vård utan att få någon diagnos. Först när hon själv googlat sig till vad symtomen kunde bero på förstod hon vad det handlade om, och sökte sig då till psykiatrin. Psykiatern och överläkaren Per Persson var den första som lyssnade på henne och som också bekräftade den diagnos hon själv kommit fram till. Han slussade henne sedan vidare till det nystartade OCD-centret, för patienter med olika tvångssyndrom. Där togs hon emot med empati och professionalism, och fick för första gången erbjudande om rätt sorts behandling. 

– När min läkare föreslog att jag skulle testa ett nytt, BDD-inriktat KBT-program (kognitiv beteendeterapi) tvekade jag inte en sekund. Jag var beredd att göra vad som helst för att bli bättre. Däremot trodde jag verkligen inte på att det skulle kunna hjälpa mig, säger Sofia. 

Men hon hade fel. Behandlingen varade under tio veckor och i den ingick både gruppterapi och privata sessioner. Det var en tuff behandling där hon både lärde sig att förstå hur sjukdomens tankar styrde henne, men också fick utsättas för de värsta utmaningar hon kunde tänka sig. Successivt fick hon vänja sig vid att ta bort sminket och visa sitt ansikte för fler och fler.  

– Det var fruktansvärt jobbigt, men efter bara några tillfällen upplevde jag skillnad. När jag lärde mig att vara kvar i känslor som jag tidigare flytt ifrån, rida ut ångesten, och fick upptäcka att jag klarade det, vände det för mig. 

Idag betraktar sig Sofia som frisk från sin BDD och hon lever ett helt annorlunda liv. Fortfarande pågår en omställning till att må bra och leva livet utefter det. Fast hon är symtomfri är Sofia ändå övertygad om att hon kommer vara tvungen att fortsätta jobba med sig själv för att inte falla tillbaka. Men skulle hon få ett bakslag är hon heller inte rädd att det skulle knäcka henne. 

– Nu har jag de verktyg jag behöver för att kunna ta mig ur ångesten om den kommer tillbaka. Jag vet att allt bara handlar om rädslor och hur jag har förmågan att bearbeta de tankarna. 

Sofias bästa tips till dig som lider av BDD

  • Våga möta dina rädslor! Det kommer kännas obehagligt och vara jobbigt, men när du väl gjort det kommer du upptäcka att du klarar det och det blir du starkare av. Ha tålamod och var inte hård mot dig själv! 
  • Var öppen om dina svårigheter. Acceptera diagnosen och släpp alla skamkänslor. Det är viktigt att tänka på att det inte är något fel på dig, det sitter bara i ditt huvud. 
  • Tro på dig själv! Det går att bryta alla mönster och beteenden, du behöver bara få rätt verktyg och hitta din väg. Förändring sker inte heller över en natt, du behöver ge det tid. Men lyckades jag kan du också lyckas! 
  • Dela erfarenheter. Sök upp andra med samma diagnos och prata med dem. Berätta om dina erfarenheter och lyssna på deras. Det betyder mycket att höra att andra har det som du, och ni kommer kunna dela tips och råd. 
Man speglar sig i en kärva av spegelglas
Enligt statistik lider 0,5-2,5 procent av befolkningen av BDD men mörkertalet är sannolikt stort. Foto: Fares Hamouche / Unsplash

Vad är BDD

BDD som står för Body dysmorphic disorder eller Dysmorfofobi på svenska, är en psykiatrisk diagnos som innebär att du har en bild av ditt utseende som inte överensstämmer med verkligheten och att de defekter du upplever i ditt utseende skapar problem i din vardag. Diagnosen leder ofta till tvångsmässiga ritualer kring utseendet, social fobi och/eller depression. 

Det finns inget svar på varför vissa drabbas av BDD, men sannolikt spelar både ärftliga och miljömässiga faktorer in. Det är inte ovanligt att drabbade personer även har perfektionistiska personlighetsdrag. 

Statistiken säger att BDD förekommer hos mellan 0,5-2,5 procent av befolkningen, men sannolikt är mörkertalet stort.  

Källor: Sahlgrenska, OCD-förbundet och Internetpsykiatri.se 

Du vet att du är drabbad om … 

  • Du upplever en överdriven upptagenhet vid ett eller flera upplevda fel i ditt utseende. 
  • Du ägnar mycket tid åt att försöka kontrollera eller dölja upplevda fel i ditt utseende. 
  • Din oro över ditt avvikande utseendet leder till att du undviker vissa situationer eller aktiviteter. 
  • Dina tankar på att något är fel med ditt utseende blir ett påtagligt lidande för dig. De är tidskrävande eller stör dig i dina dagliga rutiner, yrkes- eller studieliv eller vanliga sociala aktiviteter och/eller relationer. 
  • Missnöjet över ditt utseende leder till nedstämdhet, oro eller ångest. 

Känner du igen dig i ovanstående påståenden finns risken att du lider av BDD. Blir oron över ditt utseende till ett hinder i din vardag kontakta din vårdcentral för att få råd och hjälp. 

Källa Internetpsykiatri.se 

Hit kan du vända dig

Om du tror att du själv eller någon anhörig är drabbad kontakta din vårdcentral eller Vårdguiden 1177, för vidare råd och hjälp att komma i kontakt med specialistvård. 

Mår du så dåligt att situationen känns outhärdlig kontakta då genast en psykiatrisk akutmottagning! 

Fotnot: Sofia heter egentligen något annat.

Helen Bjurberg

Jag har bakgrund som barnsjuksköterska, men arbetar sedan femton år tillbaka som frilansjournalist för några av landets största tidningar och magasin med uppdrag framförallt inom hälsa, inredning och porträtt.
Jag har också skrivit böckerna Livet enligt Dagny (Forum), om och med den nu 107-åriga bloggerskan Dagny Carlsson, Mitt liv och mina
hundar (Forum) med musikproducenten och Idoljurymedlemmen
Anders Bagge och Med livet som insats (Lind & Co) om youtubern Carl Démans svåra spelmissbruk.